Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur svensk media rapporterar och gestaltar kung Carl XVI Gustaf under perioden då kungen firade 50 år som Sveriges statschef. Den undersökta perioden är från 11 september 2023 till 17 september 2023. Det analyserade materialet är artiklar från Svensk Damtidning, Dagens Nyheter och Aftonbladet som berör kungen och publicerades under den undersökta perioden. Studien syftar till att tydliggöra hur respektive tidning rapporterar och gestaltar kungen, samt urskilja hur tidningarnas rapportering och gestaltning skiljer sig frånvarandra tidningarna emellan. Materialet som undersöktes bestod av totalt nio artiklar, tre artiklar från varje tidning. De teoretiska utgångspunkterna för studien är gestaltningsteorin, dagordningsteorin, teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval, samt teorier om parasocial interaktion. Uppsatsens frågeställningar besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen bestod av en frågemall utformat utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Studiens resultat tydliggör hur respektive tidning rapporterar om kungen och hur kungen gestaltas. Resultatet visar även att tidningarna skiljer sig från varandra i hur man rapporterar och gestaltar kungen.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida kvällspressens rapportering om sexbrott reproducerar stereotypa könsroller. Det är också att granska hur genusmedveten kvällstidningsjournalistiken är. Då medier besitter en maktposition och har inverkan på människor är det relevant att kritiskt undersöka hur könsrollerna gestaltas och genom det främja både demokrati och den feministiska forskningen. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Yvonne Hirdmans genusteori samt gestaltningsteori som den förklaras av Jesper Strömbäck och Robert Entman. Vidare förklaras nyhetsvärdering och nyhetsurval som ett komplement till förståelse om vad som blir nyheter. Undersökningen har begränsats till två kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, då de är de två största rikstäckande kvällstidningarna i Sverige. I uppsatsen representerar dessa två tidningar kvällspressen överlag. Den tidsperiod som har undersökts är 1 juni 2016 till 31 augusti 2016. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har utformats och variabler har arbetats fram för att besvara studiens frågeställningar. Variablerna är baserade på tidigare forskning inom fältet för brottsjournalistik. Artiklarna som har undersökts faller inom bestämda urvalskriterier. Resultaten visar att artiklar om sexbrott får lite utrymme jämfört med den totala rapporteringen, trots att ämnen som berör brott och sex ofta prioriteras på kvällstidningsredaktioner. Vidare visar resultaten att offret i de flesta fall är en kvinna och att männen vanligtvis är förövare, och att offret – kvinnan, är den som får störst utrymme och främst får komma till tals. Detta bidrar till att kvinnor får uttala sig mer i sexbrottsrapporteringen, vilket genererar i att sexbrott ses som ett kvinnoproblem. Etnicitet var främst förekommande i beskrivningen av förövaren och gör att hen porträtteras som en stereotyp förövare, i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är dock att kvällspressen i vissa aspekter bedriver en någorlunda genusmedveten journalistik, vilket sett till tidigare forskning är en förbättring. Samtidigt måste varje enskild journalist ta ansvar för att inte reproducera en stereotyp bild av sexbrott.

The purpose of this study was to investigate the image selection in the swedish newspaper Aftonbladet during three days. We wanted to know what kind of images Aftonbladet choosed to publish in the printed newspaper and in the corresponding articles on the web. Through a semiotic image analysis we were able to analyze what images Aftonbladet choosed to publish and what the images signaled. We were also looking for differences and similarities in the image selection so we compared what kind of different images the newspaper where using on the web and in the printed newspaper. We analyzed three  pages from two newspapers in June, and the associated web articles, which gave us a total of 50 photos to analyze. Through the analysis we found that most of the images could speak to the observer's pathos, that is, emotions. The result also showed that Aftonbladet used more sensational journalism on images of people in the printed newspaper compared to the web. The similarities we found mainly concerned that there were many of the images that were the same on the web and the printed newspaper. The differences we found mainly concerned that there were many more images on the web than in the printed newspaper and the pictures were also much bigger at the website. We hope that our study will provide an in-depth understanding of the importance of the image in the news context and contribute to the journalistic research field.

