Titel: Ett varumärke inom ett varumärke Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Jansson och Linnea Mohlén Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka utmaningar en fastighetsmäklare ställs inför i skapandet av ett personligt varumärke, inom en franchiseorganisation.   Metod: I denna studie har data genererats genom att en webb-baserad enkätundersökning skickats ut via e-mail. Enkäten skickades ut till 1 700 verksamma fastighetsmäklare inom fyra olika franchiseorganisationer. Det insamlade materialet analyserades sedan i statistikprogrammet SPSS, de analyser som genomfördes var korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys.   Resultat & slutsats: Denna studie har funnit att det finns två grupperingar inom den berörda urvalsgruppen. Den ena gruppen föredrar att marknadsföra det personliga varumärket och den andra gruppen föredrar att marknadsföra företaget de representerar. Studien har även uppmärksammat att förtroende från arbetsgivaren har främst inverkan på hur väl den enskilde fastighetsmäklaren kan arbeta med sitt personliga varumärke samt att ett personligt varumärke växer starkare med tiden.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie undersökte fenomenet på ett översiktligt sätt för att skapa en grund i detta forskningsområde. Förslagsvis bör resultatet från denna studie undersökas med en kvalitativ metod för att gå in djupare på fenomenets inverkan i franchiseorganisationer.   Uppsatsens bidrag: Denna studie ger ett bidrag genom att framställa en vägledning för hur franchiseorganisationerna och den enskilde fastighetsmäklaren ska ta till sig fenomenet personligt varumärke. Studien syftar till att analysera vilka utmaningar fastighetsmäklaren ställs inför i arbetet med det personliga varumärket och i samband med detta identifiera hur de aktiva fastighetsmäklarnas inställning gentemot ämnet ser ut.   Nyckelord: Franchise, företagsidentitet, personligt varumärke, personlig marknadsföring, förtroende.

Den pågående utvecklingen och de tjänster som den digitala tekniken medfört har resulterat i att det nu är än viktigare för företag att kunna leverera relevanta och träffsäkra erbjudanden. För att kunna skapa och leverera ett personligt innehåll på ett effektivt sätt krävs det enorma mängder data. Denna data skapar möjligheten för företag att skräddarsy personliga erbjudanden och anpassa framtida interaktioner mellan kunden och företaget, oavsett på vilken kanal det sker. För att insamlingen av data ska kunna ske på ett bra sätt måste kunderna känna sig bekväma att dela med sig av information, som i vissa fall kan uppfattas som relativt känslig data. Samtidigt medför den relativt ljusskygga insamlingen av data att många konsumenter oroar sig över att den personliga integriteten skadas av den omfattande insamlingen och bearbetningen av data som sker i marknadsföringssyften idag. Vilket leder till syftet med studien. Studien syftar till att ur ett kundperspektiv få mer kunskap om hur små- och medelstoraföretag kan använda sig av automation för att skapa riktade budskap med hänsyn till konsumentens integritet och attityd. Studien fokuserar på konsumenternas attityder till insamling och användning av data som används till grund för automatiserad marknadsföring. För att skapa en djupare inblick i konsumentens individuella attityder genomfördes sex intervjuer med personer mellan 22 och 29 år. Resultatet av studien visar på att det är generellt sett väldigt negativa attityder förknippat med datainsamling och dataanvändning. Kunskapsnivån och medvetenheten om datainsamling är förhållandevis hög, medan förståelsen bakom användningen av data är något eftersatt. Den personliga upplevelse som efterfrågas och förväntas avkunderna skapar inte tillräckligt positiva fördelar för att ändra konsumenternas attityd och överväger inte den oro kring integritet som skapas av insamling och bearbetning av personlig information.

