<p>Titel: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största</p><p> nättidning</p><p> – Aftonbladets nätupplaga. </p><p>Författare: Joakim Jonsson</p><p>Handledare: Ingegerd Rydin</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Typ av rapport: C-uppsats 10 poäng</p><p>Utbildning: Högskolan i Halmstad</p><p> Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p> Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poäng</p><p>Denna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. </p><p>Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder. Det andra området som diskuteras är en uppföljning på den första: Hur kan ungdomar påverkas av dessa strategier? Här ska man få en uppfattning av konsekvenserna, både negativa och positiva. </p><p>Slutsatser i korta drag är att Aftonbladet.se både har positiv och negativ inverkan på ungdomar. Aftonbladet skapar nyfikenhet för nyheter och deras artiklar gör det lätt för läsaren att ta till sig nyheten. Ungdomar blir medvetna och tar därigenom ställning. Negativt är dock att det är på bekostnad av nyhetsvärde, djup i nyheten samt ibland även korrekthet. </p><p>Sökord: Internet, journalistik, innehållsanalys, Aftonbladet,</p><p> ungdomar, tabloid och nyhetsvanor.</p>

No description available.

No description available.

Titel:En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största nättidning – Aftonbladets nätupplaga. Författare:Joakim Jonsson Handledare:Ingegerd Rydin Examinator:Ulrika Sjöberg Typ av rapport:C-uppsats 10 poäng Utbildning:Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poäng Denna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder. Det andra området som diskuteras är en uppföljning på den första: Hur kan ungdomar påverkas av dessa strategier? Här ska man få en uppfattning av konsekvenserna, både negativa och positiva. Slutsatser i korta drag är att Aftonbladet.se både har positiv och negativ inverkan på ungdomar. Aftonbladet skapar nyfikenhet för nyheter och deras artiklar gör det lätt för läsaren att ta till sig nyheten. Ungdomar blir medvetna och tar därigenom ställning. Negativt är dock att det är på bekostnad av nyhetsvärde, djup i nyheten samt ibland även korrekthet. Sökord:Internet, journalistik, innehållsanalys, Aftonbladet, ungdomar, tabloid och nyhetsvanor.

No description available.

No description available.

Det finns ett förtroendegap mellan morgontidningar och kvällstidningar. I tidigare studier har förtroendet kopplats till olika faktorer: innehåll, spridning och nyhetsrapporteringens kvalitet. I denna uppsats genomfördes ett experiment för att presentera sambandet mellan förtroende och en tidigare förbisedd faktor – layout. Experimentet bakades in i en användarstudie på åtta personer där hälften ingick i en testgrupp och den andra hälften i en kontrollgrupp. Testgruppen fick se två nyhetsuppslag. Det ena uppslaget layoutades till att se ut som Aftonbladet när innehållet i själva verket var hämtat från Dagens Nyheter. Det andra uppslaget hade Dagens Nyheters layout men Aftonbladets nyhetstexter. Kontrollgruppen fick se två nyhetsuppslag som var kopior av de ursprungliga uppslagen publicerade i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter. Resultatet av experimentet indikerar att det finns ett samband mellan förtroende och layout, eftersom folk framför allt kände starka känslor inför en layout som såg ut att vara Aftonbladet – oavsett om innehållet ursprungligen var från Dagens Nyheter eller Aftonbladet. Testpersonernas reaktioner var bland annat att rubriker saknade täckning, språkvalet var dramatiskt och att nyheter förstorades.

I denna uppsats undersöker jag om kvinnorna dominerar inom de så kallade mjuka bevakningsområdena eller om detta mönster endast gäller inom den allmänna nyhetsbevakningen. Mjuka och hårda bevaknings områden uppkom för att beskriva manliga och kvinnliga bevakningsområden. Jag utgår alltså ifrån ett genusperspektiv och undersöker vad kvinnor respektive män skriver om i krönikor. Tidigare forskning om journalistik och kön har bland annat Monika Djerf-Pierre och Monica Löfgren Nilsson utfört. Deras forskning har visat att det finns en tydlig könsmärkning inom de olika bevakningsområdena. Kvinnor skriver mer om mjuka bevakningsområden och män om hårda. Detta har studier inom den allmänna nyhetsjournalistiken visat. Det huvudsakliga syftet med denna uppsatsen är att undersöka om dessa könsmarkeringar finns i krönikans värld. Genom att undersöka ett stort antal krönikor från Aftonbladet och Expressens webbsidor och göra en kvantitativ innehållsanalys av dessa krönikor har jag kunnat urskilja om dessa tendenser finns. Undersökningen har visat att det finns en könsmärkning även inom krönikans värld som grundas på de hårda och mjuka bevakningsområdena. Kvinnorna skriver något mer om de mjuka bevakningsområdena och männen om de hårda. Undersökningen visar även att inte någon man, varken från Aftonbladet eller Expressen skrivit om jämställdhet och genus, inom detta område dominerar kvinnorna starkt.

This paper examines the Swedish newspaper Aftonbladets conception of the phenomenon ADHD. The essay regards the language that is used (and the values reflected in it) as a sort of mirror where the public opinion is expressed, established and put forward. Being such a constructive factor in the creation of the phenomenon, the language is considered of big importance and therefore this essay is using a discourse-analytic approach to the problem. The aim of the essay is to achieve a discourse-analytic understanding of Aftonbladets ADHD publications. This paper reaches the conclusion that in Aftonbladet, ADHD is put forward as something extraordinary, not normal and unusual, which results in the subject-positions “Unwanted”, “Disabled” and “Function beneficial”. Since this is the results presented in Aftonbladets discourse, it is also these values that establish the mirror where the public opinion, the diagnosed people, as well as the phenomenon as an abstract creation, flashes themselves. In that way these values create certain outlines and frames for the phenomenon ADHD.

Syftet med denna uppsats är att se på och jämföra hur tre svenska tidningar behandlade Catalinaaffären under perioden den 13-20 juni 1952. För att kunna göra detta presenterars först en bakgrund och ett händelseförlopp till Catalinaaffären. Huvuddelen av uppsatsen beskriver sedan vad tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Norrskensflamman skrev angående Catalinaaffären under den tidigare nämnda perioden. Efter detta jämförs och kontrasteras de olika tidningarna för att se hur de valde att behandla händelsen. Resultatet tyder bland annat på att Dagens Nyheter för det mesta framstod som mer saklig än de andra två, Aftonbladet använde sig i högre grad av sensationella rubriker och Norrskensflamman var den som till största delen skiljde sig i vad som rapporterades angående affären.