<p>SammanfattningFörfattarna erhöll ett uppdrag från Länsförsäkringar Värmland, vars mål var att undersöka om deras annonsering i telefonkataloger var givande eller inte. Länsförsäkringar Värmland var intresserade av att få reda på hur deras befintliga kunder kontaktade dem, samt vilken informationskanal som då använts. Enligt Internetansvarig, Lina Thomsson, satsar Länsförsäkringar Värmland idag en stor del av deras marknadsföringsbudget på att finnas med i de tryckta telefonkatalogerna i Värmlandsregionen.Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka Länsförsäkringar Värmlands kunders beteende i dess informationsökning för att kontakta företaget, samt analysera hur utveckling av denna informationssökning kan komma att se ut. Uppsatsens bidrag till forskningen inom ämnet blir att klargöra hur telefonkatalogens framtid ser ut, vilket även blir författarnas huvudfråga. Uppdragsgivare, Länsförsäkringar Värmland, för uppsatsen eftersträvar att författarna skall besvara särskilda frågor vilket i uppsatsen kommer att kategoriseras som delfrågor. Författarna har använts sig av kvantitativa samt kvalitativa metoder för datainsamlingen. Den kvantitativa insamlingen bygger på 200 strukturerade telefonintervjuer med kunder till Länsförsäkringar Värmland. Därutöver har författarna haft löpande möten med sin uppdragsgivare samt varit på två möten med säljare från Eniro. För att ytterligare öka trovärdigheten har två intervjuer genomförts med presschefer från de två största söktjänstdistributörerna i Sverige.I undersökningarna som utförts har det kunnat utläsas en trend av en ökad Internetanvändning för att få tag i telefonnumret till Länsförsäkringar Värmland. Detta är i linje med vad flera teorier indikerar mot, de vill säga en ökad Internetanvändning. Uppsatsen tar även upp potentiella orsaker till varför en kund bryter ett beteende i åsyftande val av kanal.Den tryckta telefonkatalogen befinner sig en slutfas i produktlivscykeln, men fyller fortfarande en funktion för Länsförsäkringars kunder. Den onlinebaserade telefonkatalogen befinner sig enligt vår analys i en tillväxtfas, vilket kan karaktäriseras bland annat av Eniros ökade försäljning och tekniksatsningar och har således en längre tid framför sig än den tryckta telefonkatalogen har.</p>

SammanfattningFörfattarna erhöll ett uppdrag från Länsförsäkringar Värmland, vars mål var att undersöka om deras annonsering i telefonkataloger var givande eller inte. Länsförsäkringar Värmland var intresserade av att få reda på hur deras befintliga kunder kontaktade dem, samt vilken informationskanal som då använts. Enligt Internetansvarig, Lina Thomsson, satsar Länsförsäkringar Värmland idag en stor del av deras marknadsföringsbudget på att finnas med i de tryckta telefonkatalogerna i Värmlandsregionen.Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka Länsförsäkringar Värmlands kunders beteende i dess informationsökning för att kontakta företaget, samt analysera hur utveckling av denna informationssökning kan komma att se ut. Uppsatsens bidrag till forskningen inom ämnet blir att klargöra hur telefonkatalogens framtid ser ut, vilket även blir författarnas huvudfråga. Uppdragsgivare, Länsförsäkringar Värmland, för uppsatsen eftersträvar att författarna skall besvara särskilda frågor vilket i uppsatsen kommer att kategoriseras som delfrågor. Författarna har använts sig av kvantitativa samt kvalitativa metoder för datainsamlingen. Den kvantitativa insamlingen bygger på 200 strukturerade telefonintervjuer med kunder till Länsförsäkringar Värmland. Därutöver har författarna haft löpande möten med sin uppdragsgivare samt varit på två möten med säljare från Eniro. För att ytterligare öka trovärdigheten har två intervjuer genomförts med presschefer från de två största söktjänstdistributörerna i Sverige.I undersökningarna som utförts har det kunnat utläsas en trend av en ökad Internetanvändning för att få tag i telefonnumret till Länsförsäkringar Värmland. Detta är i linje med vad flera teorier indikerar mot, de vill säga en ökad Internetanvändning. Uppsatsen tar även upp potentiella orsaker till varför en kund bryter ett beteende i åsyftande val av kanal.Den tryckta telefonkatalogen befinner sig en slutfas i produktlivscykeln, men fyller fortfarande en funktion för Länsförsäkringars kunder. Den onlinebaserade telefonkatalogen befinner sig enligt vår analys i en tillväxtfas, vilket kan karaktäriseras bland annat av Eniros ökade försäljning och tekniksatsningar och har således en längre tid framför sig än den tryckta telefonkatalogen har.

