Le sport est reconnu, par un nombre croissant de sociologues, comme un moyen heuristique de compréhension du social contemporain. Au cours de l'année 2007, l'institution sportive a été confrontée à une situation particulière. En effet, Oscar Pistorius, un athlète double amputé tibial appareillé, participe à des compétitions dites de « valides » (meetings internationaux d'athlétisme). La singularité de cette situation génère des controverses médiatisées à propos de la légitimité de sa participation. L'étude de cas, fondée sur une approche « pragmatique », vise à mettre en évidence ce que ces controverses révèlent du sport dans les sociétés contemporaines. L'analyse des discours médiatiques à propos de Pistorius montre que cet athlète pose un problème de catégorisation sportive. En effet, d'une part, les performances qu'il produit le distinguent de la catégorie « sportif handicap » et semblent permettre de l'intégrer dans la catégorie « athlète valide ». Mais d'autre part, son appareillage empêche d'entériner cette classification sportive. Malgré le verdict du Tribunal Arbitral du Sport qui l'autorise à participer à toute compétition d'athlétisme, la persistance des controverses témoigne du fait que la situation de Pistorius marque une rupture de l'intelligibilité sportive. Cette situation doit alors être comprise comme une monstruosité, au sens foucaldien du terme, car elle met en échec les définitions nécessaires pour penser le sport. Remettant en question les fondements de l'institution sportive, la situation controversée de Pistorius révèle ainsi la manière avec laquelle le sport met en ordre les athlètes. Plus précisément, cette monstruosité donne à voir l'incapacité de l'institution sportive à prendre en charge la différence radicale des corps performants appareillés. / Sport is acknowledged, by an increasing number of sociologists, as an heuristic way to understand contemporary societies. During year 2007, sports institution was faced up to a particular situation. Indeed, Oscar Pistorius, a double legs amputated athlete with artificial lower limbs, takes part in « able bodied » competitions (international athletics meetings). The singularity of this situation causes media covered controversies regarding legitimacy of his involvement. The study of this case, based on a « pragmatic » approach, highlighting what those controversies show from sport in contemporary societies.The analysis of media speeches about Pistorius reveals that this athlete poses a sports categorization problem. Indeed, on the one hand, the performances he produces distinguishes between him and « disabled athlete » category and seems to allow to put him in the « able bodied » one. But, on the other hand, his artificial limbs prevent from validating this sports classification. Despite the verdict of the Court of Arbitration for Sport which autorises him to take part in all athletics competitions, the persistence of controversies shows that Pistorius’ situation gives a breach of sports understandability. Then, this situation has to be understood like a monstrousness, in the Foucaldian sense of the word, because it messes up the required definitions to think sport. Challenging sports institution basis, thus the disputed pistorius’ situation reveals the way in which sport sets athletes in order. More exactly, this monstrousness proves sport inability to take charge of the efficient fited bodies radical difference.

Denna studie baseras på analyser av kommentarer till tidningsartiklar om idrottare som utmanar synen på möjlighet, förmåga och funktionsfullkomlighet.1 Arbetet utgår ifrån diskursanalytiska redskap för att ta reda på hur omgivningen reagerat på idrottare med funktionsnedsättning2 som vill delta fullt ut i idrottsvärlden. För att belysa ämnet har en idrottare, den dubbelamputerade sprintern Oscar Pistorius, fått utgöra typexempel. Genom att visa hans personliga och sportsliga förutsättningar framträder de diskurser och tankegångar som utgör skärningspunkten mellan frågor kring vem som har ett funktionshinder3, vad som ingår i idrottsvärlden och hur annorlunda ens sportutrustning får vara. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa gränsöverskridande idrottare tas emot både av idrottsvärlden och av samhället i stort. Förhoppningen är att i stora drag synliggöra de frågor och värderingar som finns idag kring vad en idrottare är, vad hon kan göra och hur hon ska ges en sportslig chans att visa detta.Uppsatsen visar att idrottare som utmanar gränserna mellan funktionshinder och förmåga ges allt större möjlighet att göra detta inom idrottsvärlden. Samtidigt ses idrottarna som en svårlöst fråga vad det gäller att skapa lika villkor och sportsliga chanser kring förutsättningar och utrustning. Normerna kring idrottandet utmanas när deltagare har så särpräglade förutsättningar och avvikande utrustning att en jämförelse med andra idrottare blir svårare att göra. Frågan kan till exempel ställas om det meningsfulla i tävlandet kan bevaras när startfältet får allt större variationsrikedom. Samtidigt mottas denna utmaning på andra håll med öppna armar och idrottarna får respekt och beundran för sina insatser.Bearbetning, analys och diskussion av materialet visar att tyngdpunkten i diskursen har förskjutits från handikappsfären och ganska långt in i idrottsvärlden. Exempelpersonen i det här arbetet, Oscar Pistorius, ses oftast som en idrottare oavsett de kontroverser som varit kring hans tävlingsmässiga utövande på elitnivå. Han är dock en idrottare som kanske inte kan jämföras med sina motståndare. I gränslandet mellan människa och maskin blir frågan om lika förutsättningar och ett rättvist regelverk inom tävlingsidrotten något som hamnar i fokus. / This study is based on analysises of comments on news articles about athletes who challenge the norm concerning possibility, ability and able-ism. The study is uses tool form discourse analysis to find out how society has reacted to athletes with disabilities that want to participate completely in the world of sports. To illustrate the subject an athlete, the double amputee sprinter Oscar Pistorius, has been made a case in point. By showing his personal and athletic conditions the discourses and ideas comes to sight that together make the intersection between questions about who has a disability, what is a part of the world of sports and how different ones equipment is allowed to be. The ambition is to outline the questions and values that exist today about what an athlete is, what she can do and how she is given a sporting chance to show this.The essay shows that athletes who challenge the line between disability and ability are given increasing chances to do so in sports. At the same time the athletes are seen as an intractable question concerning creating equal opportunities and fair chances regarding conditions and equipment. The norms around athletics are challenged when participants has such distinctively different conditions and aberrant equipment that a comparison to other athletes becomes harder to make. Questions may be asked about whether competition can continue to be meaningful when the starting field contains more and more variability. At the same time this challenge is embraced in other places and the athletes receives respect and admiration for their achievements.Processing, analysis and discussion of the material shows that the emphasis of the discourse has shifted from the sphere of handicapped and pretty far into the world of sports. The example person for this essay, Oscar Pistorius, is often seen as an athlete despite the controversy around his participation in elite level competition. He is, however, an athlete that might not be possible to compare to his opponents. In the borderland between human and machine the question of equal opportunity and fair rules within competitive sports comes into focus.

