<p>Background: </p><p>The design industry is relatively immature in Sweden but large on the international market, where companies have used services from industrial design firms for a long time. Companies incresignly realise that design is an efficient mean to gain competitive advantages on the market. Several design companies fancy growth and to receive a wider market share to expand on the international market. One of them is Design Communicaton who has made a couple of acquisitions, to receive wider comptences and to cover different segments. That has lead to an increased brand portfolio with different subbrands, which can be complicated to handle efficiently in the internal and external communication. If it is not clear what each brand stands for and what the groups vision is, indinstincts among the employees may apply regarding how to communicate the structure of the company, to emphasize the synergies from the subbrands that are integrated in a project. Meanwhile it is important to promote the nich qualifications of the company.</p><p>Pininfarina is a strong brand in the design industry and the company produces several prestige projects for different clients.The most famous project is that they design all the Ferraris and has a co-branding agreement together with them, which has given Pininfarina a strong brand capital. They also use concept cars on international trade fairs, longterm and sustainable design and the Italian design that has global value. Together these strategies has built a strong brand for Pininfarina. Pininfarina have as well as Design Communication made acquisitions over the years and have received several brands to the portfolio. Pininfarina have solved this by only using on brand in the communication, which is their corporate brand name.</p><p>Problem formulation: </p><p>How could Design Communication do with their brands to faciliate growth and internationalisation – should they use one or several brands?</p><p>Method: </p><p>To investigate this I have made a qualitative study consisting of interviews with respondents in different positions at Design Communication. I have also made a personal interview with the design manager of Pininfarina, to see how they have solved the problem with several brands in their portfolio after aqcuisitions. I have used the inductive approach in the report, meaning that I began to collect empiry and thereafter searched for theories to explain the collected material. I chosed to interview Pininfarina as they are successful, have a strong brand with great recognition, good reputation and some people from the design industry says that Pininfarina is like the design industry’s formula one.</p><p>Empiry: </p><p>The respondents from Design Communication and Pininfarina describes their experiences of the acquisitions, the value of their brands and which the sources are that has brought value to the brands. Furthermore they discuss positive and negative issues with one or several brands in the portfolio and which alternative they would prefer in the future. They also explain that the communication is important to make everything work efficiently and with satisfaction. No matter what strategy the company might choose regarding one or several brands in the internal and external communication. Pininfarina also give advises to other design firms who would like to expand.</p><p>Theory: </p><p>The theory put focus on issues that took large space and was recurring in the interviews. Subjects such as corporate brand, different strategies to build a brand, company structure, acquisitions, one or several brands and communication are explained here.</p><p>Analysis: </p><p>In the analysis section I have sorted out how the empiry agrees with the theory and what issues that are strengthened by different theories.</p><p>Inference: </p><p>DC Group has a brand portfolio that the majority of the respondents find complicated to communicate internal and external. As the ambition appearantly is to go for growth, increase marketshares and to internationalise, it is important to choose the way that brings most value to the corporate brand. Today it is to use the corporate brand in combination with the subbrands to show their synergies, until Design Communication has got satisfying recognition. As soon as the brand capital of Design Communication is strong enough it would be the most efficient and natural thing to use it in all the communication, both internal and external. Design Communication promote their corporate brand internationally today and as that would get greatest recognition abroad it would be the natural thing to proceed in the same way even domestic, when it has got more recognition comparing to the subbrands Cliff and Propeller.</p><p>That is also the way that Pininfarina would choose to keeping it simple for both employees and clients and to get increased value to their corporate brand. A corporate brand creates participation among employees according to the interviews as well as theories. Pininfarina, Design Communication and the theorists agrees about that it is important to do supplementary acquisitions, because otherwise it would only cannibalise on the former brand. If Design Communication would do further acquisitions, which would probably be a complement, then it will get more complicated with an additional brand in the portfolio. That is also a reason why it should be preferrable to only use one corporate brand.</p><p>In the end of the inference I have an own discussion regarding the research, ideas and proposals about different methods, to increase brand capital and expansion for Design Communication. Finally I have produced proposals for further research.</p>