Titel: Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem Författare: Ida Sjöholm Kurs, termin, år: Medie- och kommunikationsvetenskap VT 2016 Problemformulering och syfte: Psykisk ohälsa är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det finns en tabu kring ämnet, därför är det viktigt att se hur media ställer sig till frågan. Media ska bidra med kunskap och information, därmed är det viktigt att studera hur deras rapportering och gestaltning ser ut. Syftet med studien är att ta reda på detta men även undersöka om det finns någon skillnad i kvällspressen och morgonpressens rapportering och gestaltning, det vill säga Aftonbladet och Svenska Dagbladet på webben. Syftet med studien är även att bidra till forskningen om hur ett aktuellt ämne som psykisk ohälsa gestaltas i svensk dagspress. Metod och material: Studien utgår från en kvantitativ metod, där en innehållsanalys av 170 artiklar görs. Artiklarna är från Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbsidor under år 2015. Huvudresultat: Vanligast var att psykisk ohälsa kopplades ihop med brott och våld, vilket det var i båda tidningarna. Vinklingar som förekom mest var personifiering och konkretion och majoriteten av artiklarna innehöll negativa inslag. Aftonbladet vinklade sina artiklar mer än Svenska Dagbladet. Minoriteten av artiklarna nämnde inte namnet på en psykisk sjukdom/symptom, det var även en minoritet som skrev fakta om sjukdomarna eller skrev ut kontaktuppgifter till sjukvården eller annan hjälp. Viktiga källor så som drabbade, anhöriga och medicinska experter förekom även i en minoritet av artiklarna. Nyckelord: psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykiskt symtom, nyheter, nyhetsvärdering, medielogik, gestaltning, kvantitativ innehållsanalys, vinkling, morgonpress och kvällspress.

The subject for our bachelor thesis is how sugar is portrayed in Aftonbladet. By analyzing newspapers from 1995 and 2013 we wanted to research if the portrayal of sugar has changed during the years. We have noticed that there is a trend of being healthy and fit today. “Strong is the new skinny” is a quote we can see in social media and on blogs today. In the humans pursuit of becoming healthy and strong the sugar has become the villain in todays society. In 2014, many cookbooks with sugarfree recipies have been published and the media can’t seem to stop writing about new diets and how to loose weight. To analyze the difference in how sugar is portrayed in Aftonbladet between 1995 and 2013 we made a quantitative content analysis. A conclusion of our analysis shows that there are more texts about sugar in 2013 than in 1995 and that the recipies are the dominant kind of texts in the latter. Most texts in 1995 was recipes and texts about the risk of sugar came second. In 2013 the recipes had decreased but there had been an increase in dietary recommendations. The authors behind the texts are mostly the writers or celebrities, but when it comes to the texts about the risks of sugar it’s usually a researcher who is the author. 2013 there was only written about one celebrity who lost weight, while in 1995 it was the individuals behind the texts. There is a mixed message about sugar, it is written about both as an ingredient in a recipe at the same time as critical voices warning the reader about the same type of foods are heard.

This essay aims to investigate how female murder victims are portrayed in Swedish newspapers. By analyzing how the murder of the two Swedish women, Tova Moberg and Kim Wall, are portrayed in four of Sweden’s biggest newspapers; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet we aim to understand if, and how, they differ. Four research questions have therefore been conducted: 1) What are the similarities and differences between Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s way of portraying female murder victims? 2) What meaning does the genre, for example type of newspaper, the editorial department and type of article have in the depiction of female murder victims? 3) What meaning does the production of the male suspects (in these two specific cases) have for the portrait of the female murder victims? And lastly 4) How can our results be connected to previous research, in terms of media representations of women as crime victims? The theoretical framework was used to answer these four questions, and involves the social constructionism perspective, genre theory, gender theory and a combined chapter of media rethorics, media logic and media dramaturgy. The material consists of articles from the four newspapers, and the chosen method is textual analysis. The results show, that there are explicit examples, and implicit tendencies of victim blaming in both murder cases, but not in all four papers. In conclusion, the tabloids tend to write in a way to intrigue and interest, while the daily newspapers seem to write in more of an objective and neutral manner. This essay is partly built upon previous studies on victim blaming in british newspapers. Previous research about the phenomena of victim blaming or ideal victim has not been conducted in swedish press and this essay can therefore serve as a contribution to the scientific field of media and communication and journalism in Sweden.