<p>Att marknadsföra sig på internet via sökmotorer har ökat explosionsartat under det senaste decenniet men är ännu ett relativt nytt och outforskat område inom marknadsföringslitteratur. Trenden pekar på fortsätt ökning i framtiden men exakt vad annonsörer uppskattar mest med denna typ av marknadsföring har ej varit kartlagt. Syftet med denna uppsats var således att identifiera vilka fördelar och nackdelar existerande och potentiella annonsörer till Google i Sverige finner i sökordsmarknadsföring, samt att analysera och rangordna vilka av fördelarna de anser viktigast. Bisyftet var att kartlägga vilka av dessa egenskaper Google kommunicerar om annonseringsprogrammet Google AdWords för att kunna analysera förhållandet mellan vad som kommuniceras och vad som efterfrågas.</p><p>Teorier kring internetannonsering, marknadsföring online samt fördelar och nackdelar med sökordsmarknadsföring låg till grund för utformning av fyra fördelsdimensioner, nämligen: Målgrupp, Mätbarhet, Kostnadskontroll samt Tid & Flexibilitet. Kvalitativa intervjuer med tre Google-anställda och en representant från mediamarknaden, samt en webbenkät med 224 AdWords-användare blev utgångspunkten för det empiriska materialet.</p><p>Vid studien framkom att det råder en övergripande överensstämmelse mellan vad som framställs som fördelar med sökordsmarknadsföring i teori och praktik. Utefter omarbetning av fördelsdimensionernas namn kom dessa att kallas, och rangordnas utifrån enkätens resultat, som följer; 1. Relevansmatchning, 2. Kostnadseffektivitet och kontroll, 3. Resultat- och effektmätning, 4. Flexibilitet.</p><p>Det fastslogs även att för att förbättra Google’s kommunikation om AdWords bör de bättre trycka på de fördelar att annonsörerna kan nå rätt kunder i rätt ögonblick, att mätbarheten är mycket exakt samt möjligheten till kostnadskontroll och att sätta maxbudget. De bör även framhålla det faktum att sökordsmarknadsföring både kan ge ökad trafik till hemsidan och öka försäljning men även stärka företags varumärken.</p>

Att marknadsföra sig på internet via sökmotorer har ökat explosionsartat under det senaste decenniet men är ännu ett relativt nytt och outforskat område inom marknadsföringslitteratur. Trenden pekar på fortsätt ökning i framtiden men exakt vad annonsörer uppskattar mest med denna typ av marknadsföring har ej varit kartlagt. Syftet med denna uppsats var således att identifiera vilka fördelar och nackdelar existerande och potentiella annonsörer till Google i Sverige finner i sökordsmarknadsföring, samt att analysera och rangordna vilka av fördelarna de anser viktigast. Bisyftet var att kartlägga vilka av dessa egenskaper Google kommunicerar om annonseringsprogrammet Google AdWords för att kunna analysera förhållandet mellan vad som kommuniceras och vad som efterfrågas. Teorier kring internetannonsering, marknadsföring online samt fördelar och nackdelar med sökordsmarknadsföring låg till grund för utformning av fyra fördelsdimensioner, nämligen: Målgrupp, Mätbarhet, Kostnadskontroll samt Tid &amp; Flexibilitet. Kvalitativa intervjuer med tre Google-anställda och en representant från mediamarknaden, samt en webbenkät med 224 AdWords-användare blev utgångspunkten för det empiriska materialet. Vid studien framkom att det råder en övergripande överensstämmelse mellan vad som framställs som fördelar med sökordsmarknadsföring i teori och praktik. Utefter omarbetning av fördelsdimensionernas namn kom dessa att kallas, och rangordnas utifrån enkätens resultat, som följer; 1. Relevansmatchning, 2. Kostnadseffektivitet och kontroll, 3. Resultat- och effektmätning, 4. Flexibilitet. Det fastslogs även att för att förbättra Google’s kommunikation om AdWords bör de bättre trycka på de fördelar att annonsörerna kan nå rätt kunder i rätt ögonblick, att mätbarheten är mycket exakt samt möjligheten till kostnadskontroll och att sätta maxbudget. De bör även framhålla det faktum att sökordsmarknadsföring både kan ge ökad trafik till hemsidan och öka försäljning men även stärka företags varumärken.