Digital tools are rapidly evolving (Quach et al. 2022), and this is a contributing factor to the increase in breaches of consumer privacy. This creates a need to understand how consumers relate to marketing using Artificial Intelligence (AI) and personal information to enable personalization (Kumar et al. 2019). AI can generate benefits both for marketers and consumers. It is also used in personal marketing by collecting and managing data in order to make decisions (Huang & Rust 2021a). In contrast, the privacy risks associated with AI are when data is collected without consent and AI systems draw conclusions from individual customer data or interaction data with other consumers (Hermann 2022). There is a need to understand how consumers relate to personal information being used in marketing. For this reason, a qualitative study is being conducted on consumer privacy in relation to the use of AI in digital marketing and how the approach differs between different generations. The study is based on theories to analyze the data collection from interviews to be able to answer the research question. The theories are used to form key concepts that are the basis for a thematic analysis.  The conclusions show that AI can contribute to influence consumer behavior and that there are differences as well as similarities in the generations' approach to digital marketing and AI. Participants in the study have a negative perspective on the subject, while at the same time, some respondents state that personal marketing is preferred. In addition to this, it appears in the study that all participants have insufficient knowledge of how to assess risks when providing personal information, and that they share a concern of AI managing their personal information. The reasons differ depending on the generation of the participants. / Digitala verktyg genomgår, och har under en tid genomgått en snabb utveckling (Quach et al. 2022), och det är en bidragande faktor till att överträdelser på konsumenters integritet ökar. Detta ger ett växande behov av att förstå hur konsumenter förhåller sig till att marknadsföring använder Artificiell Intelligens (AI) och personlig information för att möjliggöra personalisering (Kumar et al. 2019). AI kan generera fördelar för både marknadsförare och kunder. Det används även inom personlig marknadsföring genom att samla in och hantera data för att kunna ta beslut (Huang & Rust 2021a). De integritetsrisker som finns kopplade till AI är däremot när data samlas in utan samtycke och AI-system drar slutsatser från individuella kunddata eller interaktionsdata med andra kunder (Hermann 2022). Här finns ett ökat behov av att förstå hur konsumenter förhåller sig till att personlig information används i marknadsföring. Av denna anledning genomförs en kvalitativ studie om konsumenters integritet i samband med AI i digital marknadsföring, samt hur förhållningssättet skiljer mellan olika generationer.   Studien utgår från teorier för att analysera datainsamlingen med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att därefter kunna besvara forskningsfrågan. Teorierna används för att ta fram värdebegrepp som ligger till grund för en tematisk analys.   Slutsatserna visar på att AI kan bidra med påverkan på konsumentbeteenden och att det finns skillnader samt likheter i generationernas förhållningssätt till digital marknadsföring och AI. Deltagare i studien förhåller sig negativt till ämnet, samtidigt som vissa respondenter framför att personlig marknadsföring föredras. Utöver detta framkommer det i studien att samtliga deltagare har otillräckliga kunskaper för hur de ska bedöma risker när de ska tillhandahålla personlig information, samt att de delar en oro av att AI hanterar deras information, däremot skiljer sig orsakerna beroende på deltagarnas ålder och generation.

Idrottssektorn är inte vad den en gång i tiden varit, kommersialiseringen och professionaliseringen har medfört ett ökat resurskrav på idrottssektorn. Idrottsföreningar och individuella idrottare måste idag arbeta för att bygga upp ett starkt varumärke för att införskaffa sig de resurser som krävs för att bedriva den önskade idrotten. Med hjälp av digitaliseringen har det öppnats upp nya möjligheter och utmaningar för att marknadsföra sig och sociala medier har blivit ett av de viktigaste verktygen inom marknadsföring.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur en individuell idrottare kan arbeta för att bygga upp ett personligt varumärke och på vilket sätt idrottaren i fråga kan använda sig av Instagram som verktyg. För att undersöka detta har vi genomfört åtta intervjuer med professionella individuella idrottare för att sedan analysera svaren mot befintlig teori.   Vår studie fokuserar på Instagram och det vi kan se men våran studie är att det finns tre nyckelfaktorer som individuella idrottare bör arbeta med för att bygga upp det personliga varumärket med hjälp av Instagram. De faktorerna är att skapa en stark identitet, vara en attraktiv samarbetspartner och skapa en relation till sina följare.   Bidraget studien har gett är en ökad kunskap för hur professionella individuella idrottare arbetar med sociala medier för att bygga upp det personliga varumärket på sociala medier för individuella idrottare. Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns stora marknadsförings möjligheter genom Instagram. / The sport sector is not what it once was, commercialization and professionalism has resulted with higher economic demands on the sport sector. Today Athletic clubs and individual athletes have to work on a strong brand building to attract the needed resources for competitive performance. Digitalization and social media opened the new opportunities for the personal brand building.     The purpose with this study is to discuss an individual athlete personal brand building using Instagram as a tool. Eight interviews with professional individual athletes were conducted; the empirical material was thematically analyzed according to existing theories. As result, three key factors of athletes´ personal brand building were identified, such as: (1) a strong identity, (2) a good cooperative partner, and (3) a relationship with followers.   The study contributes to the knowledge on the personal brand building in social media, and in Instagram particular, as a platform with biggest marketing opportunities for professional individual athletes.