Background: The design industry is relatively immature in Sweden but large on the international market, where companies have used services from industrial design firms for a long time. Companies incresignly realise that design is an efficient mean to gain competitive advantages on the market. Several design companies fancy growth and to receive a wider market share to expand on the international market. One of them is Design Communicaton who has made a couple of acquisitions, to receive wider comptences and to cover different segments. That has lead to an increased brand portfolio with different subbrands, which can be complicated to handle efficiently in the internal and external communication. If it is not clear what each brand stands for and what the groups vision is, indinstincts among the employees may apply regarding how to communicate the structure of the company, to emphasize the synergies from the subbrands that are integrated in a project. Meanwhile it is important to promote the nich qualifications of the company. Pininfarina is a strong brand in the design industry and the company produces several prestige projects for different clients.The most famous project is that they design all the Ferraris and has a co-branding agreement together with them, which has given Pininfarina a strong brand capital. They also use concept cars on international trade fairs, longterm and sustainable design and the Italian design that has global value. Together these strategies has built a strong brand for Pininfarina. Pininfarina have as well as Design Communication made acquisitions over the years and have received several brands to the portfolio. Pininfarina have solved this by only using on brand in the communication, which is their corporate brand name. Problem formulation: How could Design Communication do with their brands to faciliate growth and internationalisation – should they use one or several brands? Method: To investigate this I have made a qualitative study consisting of interviews with respondents in different positions at Design Communication. I have also made a personal interview with the design manager of Pininfarina, to see how they have solved the problem with several brands in their portfolio after aqcuisitions. I have used the inductive approach in the report, meaning that I began to collect empiry and thereafter searched for theories to explain the collected material. I chosed to interview Pininfarina as they are successful, have a strong brand with great recognition, good reputation and some people from the design industry says that Pininfarina is like the design industry’s formula one. Empiry: The respondents from Design Communication and Pininfarina describes their experiences of the acquisitions, the value of their brands and which the sources are that has brought value to the brands. Furthermore they discuss positive and negative issues with one or several brands in the portfolio and which alternative they would prefer in the future. They also explain that the communication is important to make everything work efficiently and with satisfaction. No matter what strategy the company might choose regarding one or several brands in the internal and external communication. Pininfarina also give advises to other design firms who would like to expand. Theory: The theory put focus on issues that took large space and was recurring in the interviews. Subjects such as corporate brand, different strategies to build a brand, company structure, acquisitions, one or several brands and communication are explained here. Analysis: In the analysis section I have sorted out how the empiry agrees with the theory and what issues that are strengthened by different theories. Inference: DC Group has a brand portfolio that the majority of the respondents find complicated to communicate internal and external. As the ambition appearantly is to go for growth, increase marketshares and to internationalise, it is important to choose the way that brings most value to the corporate brand. Today it is to use the corporate brand in combination with the subbrands to show their synergies, until Design Communication has got satisfying recognition. As soon as the brand capital of Design Communication is strong enough it would be the most efficient and natural thing to use it in all the communication, both internal and external. Design Communication promote their corporate brand internationally today and as that would get greatest recognition abroad it would be the natural thing to proceed in the same way even domestic, when it has got more recognition comparing to the subbrands Cliff and Propeller. That is also the way that Pininfarina would choose to keeping it simple for both employees and clients and to get increased value to their corporate brand. A corporate brand creates participation among employees according to the interviews as well as theories. Pininfarina, Design Communication and the theorists agrees about that it is important to do supplementary acquisitions, because otherwise it would only cannibalise on the former brand. If Design Communication would do further acquisitions, which would probably be a complement, then it will get more complicated with an additional brand in the portfolio. That is also a reason why it should be preferrable to only use one corporate brand. In the end of the inference I have an own discussion regarding the research, ideas and proposals about different methods, to increase brand capital and expansion for Design Communication. Finally I have produced proposals for further research.

No description available.

