Idrottssektorn är inte vad den en gång i tiden varit, kommersialiseringen och professionaliseringen har medfört ett ökat resurskrav på idrottssektorn. Idrottsföreningar och individuella idrottare måste idag arbeta för att bygga upp ett starkt varumärke för att införskaffa sig de resurser som krävs för att bedriva den önskade idrotten. Med hjälp av digitaliseringen har det öppnats upp nya möjligheter och utmaningar för att marknadsföra sig och sociala medier har blivit ett av de viktigaste verktygen inom marknadsföring.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur en individuell idrottare kan arbeta för att bygga upp ett personligt varumärke och på vilket sätt idrottaren i fråga kan använda sig av Instagram som verktyg. För att undersöka detta har vi genomfört åtta intervjuer med professionella individuella idrottare för att sedan analysera svaren mot befintlig teori.   Vår studie fokuserar på Instagram och det vi kan se men våran studie är att det finns tre nyckelfaktorer som individuella idrottare bör arbeta med för att bygga upp det personliga varumärket med hjälp av Instagram. De faktorerna är att skapa en stark identitet, vara en attraktiv samarbetspartner och skapa en relation till sina följare.   Bidraget studien har gett är en ökad kunskap för hur professionella individuella idrottare arbetar med sociala medier för att bygga upp det personliga varumärket på sociala medier för individuella idrottare. Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns stora marknadsförings möjligheter genom Instagram. / The sport sector is not what it once was, commercialization and professionalism has resulted with higher economic demands on the sport sector. Today Athletic clubs and individual athletes have to work on a strong brand building to attract the needed resources for competitive performance. Digitalization and social media opened the new opportunities for the personal brand building.     The purpose with this study is to discuss an individual athlete personal brand building using Instagram as a tool. Eight interviews with professional individual athletes were conducted; the empirical material was thematically analyzed according to existing theories. As result, three key factors of athletes´ personal brand building were identified, such as: (1) a strong identity, (2) a good cooperative partner, and (3) a relationship with followers.   The study contributes to the knowledge on the personal brand building in social media, and in Instagram particular, as a platform with biggest marketing opportunities for professional individual athletes.

A hi-tech company often focuses on being innovative by providing product offerings as product leader, fast follower or with operational excellence. In the international calling sector the technological solutions are numerous. The providers are, for instance, normal telecom providers, Voice over Internet Protocol (VoIP) and Mobile virtual network operators (MVNO). This means that a company faces not only the competitors that offer the same solution but also from outside the company’s business sector. The company thus needs to tackle many challenges, such as fast-paced product development, market expansion, competitor volatility, at the same time as the company cultivates its brand assets. This study focuses on the branding strategy within the VoIP telecom sector. It aims to set a guideline for how companies, in particular in the VoIP telecom sectors, cultivate and enhance their brand identity in order to differentiate themselves from competitors as well as achieve a successful and sustainable level of brand equity. The thesis also studies the brand strategies that have already manifested themselves within the providers of international calling services, in particular VoIP providers and a couple of MVNO providers. By conducting the brand identity and brand equity analysis, customer analysis and competitors’ analysis, a company can make a decision on brand strategy that will further associate, differentiate, energize and support its brands. The research framework consists of both the corporate and consumer perspectives. It consists of brand theory, market research, competitor analysis and the company’s brand identity, as well as brand awareness analysis. The thesis presents the Swedish VoIP consumers’ behavior and trends, the guideline and case study on how a company bridges the gap between brand identity and brand equity as well as the guideline and case study of brand portfolio strategies that have been explored within the VoIP telecom sectors, i.e. VoIP branding.