Titel: ”Jag sa nej. Hur säger man ett nej så att det blir mer nej?”   Författare: Kristin Westesson och Johanna Westergård   Kurs, termin och år: C-uppsats, HT 2013   Antal ord i uppsatsen: 16 785   Problemformulering och syfte: En av de våldtäkter som kvällstidningarna bevakade 2013 var en gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka i Tensta. Den fick stor uppmärksamhet i kvällspressen efter att de misstänkta, sex jämnåriga pojkarna, friades i hovrätten. Krönikörer, debattörer och ledarskribenter vaknade till liv och recenserade det domslut många tyckte var felaktigt. Politiker engagerade sig, folk skrev på protestlistor och det var nakenprotester utanför Svea Hovrätt. Det här fallet har alltså berört många i Sverige. Hur skildrade Sveriges största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, händelsen? Tog de någons parti? Vem var offer och vem var egentligen gärningsman? Tenstafallet väckte många frågor och ligger till grund för den här fallstudien. Brottsjournalistik upptar en stor del av kvällstidningarna, samtidigt som forskning om medier och brott är knapphändig utifrån ett genusperspektiv. Att studera hur media skriver om brott, inte minst om våldtäkter, är viktigt då människans verklighetsuppfattning i allt högre grad formas av massmedier. Syftet med den här studien var att undersöka hur offret/flickan och gärningsmännen/pojkarna framställdes i Tenstafallet i Aftonbladet och Expressen, samt om gestaltningarna stämmer överens med de myter som finns i forskningen kring gärningsmän och offer.   Metod och material: Fallstudien baserades på en kvalitativ textanalys där samtliga texter i de båda tidningarna om våldtäkten – nyhetsartiklar, ledare, debattartiklar, kolumner och krönikor – analyserades.   Huvudresultat: Resultaten av denna studie visar att varken offret eller gärningsmännen beskrevs särskilt ingående, samt att rapportering om våldtäkter förändrats. Offret får ingen skuld i det inträffade och gärningsmännens skuld pendlar från att vara framstående i början av fallet till att vara mindre i slutet. De frias dock aldrig helt av media trots att de friats av hovrätten. I slutet av medierapporteringen är det hovrätten och hela samhället som är skurken. Hovrätten, som har gjort en felaktig bedömning och inte ställer sig på flickans sida, och samhället som har dåliga lagar och inte förmår hjälpa pojkar som kan göra sådana här saker. Att kritiskt granska och lyfta fram varför hovrätten har gjort den här bedömningen görs inte i många artiklar.   Nyckelord: Journalistik, våldtäkt, offer, gärningsman, Aftonbladet, Expressen, genus, brott, kvällstidning, kriminologi.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de populära unga bloggskrivarna Kenza, Kissie och Blondinbella ramats in i Aftonbladet och DN (under 2012) och vilka tolkningar av fenomenet läsaren därmed inspirerades till. De teoretiska perspektiv uppsatsen utgår från är konstruktionismen och inramningsteori, framförallt med utgångspunkt från Van Gorp och van der Goots studier. Andra teorier och perspektiv som legat till grund för arbetet handlar om det postmoderna samhället, postfeministisk mediekultur, populärkultur och ungdomskultur. Inramningsteorin ligger till grund för den metod som använts. Analysarbetet har bestått i att identifiera och dekonstruera inramningarna, de s.k. rampaketen, varefter ramarna namngivits och resultatet sammanfattats och utvecklats i en matris där rampaketens ”funktion” redovisas, d.v.s. vilka problemdefinitioner, orsaksförklaringar och problemlösningar som inramningarna har kapacitet att gynna. De fem inramningar som identifierats i texterna är ”Blondinbellahögerns framgångskult”, ”Den odrägliga (Blondinbella-generationen)”,”Entreprenörer, stekare, överklass, mediekändis”, ”De onaturliga (Kissie-)klonerna”, och ”Den naturliga, nakna kvinnokroppen”. Studien kom fram till att de tolkningar som ramarna leder till inte i första hand handlade om bloggkultur eller ungdomskultur utan rör sig inom andra områden. Bloggskrivarna framställdes framförallt som ”typer” med tillhörande attityder och deras roll i texterna handlade inte sällan om att personifiera ämnen eller händelser. De fem ramarna delar vissa manifesta element och ofta förekommer flera ramar i samma text, så tolkningens roll för resultatet är inte obetydlig.