Isabella Löwengrips karriär tog fart genom att hon 2005 startade en blogg där hon delgav omvärlden delar av sitt liv som tonåring. Hennes blogg växte snabbt till en av Sveriges mest lästa bloggar och hon gjorde sig känd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumärke har under de senaste sex åren genomgått en ompositionering på marknaden från att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets främsta unga entreprenörer. Den här studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jämförelse av hur Isabella framställde sig själv i sin blogg 2006 respektive 2012.   Studien baseras på material från Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen sker i två steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehållet i materialet och därefter en tolkande analys av det latenta innehållet. En tolkning sker av texten och bildernas latenta budskap för att öka förståelsen för ompositioneringsstrategin bakom Isabellas personliga varumärke.   Resultatet av studien visar att Isabella har förändrat de kärnvärden som hennes personliga varumärke besitter och på ett tydligt och strukturerat vis förmedlat sina nya värdeord genom bloggen för att uppfattas på det sätt hon önskat. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i teorier som berör hur retoriken påverkar det personliga varumärket samt varumärkeshantering där vikten betonas vid att klargöra varumärkets kärnidentitet.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika. Studien syftar till att undersöka hur studenters och yrkesverksammas personliga varumärkeshantering på sociala medier ser ut och vilka skillnader det finns mellan dessa gruppers användande. Studien undersöker även hur sociala mediers karaktär påverkar användandet av personlig varumärkeshantering. Därför studeras Facebook vars huvudsakliga användningsområde är att behålla kontakten med vänner och familj samt LinkedIn vars huvudsakliga syfte är professionellt nätverksskapande. Författarna har använt sig av en kvantitativ undersökning där webb- och pappersenkäter har delats ut till studenter och yrkesverksamma i Norrland. I den teoretiska referensramen redovisas relevanta teorier om personlig varumärkeshantering samt den teknologiska utvecklingen. I och med att personlig varumärkeshantering studeras med sociala medier som kontext är det viktigt att även bygga en teoretisk grund för sociala medier. Tidigare studier har påvisat att ålder och livsfaser kan påverka användandet av personliga varumärkeshantering i sociala medier, därför har även teorier om generationer och deras vanor kring teknologi använts. Resultatet visade att studenter överlag var mer aktiva att publicera innehåll till fördel för karriären än yrkesverksamma. Båda grupperna var medvetna om det personliga varumärket och att deras information på sociala medier kan komma att användas när de söker jobb. Dock var det ingen av urvalsgrupperna som aktivt jobbade konsekvent med personlig varumärkeshantering genom sociala medier. Vilket innebär att trots en medvetenhet om vikten av det personliga varumärket användes inte sociala medier i större utsträckning för detta ändamål. Studien visade även att det fanns signifikanta skillnader mellan generationernas användande av sociala medier, där de yngre använde det i högre utsträckning. Detta kan ha påverkat skillnaderna mellan studenter och yrkesverksamma eftersom de äldre generationerna respresenterades av yrkesverksamma och de yngre representerades av studenterna. Studien visade även att det fanns skillnader mellan de olika medierna Facebook och LinkedIn. Facebook användes mest privat och var det medium där flest valde att vara restriktiva med hur de delade informationen samt mindre noggranna med vilken information de publicerade. LinkedIn å andra sidan användes för karriärsmässiga ändmål och informationen publicerades öppet i mycket större utsträckning samt att informationen ansågs i högre grad spegla verkligheten. Sammanfattningsvis behöver studenter och yrkesverksamma i högre grad uppmärksamma potentialen i att konsekvent arbeta med sitt personliga varumärke för att stärka sin position på arbetsmarknaden.

<p>Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försäkringsbolag. Varumärken är ett annat aktuellt område och starka varumärken anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa två områden men kunskapen om hur varumärken skall hanteras vid fusioner är fortfarande liten.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den varumärkesproblematik som uppstår vid en fusion hanteras av svenska bank- och försäkringsföretag och utifrån detta ge en egen option på hur denna hantering bör gå till.</p><p>Genomförande: För att besvara syftet har vi utgått ifrån litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försäkringsföretag samt med tre varumärkeskonsulter och tre anställda vid reklambyråer. Utifrån dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option på hur varumärkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas.</p><p>Resultat: Vad företag måste göra innan en fusion är att se över om de kärnvärderingar som finns i respektive varumärke går att kombinera, samt om en lösning på varumärkeshantering som är acceptabel både för företagens anställda och kunder kan nås. Kan en acceptabel lösning på dessa frågor nås är en fusion möjlig. Det arbete som då vidtar är att formulera ett enkelt budskap som både de anställda och företagets kunder kan ta till sig. Detta budskap måste först kommuniceras internt i företaget innan den externa kommunikationen tar vid.</p>