No description available.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att introducera boktrailern som fenomen och marknadsföringsmetod. Likheter mellan boktrailern, bokomslaget och filmtrailern undersöks för att ge en bild av hur en "typisk" boktrailer ser ut och vilka funktioner den kan tänkas ha. Uppsatsen utforskar även boktrailerns möjligheter att nå ut till olika målgrupper i olika åldrar, samt pekar på svårigheter med att definiera en målgrupp. Ungdomslitteratur och fantasygenren kopplas samman med boktrailern och exempel ges på hur författare och förlag kan skapa relationer till läsare via Internet. Generella riktlinjer ges för vad som bör tänkas på för att tilltala flest potentiella läsare när en boktrailer används eller utformas. Boktrailerns förmåga att nå ut till unga, motvilliga läsare, som slutat läsa till fördel för bildbaserade berättarformer såsom filmer och datorspel, utforskas. Slutsatsen framhåller fördelarna med att marknadsföra böcker med ljud och bild.</p> / <p>The purpose of this paper is to introduce the book trailer as a phenomenon and method of marketing. Similarities between the book trailer, the book cover and the movie trailer are examined to show how a "typical" book trailer looks and what functions it possibly has. The paper also explores the book trailer’s prospects of reaching different audiences in different age groups. It also points to difficulties in defining an audience. Young adult literature and the fantasy genre are linked to the book trailer and examples are given on how authors and publishers can establish relationships with readers through the Internet. General guidelines are given for what should be considered to appeal to as many potential readers as possible when a book trailer is being used or designed. The book trailer's ability to reach young, reluctant readers, who have given up on reading to the benefit of image based storytelling like movies and computer games, are explored. The conclusion highlights the advantages of promoting books with audio and video.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att introducera boktrailern som fenomen och marknadsföringsmetod. Likheter mellan boktrailern, bokomslaget och filmtrailern undersöks för att ge en bild av hur en "typisk" boktrailer ser ut och vilka funktioner den kan tänkas ha. Uppsatsen utforskar även boktrailerns möjligheter att nå ut till olika målgrupper i olika åldrar, samt pekar på svårigheter med att definiera en målgrupp. Ungdomslitteratur och fantasygenren kopplas samman med boktrailern och exempel ges på hur författare och förlag kan skapa relationer till läsare via Internet. Generella riktlinjer ges för vad som bör tänkas på för att tilltala flest potentiella läsare när en boktrailer används eller utformas. Boktrailerns förmåga att nå ut till unga, motvilliga läsare, som slutat läsa till fördel för bildbaserade berättarformer såsom filmer och datorspel, utforskas. Slutsatsen framhåller fördelarna med att marknadsföra böcker med ljud och bild. / The purpose of this paper is to introduce the book trailer as a phenomenon and method of marketing. Similarities between the book trailer, the book cover and the movie trailer are examined to show how a "typical" book trailer looks and what functions it possibly has. The paper also explores the book trailer’s prospects of reaching different audiences in different age groups. It also points to difficulties in defining an audience. Young adult literature and the fantasy genre are linked to the book trailer and examples are given on how authors and publishers can establish relationships with readers through the Internet. General guidelines are given for what should be considered to appeal to as many potential readers as possible when a book trailer is being used or designed. The book trailer's ability to reach young, reluctant readers, who have given up on reading to the benefit of image based storytelling like movies and computer games, are explored. The conclusion highlights the advantages of promoting books with audio and video.

Den digital utvecklingen har gjort att vi idag rör oss i digitala miljöer för att jobba, kommunicera, söka information, shoppa och underhållas. Företag kan idag kan spara, kartlägga, mäta och analysera privatpersoners aktiviteter online vilket ställt högre krav på näringsidkare att hantera denna personliga information korrekt. Ett exempel på detta är GDPR som infördes under 2018. Lagen har lyft frågan om integritet online och gjort gemene man mer medveten om informationsinsamlingen som pågår runt oss då företagen är skyldiga att informera om den. Syftet med denna studie är att se hur två olika grupper, de generationer som har växt upp med internet sen barnsben gentemot de generationer som har tagit till sig internet vid vuxen ålder, resonerar kring integritet online. Vi vill se vilka skillnader/likheter som finns mellan grupperna, ifall det finns faktorer utöver ålder som är avgörande och ifall det finns någon paradox mellan åsikter och agerande i praktiken. I slutändan ämnar vi kunna ge praktiska råd kring hur företag ska kunna hantera konsumenternas integritet online. För att undersöka detta har vi studerat tidigare forskning på området samt gjort fem djupintervjuer inom vardera grupp. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om the privacy paradox, medvetenhet kring informationsinsamling, Communication Privacy Management och Customer Relationship Management. Även GDPR och riktad marknadsföring behandlas, vilket sammantaget har ställs i relation till det insamlade materialet från respondenterna. Därefter har vi besvarat vår problemformulering: “Hur resonerar generation digital natives i jämförelse med generation pre-internet kring företags hantering av deras integritet online?” Resultatet av studien visar att det viktigaste för bägge respondentgrupper var att det finns ett relevant och tydligt syfte för att de ska delge sin information, samt ifall de får någon typ av kompensation. Den största skillnaden gick att se i deras delgivningsnormer, där den yngre respondentgruppen kände större press att dela med sig på social media och därmed indirekt till företag. Den mest framstående skillnaden på individnivå gällde medvetenhet kring insamling, där det varierade från respondent till respondent. Bägge grupperna känner dock en oro inför framtiden, då de ofta känner sig övervakade online. Denna oro härleds ur en känsla av maktlöshet och okunskap kring hur de kan skydda sin data. I spår av maktlösheten har många skapat sig en fabricerad trygghet där de i brist på kunskap istället hoppas på att de ska skyddas av lagar, regleringar och att vara “en i mängden”. Utifrån våra slutsatser rekommenderar vi företag att informera konsumenterna när och varför insamling sker, ge kompensation i någon form samt skydda den data de innehar.