<p>Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige.</p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. </p><p>En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien. Detta trotts att myndigheter och experter har försökt att tona ner risken för att smittan skall kunna nå nya riskgrupper.</p>

<p>This BA thesis examines how the Swedish newspaper Aftonbladet writes about celebrities.Our questions were: How much does Aftonbladet write about celebrities? What kind ofcelebrities does Aftonbladet write about? In which context do celebrities appear inAftonbladet? We have also studied how these matters have changed since 1978.In our research we have used quantitative content analysis. We have analyzed a total of 956articles about celebrities from 1978, 1988, 1998 and 2008. We chose to analyze articles fromtwo synthetic weeks each year.We have used theories about celebrity culture, popularization and personalization and alsoabout public and private in our analyze.Our conclusions were that Aftonbladet has written a lot of articles about celebrities for a longtime, but the articles about celebrities in Aftonbladet have increased by 170 percent since1978.The number of articles that Aftonbladet has written dealing with the private life of celebritieshas not changed much at all since 1978. This was something that surprised us because weexpected that Aftonbladet would write more about the private life of celebrities in 2008 thanin 1978.</p>

<p>Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna <em>sak</em>, <em>spel</em>, <em>skandal/trivia </em>samt <em>oklar</em>. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung.</p><p>Studien visar att <em>spel </em>var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. <em>Egen korrespondent </em>var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för <em>reporter hemma</em>. För SvD och DN gäller att <em>spel </em>och <em>skandal/trivia </em>blivit vanligare till förmån för <em>sak </em>jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.</p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister.</p><p>För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat på</p><p>Vi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler.</p><p>Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället.</p><p>Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll. Flera av våra informanter formades till profiler för sina respektive tidningar.</p><p><em>Expressen eller <em>Aftonbladet. Vi frågade dem om hur de kom in på kvällspressen, hur de upplevde det att vara kvinna i en väldigt mansdominerad bransch, och vilka förändringar kvinnorna fick igenom. </em></em></p>

Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige. I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien. Detta trotts att myndigheter och experter har försökt att tona ner risken för att smittan skall kunna nå nya riskgrupper.

Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod. Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering. Sagda tidning har även substantiellt färre antal ord i sina artiklar och fler bilder samt interaktionslänkar än konkurrenten Expressen.se. Dessutom är Aftonbladet.se allt som oftast snabbare vid publicering av nyheter. / The aim of this essay is to study media convergence by comparing two traditional media corporations, Aftonbladet and Expressen, which have previously only acted in the press market. Both have entered the digital world by launching online versions of their respective newspapers. The comparison is mainly focused on the content, layout, design and structure for the purpose of finding and mapping apparent differences between the two newspapers online versions. The comparison is conducted in two steps, using both a quantitative and qualitative method. The results and analysis sustained by the study reveals that there are differences between the newspapers in the four factors content, layout, design and structure and the differences are most prominent regarding the content aspect. Aftonbladet.se exhibits a tendency which points to it being more oriented towards entertainment. The same newspaper also uses substantially less words, more images and interaction links than its main competitor Expressen.se. Furthermore Aftonbladet.se is more often than not swifter when it comes to publishing news.

SammanfattningMedieklimatet i Sverige har blivit allt hårdare under de senaste tio till femton åren. Allt fler aktörer spelar på mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersålda papperstidningar är både löpsedeln och förstasidan på tidningen reklampelare som ska sälja tidningen till konsumenterna. Och innehållet på dessa väsentligt för upplagesiffrorna.I vår studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna på Sveriges upplagemässigt största tidning, Aftonbladet, förändrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehållsanalys jämföra förstasidor från 1987, 1997 och 2007. I studien presenterar vi skillnader och likheter på förstasidor de tre åren sinsemellan. Vi har kommit fram till att Aftonbladet 2007 använde sig av andra grepp för att locka läsare att köpa tidningen än vad de gjorde 1987 och 1997. Tendenser kan urskiljas att tidningen på 2000-talet anpassat sig till konkurrensen främst genom att erbjuda fler tilläggsprodukter, bland annat bilagor och filmer som konsumenten får köpa tillsammans med tidningen. Samtidigt använde Aftonbladet andra marknadsföringsknep på förstasidan 1987, som sedan sakta tycks ha dött ut, exempelvis egna tävlingar där den som köper tidningen kan vara med och vinna priser. Studien omfattar också huvudnyheten på förstasidan och vi har jämfört nyhetsvärderingen 1987, 1997 respektive 2007. Vi kunde dock inte konstatera någon märkbar skillnad i vilken typ av nyhet som publiceras på förstasidan. Däremot visar resultatet av studien att Aftonbladet 2007 hårdare vinklade de nyheter som publicerades på förstasidan, dels genom personifiering och dels genom att göra nyheterna till mer sensationsinriktade. Resultatet tyder på att tidningen använder sig av de ovan nämnda greppen för att ytterligare attrahera läsare och sticka ut från andra medier de konkurrerar med.

Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna sak, spel, skandal/trivia samt oklar. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung. Studien visar att spel var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. Egen korrespondent var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för reporter hemma. För SvD och DN gäller att spel och skandal/trivia blivit vanligare till förmån för sak jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.

Syftet med vår uppsats är att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda på om rapporteringen är partisk eller ej och i så fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgått ifrån att Sverigedemokraterna får en viss särbehandling då det anses vara ett främlingsfientligt parti. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod då vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar på är hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna. Vi vill även veta vem som får representera partiet i artiklarna. Vår undersökning pekar på att Sverigedemokraterna gynnas i form av stor medial bevakning. Det är det parti som oftast står i förgrunden, det vill säga att artikeln huvudsakligen handlar om partiet, men får sällan komma till tals. Kristdemokraterna är det parti som oftast får komma till tals och de får ofta uttala sig i frågor som ligger utanför deras hjärtefrågor. Miljöpartiet får också komma till tals och uttrycka sig i olika sakfrågor. Det förekommer betydligt fler politiska analyser om SD än om de andra partierna. Vilket innebär att många försöker utvärdera Sverigedemokraternas politik medan de andra partierna har representanter som svarar för deras politiska åsikter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka källkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel på hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen är att det förmodligen råder brister i källkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av källmaterialet och att LCHF huvudsakligen framställs positivt. Studiens teoretiska utgångspunkt är den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som används i studien är kvantitativ innehålls analys och en kompletterande intervjustudie. Det är ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF är hämtade, de är 91 till antalet. Sökperioden sträcker sig mellan 2008-2012. Startåret avser det år då LCHF först dök upp i svenska medier. Resultatet av studien visar att källkritiken är bristfällig. Anekdotisk bevisföring förekommer i drygt 40 procent av artiklarna, de vanligaste källorna är erkända förespråkare för dieten samt privatpersoner och tonläget i artiklarna är mestadels positivt. Detta bottnar troligtvis i en bristande förståelse för forskningsresultat och vetenskap hos dagens journalister.