The aim of this study was to examine how the portrayed images of mental ill-health has been constructed and re-constructed in the online publications of the tabloid Aftonbladet, in the year of 2004 and 2014. The study also examined similarities and differences in the portrayed images of mental ill-health published by the writers, recurred as metaphors. The study also aimed to increase awareness and understanding about how conveyed images in news media about mental ill-health can influence people. The study is grounded in a social constructionist approach and the collected data was analyzed with impression management, the looking glass self and performativity. The result indicated similarities concerning that Sweden’s mental ill- health increases, and a taboo about the mental ill-health. Differences in the result indicated distinction in modality between the years, i.e. with how much certainty the portrayed images were published. The result showed a more alarming situation concerning mental ill-health 2014 than 2004. In the empiric of 2014 the conveyed image appeared slightly more bound to person and the stressed environment of the contemporary individual was portrayed as the cause of the increase of mental ill- health. Recurring, images of certain exposed groups were portrayed as victims of the mental ill-health. The social worker has an important task revealing how the prevailing conceptions about mental ill-health in society affects the social work as well as the client. / <p>Andra författaren Maria Carlzon heter numera Maria Fransson.</p>

The purpose of this study was to examine how the Swedish newspaper Aftonbladet portrayed a man who was a suspect of preparation of terrorist crimes, in articles published between 19th of November 2015 and the 23rd of Januari 2016. The aim was to get a deeper understanding of the portraiture of the person in question, and to point out existing discourses in the analysed material with the help of critical discourse analysis as explained by Norman Fairclough and his theories about identities, social representation and relations. Theories about social representation and postcolonialism were used as a springboard for the analysis. In the study we found two distinct discourses. The discourse for the period prior the man’s release was clearly influenced by denuniation and alienation, and the one found for the period after the man’s release were welcoming. Conclusions drawn from the study are that Aftonbladet portrays the man in a stereotypical manner, as well as legitimizes their own power of influence.

Den här studien fokuserar på mediers framställning av fenomenet terrorism i nyhetsinnehållet i pressen. Mer specifikt undersöks nyhetsrapporteringen i Dagens Nyheter och Aftonbladet från de tre följande dagarna efter självmordsbombningen i Stockholm 2010, som rubriceras som terrorbrott, och skolattacken i Trollhättan 2015, som rubriceras som hatbrott. Båda brott är dock enligt definitionen som finns i svensk lag terrorism. Syftet med studien är att se vad som framhävs och vad som hamnar i bakgrunden när det kommer till terrorism för att på så vis skaffa en bredare kunskap och förståelse för hur fenomenet terrorism framställs i media. För att komma åt detta används gestaltning som både teori och metod. Studiens teoretiska ramverk består också av representation då detta förklarar hur mediers presentationer formar medborgarnas bilder av olika företeelser. I analysen har tio av de elva fokuspunkter som J. W. Tankard föreslår undersökts i de valda artiklarna. Utifrån detta framkom ett antal övergripande teman, eller gestaltningar, som sedan jämfördes mellan de båda fallen. Bland annat visade resultaten att det i nyhetsrapporteringen återfinns en stark koppling mellan terrorism och islam, där religionen framställs som ett motiv till våld. Gärningsmännen i båda fallen beskrivs ha hamnat utanför i såväl lokalsamhället som landet Sverige i stort, och framför allt självmordsbombaren i Stockholm kopplas ständigt till nätverk och organisationer vilket gör att han skildras som en religiös terrorist. Samtidigt ses gärningsmannen i Trollhättan som en ensamt agerande individ som gestaltas som psykiskt sjuk. / This study focuses on the media's representation of the phenomenon terrorism in the news coverage in the press. More specifically the news coverage of Dagens Nyheter and Aftonbladet from the three following days after the suicide bombing in Stockholm 2010, which is classified as a terrorist crime, and the school attack in Trollhättan 2015, which is classified as a hate crime, is researched. Both crimes are however based on the definition found in Swedish law terrorism. The aim of the study is to see what is emphasised and what is understated when it comes to terrorism in order to gain a wider knowledge and understanding for how the phenomenon terrorism is represented in the media. Framing is used both as theory and method to access this. The theoretical framework also includes representation since this explains how the media's depictions shape people's views of different issues. Ten of the eleven focus points proposed by J. W. Tankard is used to research the chosen articles. In the analysis a number of overarching themes, or frames, were revealed and these frames were compared between the two cases. Among other things the results showed that there was a strong connection between terrorism and islam in the news coverage, where the religion was depicted as the motive for violence. The perpetrators were in both cases represented as outsiders of both their local communities and the country of Sweden, and especially the suicide bomber in Stockholm was connected with networks and organisations which means that he is portrayed as a religious terrorist. Meanwhile the perpetrator in Trollhättan is seen as an independently acting individual who is framed as mentally ill.