The computer game industry has during the past years performed a paradigm shift from physical to digital online retailing based on game portals. Due to the many possibilities Big Data in combination with personalized marketing provides, especially in the form on in-game shops in the software, it is interesting for the computer game companies to investigate how this marketing approach can be performed most beneficially. Since the computer game industry has not been thoroughly investigated in relation to personalized marketing and customer integrity, it has in this study been performed as a predictive research, based on how personalized marketing is used in other industries. This benchmark has been combined with a literature study as well as a case study on a Swedish computer game company, Paradox Interactive in the form of personal interviews, a customer survey as well as gathering of internal data. The analysis of the chosen industries, the grocery store industry, the travel and hospitality industry as well the online gambling industry, demonstrates the importance of offering the customers relevant marketing offers that benefits the customers as well as the company. This approach has been shown to imply a positive spiral of increased customer loyalty and raised revenue for the company. The performed customer surveys emphasizes high loyalty, satisfied customers, positive attitude for a loyalty program as well as for an in-game shop as well as a majority of positively minded customers for personalized marketing. The negatively minded was shown to be affected by data security, the feeling of being monitored as well as the fear for data spread. The investigation further shows a high level of technology knowledge among the computer game customers. This increases the importance of offering high data security as well as describes the used approaches for the customers. Based on these results recommendations related to the implementation of personalized marketing was developed for computer game companies. These emphasizes the importance of using secure techniques related to the data security and the explicit information related to this, which is argued to lead to increased trust amongst the customers and an increased willingness to share personal data. Further the data and information related to the customers should be gathered from different sources and be analyzed together in order to increase the deep of the knowledge about the customers, which enables more accurate and relevant offers. This relevance should be high, but well balanced in relation to the negative aspects related to customers’ possible feeling of being monitored.   For increased knowledge about the customers as well improved customer loyalty the computer game companies should implement loyalty programs, which should be well aligned with the image of the company. This study contributes to the theoretical field related to personalized marketing by investigating how current models and theories aligns with, or should be modified in order to match, the computer game industry. Besides from this it contributes with theories related to data security within the field of personalized marketing, focused on personal integrity and privacy. Theories related to the importance of trust from the customers and the relation between trust and loyalty has been verified for the computer game industry. The importance of identifying a well-balanced level of the personalization has been verified, which in turn falsifies the theories emphasizing that maximized personalization is to strive for. Theories related to key aspects to take into consideration related to data security and handling of personal data has been verified for the computer game industry related to the handling of Big Data. / Dataspelsindustrin har under åren gjort en resa från fysisk försäljning i butik till digital försäljning via spelportaler på internet. I och med de många möjligheter Big Data i kombination med personlig marknadsföring möjliggör, speciellt i formatet av en inbyggd försäljningskanal inuti mjukvaran, är det av stort intresse för företag i spelbranschen att undersöka hur personlig marknadsföring mest fördelaktigt utförs.  I och med att dataspelinsdustrin ej blivit undersökt med avseende på personlig marknadsföring och kunders integritet tidigare, har detta utförts i form av en förutsägande undersökning baserat på användning av personlig marknadsföring i andra industrier. Denna utvärderande analys har kombinerats med en litteraturstudie samt en fallstudie på det svenska dataspelsföretaget Paradox Interactive i form av intervjuer, en kundenkät samt insamling av intern data. Analysen av de valda industrierna, matvaruhandeln, rese- och hotellindustrin och onlinespelindustrin, påvisar vikten av att erbjuda kunderna relevanta erbjudanden som i längden gynnar såväl kunden som företaget. Detta har påvisats leda till en god spiral av ökad kundlojalitet och ekonomisk