This essay speaks about the medial coverage made by the Swedish newspaper Dagens Nyheter. The periods examined are the two weeks before the election day (5 September – 19 September 2010). The purpose of our study is to find out if the newspaper was neutral and did not write in favour of any political party or political block in the newssection. After the elections in Sweden 2010 there have been discussions about the medias in the country being biased, and claims have been made that the news have been written in favour of a certain political party or a bloc. Dagens Nyheter is a newspaper that is respected in Sweden and their debate-page called “Dagens Nyheter - Debate” is agenda-setting for the rest of the media in Sweden. Therefore it is important to see whether this newspaper was publishing articles in favour of a political party or not.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen. Förhållandena inom diskurserna och förhållanden mellan de rådande diskurserna har förändrats över tid.  Framförallt har jämställdhetsdiskursen fått ett mer feministiskt perspektiv och valfrihetsdiskursen är vid pappamånad två mer fokuserad vid individens valfrihet och mindre vid familjens självbestämmande. Pappadiskursen har förändrats minst och fokus vid pappans ”lust och önskan” finns vid båda tidsperioderna och diskursen om pappans rättigheter är den som starkast står mot förändringar. Resultatet tolkas dels utifrån Foucaults teori om diskurser samt ställs mot tidigare forskning inom området. Studien visar att diskurser skapas och reproduceras på ett strukturellt plan där välfärds statens organisering, dess institutioner och massmedia är en del i den normering som sker och påverkar hur vi förhåller oss till och ser på vår omgivning.

Plus, getingar och siffror. I dag har alla större tidningar ett betygssystem kopplat till sina filmrecensioner. Den sista stora dagstidningen som införde sifferbetyg på kultursidorna var Dagens Nyheter som införde en sexgradig bedömningsskala den 17 november 2006. Då DN införde sifferbetyget främst på grund av kommersiella skäl blev jag intresserad av hur sifferbetyget eventuellt förändrat filmrecensentens sätt att skriva om film (Intervju med Helena Lindblad, 28 april 2011). Denna uppsats analyserar 21 filmrecensioner innan och 18 filmrecensioner efter sifferbetygets införande i DN. I min undersökning utgår jag från fem komponenter som jag ser som filmrecensionens fem byggstenar. De är: Research, filmens handling, ställningstagande kommentarer, personlig reflektion och om recensenten närmar filmen på ett tydligt sätt. Jag har försökt att urskilja möjliga tendenser till ökning eller minskning av de olika komponenterna före jämfört med efter sifferbetygets införande. Mitt resultat är dock att sifferbetyget inte verkar ha påverkat texten nämnvärt i DN:s filmrecensioner. Men det är möjligt att om man analyserade en större mängd texter under en längre tid skulle vissa tendenser kunna urskiljas.

Uppsatsen undersöker i vilka sammanhang som tidningarna Dagens Nyheter och Expressen skriver om den muslimska fastehögtiden ramadan. Studien genomförs med kvantitativ metod, med utgångspunkt i nyhetsvärderingsteori. Åren som undersöks är 1995-2013, med nedslag vartannat år (1995, 1997, 1999 och så vidare). Urvalsmetoden som används är totalurval, där alla artiklar med relevans för studiens ämne har tagits med. Undersökningen innefattar såväl nyhetstext och notiser som opinionsmaterial. Totalt 193 artiklar har analyserats: 96 stycken från Dagens Nyheter och 97 stycken från Expressen. Studien visar att högtiden ofta skrivs om i sammanhang som är konfliktrelaterade, något som följer ett mönster som tidigare forskning om mediebilden av islam och muslimer pekat på. Men ramadan har också ett eget nyhetsvärde som religiös högtid, och det finns en betydande del artiklar som har en mer positiv vinkel. Resultatet av studien visar att ramadan börjar ta plats som huvudämne i inrikesartiklar från år 2003 och framåt, i båda tidningarna. I dessa fall fokuserar artiklarna på ramadan som religiös och kulturell högtid. Denna tendens håller i sig i Dagens Nyheter fram till år 2011. Expressen slutar i stort sett att skriva artiklar med ramadan som huvudämne efter år 2005.

Denna uppsats syftar till att ta reda på om män och kvinnor porträtteras olika i längre intervjuer baserat på deras kön. Åtta intervjuer i Dagens Nyheters lördagsbilaga från 2015 har analyserats enligt kvalitativ textanalys och retorisk bildanalys. Undersökningen har sin utgångspunkt i Queerteori. Undersökningens resultat visade att det finns strukturella skillnader mellan analysenheterna baserat på intervjupersonens kön. Skillnaderna fanns framför allt i hur intervjupersonens kropp porträtterades genom bild och text, samt skillnader i de samtalsämnen som intervjun behandlade. De kvinnliga intervjupersonerna talade i större utsträckning om jämställdhet och religion. De manliga intervjupersonerna var mer personliga och texterna handlade då om mer varierande ämnen. Kvinnorna talade om sina erfarenheter av att vara kvinna medan ingen av de manliga intervjupersonerna talade om hur det är att vara man. Även de händelser i vilken bilderna var tagna skiljde sig åt, de manliga intervjupersonerna var mer aktiva och de kvinnliga intervjupersonerna var mer fysiskt passiva.

