Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige.  Metod: I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.  Resultat och slutsatser: Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer. / Aim: The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden.  Method: In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample.  Results and conclusions: The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.

No description available.

Vi har i den här studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och på så sätt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att säkerställa sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnå ett balanserat beroendeförhållande, förutsättningarna att skapa egna kundrelationer och stärka företagets varumärke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande. I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss på etableringsstrategin indirekt export med inriktning på piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumärken. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom intervjuer med fallföretagen. I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet, vidare hålls en diskussion gällande problematiken kring indirekt export och dess utmaningar. Från vår analys framgår det att genom att vara medveten om de svårigheter som uppkommer med indirekt export, piggybacking, finns det möjlighet att reducera riskerna, dock ej utesluta. Vi har således konstaterat att en kundrelation och ett starkt varumärke kan bidra till att företaget kan säkerställa sin identitet. Med utgångspunkt i vår analys kan vi härmed dra slutsatsen att företag som arbetar aktivt med att klargöra sina mål med samarbetet. Genom att arbeta med att förbättra sina kundrelationer och försöka stärka sitt stärka varumärke kan detta bidra till ett ömsesidigt beroendeförhållande och på så vis stärka företagets identitet på en internationell marknad.

Idag är samhället väldigt miljöinriktat och allt fler människor uppskattar ett utbud av hållbara resurser för en hållbar utveckling. Många företag tillämpar detta i sitt varumärkesbyggande jämsides med andra strategier och faktorer för att uppnå ett starkare varumärke. Vi har valt att avgränsa oss till elbolaget Telge Energi som befinner sig konkurrenspräglad bransch för att undersöka hur de byggt upp sitt varumärke. Ett av till att vi valt Telge Energi är på grund av att företaget gått ut med att de har blivit utsedda Sveriges grönaste elbolag.1Förutom att vi har god access till företaget är ytterligare ett att de även säger sig erbjuda förnyelsebar el och utmanar därmed de större konkurrenterna inom den svenska elbranschen. Med utgångspunkt i att få ökad förståelse för Telge Energis varumärkesbyggande har som mål att belysa viktiga faktorer och strategier som företaget tillämpat och som företag kan inspireras av. Dessa faktorer och strategier som vi har fastställt ur studien även försökt illustrera i en egen modell. Dessutom har vi även tagit fasta på brister i Energis varumärkesbyggande i relation till vår valda teoretiska referensram, som kan vara hjälp och användning för företaget i framtiden. Den teoretiska referensramen är främst baserad på David A. Aaker, men även Mats tidskriften Strategic decision, Bhimrao M. Ghodeswar och Elisabet Garriga och Domènec. Deras teorier har varit relevanta för denna uppsats och behandlar brand equity, framgångsrikt varumärkesbyggande, varumärkesidentitet, varumärkesledarskap, varumärkesorientering CSR (Corporate Social Responsibility). Dessa olika områden som författarna berör har oss att öka förståelsen för varumärkesbyggande samt besvara studiens syfte. Genomförandet av uppsatsen har bedrivits med hjälp av en kvalitativ ansats för att besvara syftet. Primärdatat består av djupintervjuer med Telge Energis ledning och sekundärdatat används främst i problembakgrunden för uppsatsen. I analysen har vi jämfört den teoretiska referensramen med empirin, som erhållits från djupintervjuerna för att i synnerhet uppnå en ökad förståelse för Telge Energis varumärkesbyggande samt belysa viktiga faktorer i företagets varumärkesbyggande. Resultatet från analysen visar att de faktorer och strategier som har varit till fördel för Telge Energi vid uppbyggnaden av det egna varumärket är varumärkesdifferentiering, att ha en lojal kundbas, att utnyttja ett flertal kommunikationskanaler, att skapa en bra bild av företaget med hjälp av CSR samt med hjälp av kärnvärden införliva valda tekniker och strategier för varumärkesbyggande i företagets alla funktioner och verksamheter.