vinst för företaget. Utförda kundundersökningar påvisar hög lojalitet, nöjda kunder, positiv attityd till sålväl en inbyggd butik i mjukvaran som ett lojalitetsprogram samt en övervägande andel positiva attityder för personlig marknadsföring. De negativt inställda påverkas av såväl datasäkerheten, känslan av att vara övervakad samt rädslan för att data sprids till tredje part. Undersökningen visar även på en hög kunskapsnivå inom data hos kunderna, vilket höjer vikten av att erbjuda hög säkerhet och även av att förmedla detta till dem. Baserat på dessa resultat har rekommendation gällande implementationen av personlig marknadsföring tagit fram för dataspelsföretag. Dessa framhäver vikten av att ha hög datasäkerhet och förmedla detta till kunderna, vilket i sin tur gör kunderna mer trygga och villiga att dela personlig information. Vidare bör data och information om kunderna skall samlas in från olika kanaler och analyseras tillsammans i syfte att öka kunskapem om kunder, vilket ger möjligheten att erbjuda kunderna mer träffsäkra och relevanta erbjudanden. Denna relevans skall vara hög, men väl avvägd mot den negativa effekten som uppstår om kunden känner sig övervakad.   För utökad kunskap om kunderna och samtidigt generera höjd kundlojalitet skall företag i industrin implementera lojalitetsprogram, vilka skall vara enhetlig med företagets framtoning. Detta arbete bidrar till teorier inom personlig markandsföring genom att undersöka hur rådande teorier och modeller passar eller skall ändras för att matcha dataspelindustrin. Utöver detta bidrar arbetet till teorier gällande datasäkerhet inom området personlig markandsföring, med fokus på integritet och privatliv. Teorier gällande vikten av fötroende från kunderna och sambandet mellan förtroende och lojalitet har påvisats stämma för dataspelindustrin. Vikten av att hitta ett mellanläge för markandsförings relevans har påvisats stämma, vilket i sin tur dementerar teorier som påvisar att maximal relevans är eftertraktat. Teorier gällande huvudaspekter att ta hänsyn till gällande datasäkerhet och behandling av personlig data har påvisats stämma för datapselindustrin relaterat till behandlingen av Big Data.

Den digital utvecklingen har gjort att vi idag rör oss i digitala miljöer för att jobba, kommunicera, söka information, shoppa och underhållas. Företag kan idag kan spara, kartlägga, mäta och analysera privatpersoners aktiviteter online vilket ställt högre krav på näringsidkare att hantera denna personliga information korrekt. Ett exempel på detta är GDPR som infördes under 2018. Lagen har lyft frågan om integritet online och gjort gemene man mer medveten om informationsinsamlingen som pågår runt oss då företagen är skyldiga att informera om den. Syftet med denna studie är att se hur två olika grupper, de generationer som har växt upp med internet sen barnsben gentemot de generationer som har tagit till sig internet vid vuxen ålder, resonerar kring integritet online. Vi vill se vilka skillnader/likheter som finns mellan grupperna, ifall det finns faktorer utöver ålder som är avgörande och ifall det finns någon paradox mellan åsikter och agerande i praktiken. I slutändan ämnar vi kunna ge praktiska råd kring hur företag ska kunna hantera konsumenternas integritet online. För att undersöka detta har vi studerat tidigare forskning på området samt gjort fem djupintervjuer inom vardera grupp. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om the privacy paradox, medvetenhet kring informationsinsamling, Communication Privacy Management och Customer Relationship Management. Även GDPR och riktad marknadsföring behandlas, vilket sammantaget har ställs i relation till det insamlade materialet från respondenterna. Därefter har vi besvarat vår problemformulering: “Hur resonerar generation digital natives i jämförelse med generation pre-internet kring företags hantering av deras integritet online?” Resultatet av studien visar att det viktigaste för bägge respondentgrupper var att det finns ett relevant och tydligt syfte för att de ska delge sin information, samt ifall de får någon typ av kompensation. Den största skillnaden gick att se i deras delgivningsnormer, där den yngre respondentgruppen kände större press att dela med sig på social media och därmed indirekt till företag. Den mest framstående skillnaden på individnivå gällde medvetenhet kring insamling, där det varierade från respondent till respondent. Bägge grupperna känner dock en oro inför framtiden, då de ofta känner sig övervakade online. Denna oro härleds ur en känsla av maktlöshet och okunskap kring hur de kan skydda sin data. I spår av maktlösheten har många skapat sig en fabricerad trygghet där de i brist på kunskap istället hoppas på att de ska skyddas av lagar, regleringar och att vara “en i mängden”. Utifrån våra slutsatser rekommenderar vi företag att informera konsumenterna när och varför insamling sker, ge kompensation i någon form samt skydda den data de innehar.