The purpose of this study was to illustrate how the Swedish tabloid press construct their sports sections front pages and what they present on these pages. A second purpose, and by the first following, was to investigate the items these newspapers offer the audience to add to their daily agendas. The aim to show a bigger picture of the front pages content was reached by implementing a content analysis of 196 front pages from the two largest tabloid newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen, during a period of four years. The study examined 98 items per newspaper and since the aim was to examine sports journalism the units were chosen from the two newspapers sports sections, Sportbladet and SportExpressen. The great conclusions that were made during this process were the differences in between genders, the dominating sports and what big part sponsors have in sports. The most common front page shows a Swedish man playing football in the age between 20-35. A less common page is woman, playing any sport. She is only found on nine of a hundred front pages. As in the case of men, football is the dominating sport in Swedish tabloid press. On second place we found ice hockey. What we also could find was the big part sponsors have in sports. We saw the logos of sponsors on every second front page.

Titel: När hjältar faller - En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius. Författare: Marianne Andersson Publikationstyp: Uppsats Nivå: C Poäng: 15 hp Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Kursnamn: MKV 61-90 hp Programnamn: Informatörsprogrammet Antal sidor: 39 Handledare: Mats Hyvönen Ämne: Hur Aftonbladet och Expressen berättar om idrottshjältar som faller karriärmässigt. Frågeställning: Hur berättar de svenska kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen för sina läsare när/att en idrottshjälte faller karriärmässigt? Teoretiska perspektiv: Tidningsartiklarna har analyserats från Michael Foucaults teorier med utgångspunkt från hans bok ”Diskursens ordning” samt utifrån begreppen representation och identifikation i medier. Tillvägagångssätt: Utifrån en dokumentanalys har de publicerade artiklarna studerats för att ta reda på hur tidningarna valt att berätta om de olika fallen. Med hjälp av en kvalitativ analysmetod studeras om medierna använder sig av någon slags dramaturgi när de skildrar händelserna samt om det finns ett mönster med vilka som får komma till tals. Slutsats: Analysen visar att sättet som tidningarna rapporterar på om de fyra händelserna följer en bestämd dramaturgisk och kronologisk ordning. I samtliga fall kommer samma typer av människor till tals och de bilder som publicerar skildrar liknade motiv oavsett idrott eller fall.

The aim of this bachelor thesis was to examine how Swedish tabloids portrayed Sweden’s greatest female boxers Mikaela Laurén and Klara Svensson the time before and the time after their great meeting at Hovet the 10th of September. We examined the following questions: Which gender roles are given to Sweden’s greatest female boxers Mikaela Laurén and Klara Svensson in Swedish tabloids and how is the interplay between media and the figures in the text described in the Swedish tabloids?   We used narrative analysis to investigate 14 texts from Aftonbladet and Expressen which were related to the match at Hovet. We found that the two boxers were portrayed differently. Laurén was portrayed as the bad girl who had to fight hard to get to where she is. She is tough and she is the one that comes with mean comments and gives media the real intrigues and she likes to use props. She believes she has a greater purpose, to get female boxing acknowledged on the media agenda. Svensson is portrayed as the good girl, she is more girly and is portrayed as if she seems to think that she is a better person than Laurén and therefore pity her when Laurén creates drama in the media. Svensson tries to convince the media that she is a tough girl but is still portrayed as more girly. Both Laurén and Svensson were also portrayed with their roles outside of boxing, as girlfriends which is common for female athletes. The meeting seems to be perfect for both the media and the boxers team. The meeting is portrayed as the final battle between good and evil.

The aim of this study was to illustrate how a female murder victim is portrayed in local and evening press journalism. This was investigated through a critical discourse analysis that compares Kristianstadsbladet's and Aftonbladet's news reporting in connection with the murder of Emilia Lundberg in November 2019. With a total of 23 articles from Kristianstadsbladet and Aftonbladet we analysed the articles by first studying the texts and their properties. This was done by analysing the discourses that appear in the selection of articles and the word choices that describe Emilia Lundberg as a person and victim. Then we analysed the journalistic conventions, such as dramatisation and sensationalisation which appear in the reporting.  We came to the conclusion that Aftonbladet was more descriptive and focused on portraying Emilia as a person than Kristianstadsbladet was. Emilia was described in Aftonbladet as an innocent, young woman who was murdered by an evil and emotionless murderer, which were elements that could connect her to being classified as an ideal victim in the reporting. However, there were also several important elements in the reporting that spoke against her being an ideal victim, which we believed weighed heavier. This led us to draw the final conclusion that Emilia could not be considered to be an ideal victim in Aftonbladet and Kristianstadsbladet's reporting. We also drew the conclusion that the local and evening press does not deviate from dramatising and sensationalising events of the crime during the reporting process, but that it occurs to a greater extent in the evening press.