<p><strong> </strong><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här uppsatsen är ta reda på hur ett varumärkesbyte kan gå till samt ta reda på hur personalen påverkas av ett namnbyte. Det företag som valts ut för studien är bankkoncernen Swedbank. </p><p><strong> </strong><strong>Metod: </strong>Uppsatsen är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier av företaget Swedbank. Teorin har inhämtats från böcker inom ämnena varumärkeshantering och organisationskultur. Det empiriska materialet är baserat på en intervju av Swedbanks varumärkeschef och en enkätundersökning där ett antal kontor deltagit.</p><p><strong> </strong><strong>Resultat och slutsats: </strong>Resultatet som framkom visade vilka motiv Swedbank hade inför namnbytet, hur varumärkesstrategin genomfördes samt ledningens åsikter kring hur personalen hanterat de nya riktlinjerna. Resultatet tog även fram personalens egna uppfattningar kring företagets nya budskap, det nya varumärket och förändringsprocessen.</p><p><strong> </strong><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Jag tycker att det vore intressant att göra en mer utförlig undersökning av varumärkesbytet. Detta genom att utföra mer grundligare intervjuer av en specifik fokusgrupp. Vidare kan det även vara intressant att studera hur en ledning på bästa vis kan kommunicera med sina anställda vid omstrukturer i företaget.</p><p><strong> </strong><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Min förhoppning med denna uppsats är att belysa hur viktigt det är med en rak och tydlig kommunikation inom ett företag. Min uppsats kommer att bidra till en ökad förståelse till hur ett varumärkesbyte kan påverka personalen i ett företag. När de anställda har en likartad bild av företagets image kan företag vara säkra på att man kommunicerar ut rätt budskap</p><p><strong> </strong></p>

Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försäkringsbolag. Varumärken är ett annat aktuellt område och starka varumärken anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa två områden men kunskapen om hur varumärken skall hanteras vid fusioner är fortfarande liten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den varumärkesproblematik som uppstår vid en fusion hanteras av svenska bank- och försäkringsföretag och utifrån detta ge en egen option på hur denna hantering bör gå till. Genomförande: För att besvara syftet har vi utgått ifrån litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försäkringsföretag samt med tre varumärkeskonsulter och tre anställda vid reklambyråer. Utifrån dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option på hur varumärkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas. Resultat: Vad företag måste göra innan en fusion är att se över om de kärnvärderingar som finns i respektive varumärke går att kombinera, samt om en lösning på varumärkeshantering som är acceptabel både för företagens anställda och kunder kan nås. Kan en acceptabel lösning på dessa frågor nås är en fusion möjlig. Det arbete som då vidtar är att formulera ett enkelt budskap som både de anställda och företagets kunder kan ta till sig. Detta budskap måste först kommuniceras internt i företaget innan den externa kommunikationen tar vid.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är ta reda på hur ett varumärkesbyte kan gå till samt ta reda på hur personalen påverkas av ett namnbyte. Det företag som valts ut för studien är bankkoncernen Swedbank.   Metod: Uppsatsen är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier av företaget Swedbank. Teorin har inhämtats från böcker inom ämnena varumärkeshantering och organisationskultur. Det empiriska materialet är baserat på en intervju av Swedbanks varumärkeschef och en enkätundersökning där ett antal kontor deltagit.  Resultat och slutsats: Resultatet som framkom visade vilka motiv Swedbank hade inför namnbytet, hur varumärkesstrategin genomfördes samt ledningens åsikter kring hur personalen hanterat de nya riktlinjerna. Resultatet tog även fram personalens egna uppfattningar kring företagets nya budskap, det nya varumärket och förändringsprocessen.  Förslag till fortsatt forskning: Jag tycker att det vore intressant att göra en mer utförlig undersökning av varumärkesbytet. Detta genom att utföra mer grundligare intervjuer av en specifik fokusgrupp. Vidare kan det även vara intressant att studera hur en ledning på bästa vis kan kommunicera med sina anställda vid omstrukturer i företaget.  Uppsatsens bidrag: Min förhoppning med denna uppsats är att belysa hur viktigt det är med en rak och tydlig kommunikation inom ett företag. Min uppsats kommer att bidra till en ökad förståelse till hur ett varumärkesbyte kan påverka personalen i ett företag. När de anställda har en likartad bild av företagets image kan företag vara säkra på att man kommunicerar ut rätt budskap

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. </p><p><strong>Metod:</strong> I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden. </p><p><strong>Method:</strong> In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample. </p><p><strong>Results and conclusions:</strong> The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.</p>