Sammanfattning Bakgrund och Problem: Varumärkesarbete i företag har under senare år blivit av allt större vikt där insikter kring företags aktiviteter och omdöme har fått större utrymme och inflytande ut mot marknadens aktörer och deras val och interaktioner. Det händer ibland att ett företag helt byter varumärke, detta som fenomen kallas rebranding. Genom denna rebrandingprocess finns det flera kritiska moment vid implementeringen av det nya varumärket. Denna problematik har vi valt att studera med färgfackhandeln Happy Homes som studieobjekt och hur detta varumärkesarbete ut mot Växjö Färg & Tapet som franchisetagare fungerat. Syfte: Avsikten med uppsatsen är att redogöra för de steg och moment inom implementeringsarbetet vid rebranding som vidtas samt vilka olika påverkande aspekter som kan härledas till de aktiviteter som kan uppstå i processen. Vi har för uppsatsen ett syfte vilket ämnar att: ”Beskriva hur implementeringsarbetet vid en intern rebranding mellan ett företag och en ny franchisetagare kan ske på ett effektivare sätt.” Metod:Vi har arbetat genom en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där vi gått från teori till empiri vilket vi sedan analyserat och dragit slutsatser ifrån. Vår interaktion med respondenterna har baserats på semistrukturerade intervjuer där frågorna i intervjuguiden operationaliserats fram ifrån teorin. Slutsatser: Resultatet av denna studie innefattar tillvägagångssätt av hur implementeringsarbetet vid intern rebranding mellan företag och franchisetagare kan effektiviseras och underlättas, samt vilka fallgropar som de inblandade parter bör ta i beaktning och undvika. / Abstract Brand management has in recent years become increasingly important where companies insights to the market and consumers reflects on their marketing activities. Sometimes companies during to an acquisition need to change their entire brand; this phenomenon is known as rebranding. Through this rebranding process there are several critical steps in the implementation of a new brand. This complex of problem is to be researched and the object of study is the company Happy Homes and its brand implementation to the franchisee Växjö Färg & Tapet.   The purpose of this study is to examine and describe the implementation process of rebranding, and how it measures from a management perspective. This will conduce to see what acts and efforts need to be handled in the contributing to a brand change due to rebranding. This study will also contribute to a deeper understanding of both opportunities and openings as to pitfalls which could occur in the process of rebranding.   This thesis has a qualitative research methodology with a deductive research strategy. This approach allows us to work from theory to collect empirical evidence and to analyze and conclude the specific situation. Our interviews with the respondents were based on semi-structured interviews in which the topics and question of the interview guide was operationalized from a theoretical ground.

<p><p>En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader.</p><p>Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden.</p><p>Vår problemformulering blev således att undersöka:</p>Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?<p>Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden.</p><p>Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma.</p><p>Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.</p></p>

En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader. Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden. Vår problemformulering blev således att undersöka: Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden. Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma. Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.

Befattningshavare av både stora och små organisationer har kommit till en punkt där det är viktigt att förstå vikten av sociala medier och ställa frågan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder på denna nya arena. Sociala medier är fortfarande något väldigt nytt för många, och har förhållandevis få regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det på bästa sätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och väljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stärka relationen till sina medborgare. Frågeställningen som har använts för att besvara syftet är: Hur ser de undersökta kommunerna på sociala medier? Vad är syftet med användningen av sociala medier inom dessa kommuner? Hur väljer dessa kommuner att hantera användningen av sociala medier inom organisationen? Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa källor, det vill säga chefsinformatören på Ljungby kommun och kommunikationschefen på Växjö kommun. De har kunnat förse mig med korrekta och tillförlitliga uppgifter som har bidragit till studiens giltighet. Studien har avgränsats till två kommuner i Kronobergslän, denna avgränsning har varit viktig att göra för att kunna fördjupa studien och garantera en bredare förståelse av ämnet. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån lämplig teori och resultaten har därefter redovisats under passande rubriker som bygger på dels den teoretiska referensramen och dels studiens frågeställningar. Resultatet av studien visar att de undersökta kommunerna har en positiv syn på sociala medier. De vill använda kommunikationskanalen för att bedriva en dialog med sina medborgare samt för att informera om viktiga händelser och kommunicera kommunens samhällsnyttiga uppdrag / Officials of both large and small organizations have reached a point where it is important to understand the significance of social media and ask the question, how? and not if? They should meet their customers in this new arena. Social media is still something very new for many, and has relatively few rules and regulations for how organizations should handle it in the best way. The purpose of this study is to examine how local authorities are working with, and choose to manage social media as a communication tool to strengthen the relationship with its citizens. The questions that have been used to answer the purpose of this study are: How do local authorities perceive social media? What is the purpose of social media within the municipality? How do local authorities choose to manage the use of social media within the organization? I have chosen to conduct a qualitative study consisting of interviews and a document examination of local guidelines and policies. The interviews were conducted with what I consider to be high-quality sources, namely the Chief Information Officer of Ljungby municipality and the communications manager at Växjö municipality. They have been able to provide me with accurate and reliable information which has contributed to the study's validity. The study has been limited to two municipalities in Kronoberg County, this distinction has been important to deepen the study and ensure a broader understanding of the subject. The collected empirical data has then been analyzed based upon appropriate theory and the results have then been presented under appropriate headings, which are based both on the theoretical framework and also study issues. The results of this study show that the surveyed municipalities have a positive view of social media. They want to use the communication channel to engage in a dialogue with their citizens and to provide information on important events and communicate the municipality's public benefit mission.