Inledning: Ett företag som sponsrar en känd person förknippas starkt med denna. Tidigare forskning har visat att det finns en positiv påverkan på aktiepriset och avkastningen hos företag som tecknar sponsringsavtal med kända personer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av eventstudiemetoden undersöka huruvida tio oväntade händelser relaterade till tre idrottare påverkat aktievärdet för Nike Inc. Teori: Den effektiva marknadshypotesen bygger på antagandet att finansiella marknader är effektiva och att all information finns tillgänglig vilket i sin tur exakt återspeglas i priset på en tillgång. Det finns empiriska belägg för att marknaden inte alltid kan sägas vara effektiv som effektiva marknadshypotesen hävdar, något som teoretiskt kallas för anomali. Metod: Denna studie antar ett deduktivt angreppssätt och har en kvantitativ inriktning. Eventstudiemetoden används för att mäta den tänkbara effekt som en oväntad händelse har på företagets värde. Aktieprisförändringen undersöks genom den kumulativa onormala avkastningen (CAR) och hypotesprövningar görs för att nå en slutsats på syftet och problemformulering. Slutsats: Vi har utfört undersökningen i enlighet med eventstudiemetoden och kommit fram till att 9 av 10 oväntade händelser påverkar aktievärdet för Nike Inc. Detta genom att hypotestesta de oväntade händelserna som har visat ett statistiskt samband, positivt eller negativt, mellan den oväntade händelsen och den kumulativa onormala avkastningen (CAR). Vi har även studerat respektive diagram där vi ser en förändring i CAR efter att nyheten kring de oväntade händelserna släppts men att förändringen i de flesta fall inte är så stor. Vi har också funnit att annan information som släppts av Nike under respektive händelseperioder har haft störst påverkan på CAR, särskilt finansiell information.

Many people remember Oscar Pistorius as the handicapped athlete given the opportunity to compete with non-handicapped racers. Thanks to his results, diligence and perseverance, he a model in society. His successful sports career was interrupted by a case that awoke the emotions of both foreign media and the Czech Republic. Pistorius shot his girlfriend Reeva Steenkamp in a house in Pretoria, South Africa. From a celebrated athlete who served as an example to others, in one day he became a man suspected of murdering his partner. Pistorius can be called a fallen sports hero who experienced great sports achievements and fame in his life, as well as police, court and prison investigations. With all this, pressure was exerted on him by the media that reported on the subject. This thesis intends to map the media image of Oscar Pistorius in selected online news servers iSport.cz and iDnes.cz, and to answer the question of how his representation in the media gradually changed during individual periods. The analysis should also demonstrate how the Pistorius' image changed after being found guilty. Through a qualitative content analysis, selected myths, frameworks, elements of celebrities typical of the representation of famous figures, will be interpreted in specific examples of selected texts and, last...

Titel: När hjältar faller - En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius. Författare: Marianne Andersson Publikationstyp: Uppsats Nivå: C Poäng: 15 hp Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Kursnamn: MKV 61-90 hp Programnamn: Informatörsprogrammet Antal sidor: 39 Handledare: Mats Hyvönen Ämne: Hur Aftonbladet och Expressen berättar om idrottshjältar som faller karriärmässigt. Frågeställning: Hur berättar de svenska kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen för sina läsare när/att en idrottshjälte faller karriärmässigt? Teoretiska perspektiv: Tidningsartiklarna har analyserats från Michael Foucaults teorier med utgångspunkt från hans bok ”Diskursens ordning” samt utifrån begreppen representation och identifikation i medier. Tillvägagångssätt: Utifrån en dokumentanalys har de publicerade artiklarna studerats för att ta reda på hur tidningarna valt att berätta om de olika fallen. Med hjälp av en kvalitativ analysmetod studeras om medierna använder sig av någon slags dramaturgi när de skildrar händelserna samt om det finns ett mönster med vilka som får komma till tals. Slutsats: Analysen visar att sättet som tidningarna rapporterar på om de fyra händelserna följer en bestämd dramaturgisk och kronologisk ordning. I samtliga fall kommer samma typer av människor till tals och de bilder som publicerar skildrar liknade motiv oavsett idrott eller fall.