Hösten 2016 uppkom ett fenomen som blev omtalat i svenska morgontidningar, den så kallade “clownhysterin”. Fenomen sattes snabbt på agendan och handlade om clowner som hade attackerat människor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka som får synas i artiklarna och hur de representeras. Artiklarna kommer att inhämtas från de två största kvälls- och morgontidningar i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studien använder sig av teorin om medielogiken där begreppen tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, personifiering, konkretion och stereotypisering använts. En kvalitativ textanalys kommer att vara studiens metod. Resultaten som tagits fram visar på att vittnen, clowner och utsatta är underrepresenterade i artiklarna. Poliser och högre uppsatta syns till en större grad. Clownerna representeras som de onda och skräckinjagande medan poliser framställs som tillförlitliga och sakliga. / In the fall of 2016 the words “creepy clown hysteria” or “clown attacks” became regular to the Swedish daily press. The phenomenon of clowns attacking people and scaring people became media's head priority during approximately two weeks. The focus of this thesis is to establish who gets to talk in the articles and how these people are represented. The articles are found in the biggest night and morning newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The theory for this thesis is called media logics and includes seven directions, these are; sharpening, simplification, polarization, intensification, personification, concreteness and stereotyping. A qualitative text analysis is used as method for this thesis regarding text. The results of the thesis are that there is an underrepresentation of witnesses, clowns and victims in the texts and an overrepresentation of people with authority like polices. The clowns are represented as evil and horrifying while the polices are shown as trustworthy and honest people.

The goal of our study is to analyze how young adults in the ages of 20-23 observe digital newspapers. Our main research question is: Are the visual parts of the news site more important than text for young adults? Our second research question is: How do young adult users switch between visual and text elements? Finally, the last question is: What is it that attracts users into reading an article on an online newspaper? To achieve our goal we used a method called eye-tracking which is a process of recording a person’s eye movements using a infrared camera and a computer program processes that converts the data into visual form. Additionally we have also done short interviews before and after the eye-tracking study as a supplement. A total of seven people participated in our study, three men and four women. After the initial interview, the test subject got to freely browse Sweden’s most popular digital newspaper Aftonbladet.se for the duration of five minutes. Afterwards, every person would have another short interview about their experiences of the site. Our study shows that young adults say that they don’t consider the visual elements to be as important as written text. However, the physical test data shows that the visual elements are in most cases observed before written text. Despite that, the users still spent more time on reading the text as opposed to looking at the photos or other visual elements. It’s hard to specify definitive reading habits, but we can see a pattern that the users tend to switch back and forth between visual and text objects.

<p>Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007.</p><p>Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område.</p><p>Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan. Den vanligaste huvudaktören är den ”vanliga människan” och huvudnyhetens ursprung och källa är oftast från Sverige.</p><p>Den kvalitativa analysen pekade ut att det har skett en förändring på tidningarnas förstasidor. Bilderna har blivit mindre i storlek men fler samt att reklam på tidningarna förekommer i allt högre utsträckning nu än för 30 år sedan. Undersökningen visade också att tidningarnas förstasidor liknade varandra mer utseendemässigt för varje år som gick.</p> / <p>The purpose of this study is to compare the front pages of Aftonbladet and Expressen in four different years within a period of 30 years to see what changes have been done. We have also examined the development of the media over time. Our examined years are 1977, 1987, 1997 and 2007.</p><p>The material of examination consists of 182 front pages which are well spread over the four years. We have employed a so called synthetic week, meaning that you examine Monday one week, Tuesday the following week, and so forth. Our main starting point has been the research of Marina Chersetti about the increasingly widespread journalism of sensation, as well as other theorists carrying out research within the same area.</p><p>The quantitative study showed that crimes are the most frequently occurring head news on the front pages and that there are more news about celebrities today than 30 years ago. The most common main figure is the “ordinary individual” and the origin of the head news, as well as the source, is mostly Swedish.</p><p>The qualitative analysis pointed out that the front pages have changed. The pictures have become smaller but more numerous, and compared to 30 years ago, advertising occur to a greater extent today. The study also showed that the front pages became more similar in appearance every year.</p>

Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007. Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område. Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan. Den vanligaste huvudaktören är den ”vanliga människan” och huvudnyhetens ursprung och källa är oftast från Sverige. Den kvalitativa analysen pekade ut att det har skett en förändring på tidningarnas förstasidor. Bilderna har blivit mindre i storlek men fler samt att reklam på tidningarna förekommer i allt högre utsträckning nu än för 30 år sedan. Undersökningen visade också att tidningarnas förstasidor liknade varandra mer utseendemässigt för varje år som gick. / The purpose of this study is to compare the front pages of Aftonbladet and Expressen in four different years within a period of 30 years to see what changes have been done. We have also examined the development of the media over time. Our examined years are 1977, 1987, 1997 and 2007. The material of examination consists of 182 front pages which are well spread over the four years. We have employed a so called synthetic week, meaning that you examine Monday one week, Tuesday the following week, and so forth. Our main starting point has been the research of Marina Chersetti about the increasingly widespread journalism of sensation, as well as other theorists carrying out research within the same area. The quantitative study showed that crimes are the most frequently occurring head news on the front pages and that there are more news about celebrities today than 30 years ago. The most common main figure is the “ordinary individual” and the origin of the head news, as well as the source, is mostly Swedish. The qualitative analysis pointed out that the front pages have changed. The pictures have become smaller but more numerous, and compared to 30 years ago, advertising occur to a greater extent today. The study also showed that the front pages became more similar in appearance every year.

Princess Diana, or Lady Diana Spencer as she was called at the time,  took the whole world by storm when she at only 20 years of age married in to the British royal family, and thereby became a popular target for the media. It was through the media that people all over the world got to know and love Diana, and when she died in a terrible car accident in Paris, France, in the year of 1997, people mourned the loss of their beloved princess, and blamed the media for causing her tragic death for the chance of getting some photos of her.          Many people loved Diana and looked up to her, and the interest that was shown for her funeral was enormous and worldwide. The death of Diana gave the media a lot to write about, and in this study I investigate how the Swedish newspaper Aftonbladet, and the British newspaper The Guardian portrayed Diana in their articles during the week after her death on August 31 1997, until the day of the funeral September 6 1997. Specifically the study focuses on the portraying of Diana based on gender stereotypes. By using a theory about desirable and non-desirable feminine and masculine traits the conclusion was made that the Swedish newspaper Aftonbladet mostly used female stereotypes when portraying Diana, both when it came to desirable and non-desirable traits, and the British newspaper The Guardian mostly described Diana with desirable masculine traits, and feminine non-desirable traits. / Prinsessan Diana, eller Lady Diana Spencer som hon då kallades, tog hela världen med storm när hon endast 20 år gammal gifte in sig i den brittiska kungafamiljen, och därmed blev ett populärt objekt för media. Det var genom media som människor över hela lära känna och älska Diana, och när hon dog i en hemsk bilolycka i Paris, Frankrike, år 1997, sörjde människor förlusten av sin älskade prinsessa, och anklagade media för att ha orsakat hennes tragiska död för chansen att få några foton av henne.          Många älskade Diana och såg upp till henne, och intresset som visades för hennes begravning var enormt och världsomfattande. Dianas död gav media mycket att skriva om, och i denna studie undersöker jag hur den svenska tidningen Aftonbladet, och den brittiska tidningen The Guardian skildrade Diana i sina artiklar under veckan efter hennes död den 31 augusti 1997, fram till dagen för begravningen den 6 september 1997. Studien fokuserar specifikt på skildringen av Diana baserat på könsstereotyper. Genom att använda en teori om önskvärda och icke önskvärda feminina och maskulina egenskapar kunde slutsatsen dras att den svenska tidningen Aftonbladet främst använde kvinnliga stereotyper för att beskriva Diana, både när det gällde önskvärda och icke önskvärda egenskaper, och den brittiska tidningen The Guardian beskrev Diana främst med önkvärda maskulina egenskaper, och icke önskvärda feminina egenskaper.