Internet påverkar vår vardag i allra högsta grad. Våra rutiner har förändrats och därmed ställs det även krav på företagen att möta sina kunder där kunderna finns. En bransch som tagit stor hänsyn till detta är bankvärlden. Men hur möter de kunderna på den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumärke ur ett digitalt perspektiv?   Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se på fyra av de svenska rikstäckande bankernas digitala varumärkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler. Det intressanta är att se de tendenser som finns idag men även hur de undersökta bankerna ser på framtiden inom varumärkeshanteringen. För att få en tydlig teoretisk grund har författarna valt att göra studien utifrån ett redan utformat teoretiskt ramverk kallat i-Branding.  Den metodologiska grunden för uppsatsen är kvalitativa djupintervjuer med representanter för utvalda banker. Vidare har studien en hermeneutisk ansats och har som syfte att vara tolkande.   Viktiga resultat som studien visar på är att samtliga av de undersökta bankerna ser den digitala varumärkeshanteringen och internet som viktig. De ser dock inte någon större skillnad i hur man traditionellt arbetar med varumärkeshantering jämfört med den digitala varumärkeshanteringen. Samtliga banker påpekar att det är kundmötet som är det viktiga, oavsett var det äger rum. Många av bankerna hade även funderingar på hur man skulle kunna ta tillvara på de möjligheter som internet ger, men den faktiska aktiviteten inom området var mindre. Angående framtiden var samtliga banker av samma åsikt om att internets betydelse kommer öka och att traditionella massmedier kommer få en mindre del av marknadskommunikationen. Två av bankerna framhöll även mobiltelefonen som nästa stora kanal för bankernas kommunikation. / The fact that internet affects our everyday lives cannot be argued. Our routines have changed and so have the routines for companies. The companies now have to communicate to their customers using new methods. One industry that early adopted the digital technology is the banking industry. But how do they meet their customers on the digital arena? How do they manage their brands from a digital perspective?  The aim of this study is to see how four of the Swedish banks are working with online branding and communication through digital channels. The study has two interesting viewpoints, to see the trends in online branding for banks and to see the future for brand management in the banking industry. As the theoretical foundation the writers has chosen to make the study through a theoretical framework called ”i-Branding”.  The method used in the study is qualitative interviews with key persons from the different banks. Furthermore the study has a hermeneutic viewpoint and the goal is to interpret the results and through this describe and explain the phenomena.   Key results that the study shows are that all of the banks see online branding and the internet as very important in their work with brand management. The banks however cannot separate online brand management from the traditional brand management. All the banks state that it is the meeting with the customer that has to be the central point, wherever it takes place. The banks also had a lot of thoughts on how the internet could be of better use in their brand management but it was a lack of actual activity from the banks. Regarding the future, all banks said that the impact of internet is going to increase and take shares from the traditional mass media. Two of the banks also said that they thought that the mobile phone is the next big channel for communication.

<p>Internet påverkar vår vardag i allra högsta grad. Våra rutiner har förändrats och därmed ställs det även krav på företagen att möta sina kunder där kunderna finns. En bransch som tagit stor hänsyn till detta är bankvärlden. Men hur möter de kunderna på den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumärke ur ett digitalt perspektiv?  </p><p>Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se på fyra av de svenska rikstäckande bankernas digitala varumärkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler. Det intressanta är att se de tendenser som finns idag men även hur de undersökta bankerna ser på framtiden inom varumärkeshanteringen. För att få en tydlig teoretisk grund har författarna valt att göra studien utifrån ett redan utformat teoretiskt ramverk kallat i-Branding. </p><p>Den metodologiska grunden för uppsatsen är kvalitativa djupintervjuer med representanter för utvalda banker. Vidare har studien en hermeneutisk ansats och har som syfte att vara tolkande.  </p><p>Viktiga resultat som studien visar på är att samtliga av de undersökta bankerna ser den digitala varumärkeshanteringen och internet som viktig. De ser dock inte någon större skillnad i hur man traditionellt arbetar med varumärkeshantering jämfört med den digitala varumärkeshanteringen. Samtliga banker påpekar att det är kundmötet som är det viktiga, oavsett var det äger rum. Många av bankerna hade även funderingar på hur man skulle kunna ta tillvara på de möjligheter som internet ger, men den faktiska aktiviteten inom området var mindre. Angående framtiden var samtliga banker av samma åsikt om att internets betydelse kommer öka och att traditionella massmedier kommer få en mindre del av marknadskommunikationen. Två av bankerna framhöll även mobiltelefonen som nästa stora kanal för bankernas kommunikation.</p><p> </p> / <p>The fact that internet affects our everyday lives cannot be argued. Our routines have changed and so have the routines for companies. The companies now have to communicate to their customers using new methods. One industry that early adopted the digital technology is the banking industry. But how do they meet their customers on the digital arena? How do they manage their brands from a digital perspective? </p><p>The aim of this study is to see how four of the Swedish banks are working with online branding and communication through digital channels. The study has two interesting viewpoints, to see the trends in online branding for banks and to see the future for brand management in the banking industry. As the theoretical foundation the writers has chosen to make the study through a theoretical framework called ”i-Branding”. </p><p>The method used in the study is qualitative interviews with key persons from the different banks. Furthermore the study has a hermeneutic viewpoint and the goal is to interpret the results and through this describe and explain the phenomena.  </p><p>Key results that the study shows are that all of the banks see online branding and the internet as very important in their work with brand management. The banks however cannot separate online brand management from the traditional brand management. All the banks state that it is the meeting with the customer that has to be the central point, wherever it takes place. The banks also had a lot of thoughts on how the internet could be of better use in their brand management but it was a lack of actual activity from the banks. Regarding the future, all banks said that the impact of internet is going to increase and take shares from the traditional mass media. Two of the banks also said that they thought that the mobile phone is the next big channel for communication. </p><p> </p>