Den här C-uppsatsens syfte är att undersöka Dagens Nyheter och Aftonbladets strategier kring flerkanalspublicering och jämföra de två medieföretagens plattformsanpassning. Undersökningen består av en kombination av kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ innehållsanalys. Den kvalitativa undersökningen gjordes med tre medarbetare från Aftonbladet och tre medarbetare från Dagens Nyheter. I den kvantitativa innehållsanalysen undersöktes webb- och printversioner under två dagar - den 26 och den 27 november 2013. De undersökta artiklarna handlade om den då aktuella kidnappningen av två svenska journalister i Syrien. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att både Aftonbladet och Dagens Nyheter strävar efter att nyheten i sig ska bestämma i vilken kanal den ska publiceras. Båda medieföretagen har en ambition att tidningen ska vara en plattform för fördjupning och eget material, medan webben ska erbjuda bland annat webb-tv, bildspel och chatt. Den kvantitativa undersökningen visar att Aftonbladet utnyttjar möjligheterna att ha webb-tv, live-sändningar och bildspel på webben, medan Dagens Nyheter mestadels publicerar artiklar med bara text och ibland bild. Ytterligare visar den kvantitativa undersökningen att båda medieföretagen ofta använde sig av kloning, det vill säga att innehållet från en kanal läggs över till en annan kanal helt utan ändringar. Uppsatsens slutsats, mycket kortfattat, är att Aftonbladet och Dagens Nyheter har en ambition att anpassa innehållet efter plattformen. Studien visar dock att de både medieföretagen har en del de måste arbeta med för att nå sina mål.

Den politiska rapporteringen i Kinas näst största nyhetstidning People’s Daily består enligt resultaten i vår studie nästan uteslutande av det styrande kommunistpartiets helt okritiskt vidarebefordrade propaganda. Journalisterna som skriver för Dagens Nyheter har däremot ett mycket lågt förtroende för den kinesiska regimen som de inte drar sig för att kritisera hårt. Vi fann det intressant att jämföra nyhetsdiskurser i svenska och kinesiska tidningar eftersom mediesystem till synes inte har något alls gemensamt. Vi ville ta reda på vilka eventuella skillnader som fanns i rapporteringen om den kinesiska regimen och vilka de bakomliggande orsakerna i så fall kunde tänkas vara. Artiklar som handlade om de senaste politiska ledarskiftena som publicerats i Dagens Nyheter och People’s Daily valdes därför som material till en kvalitativ analys. Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket som vi använde som stöd till våra reflektioner handlade både om hur ländernas mediesystem fungerar i allmänhet och om hur nyhetsvärderingen ser ut så att vi även skulle kunna analysera artiklarna på detaljnivå. Dagens Nyheter förmedlar alltså en negativ bild av den kinesiska regimen, medan dessa istället glorifieras i People’s Dailys redaktionella material. Det beror antagligen till stor del på att skillnaderna mellan de dominanta politiska ideologierna i länderna i allmänhet och i synnerhet gällande nyhetsmediernas funktioner är markanta. Pressfrihet kännetecknar de svenska medierna, medan de kinesiska motsvarigheterna istället fungerar som kommunistpartiets språkrör. Tidningarna anses från båda perspektiven stå i medborgarnas tjänst eftersom de på sina helt olika vis ska verka för att förbättra samhället.

<p>News graphics as a part of journalism is something that’s constantly developing along with the news. That’s what we believed when we started this paper including its study. And we still believe the same, now that we’re done.News graphics itself is fairly common in Swedish newspapers, it can be seen every day in almost any major newspaper and is perfect for describing an event like the pollution of the sea over many years or just simply point out on a map where a city is located.This is one of the reasons to why we wrote this; another reason is that there’s almost nothing else written on the subject in northern Europe. It’s an empty space in media science, which is waiting to be explored.In our study we have examined four Swedish newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen over the month of November 2009, a total of 120 newspapers. We have looked at the news graphics in each paper’s news and economics section to examine if news graphics are affected by media logics and news value.The results of the study are quantified and what we did was that we converted the main theories of media logics and news valuing to suit our purpose – describing news graphics in the same way as the theories is used for describing the produced news.Our results indicate that news graphics are mostly used to describe crime, economics, politics and news regarding the environment. We also divided news graphics into different categories: maps, graphs and charts, illustrations and combinations of some of the three previously mentioned. The two most commonly used types of news graphics in our study are maps followed by graphs and charts.Our results also indicate that news graphics is highly affected by media logic seeing media logic as how we write and present news in newspapers i.e. personalization. But still, news graphics is not nearly as affected by media logic and news valuing as news articles in general.A conclusion is that the morning papers (Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet) had a higher amount of news graphic overall than the tabloids Aftonbladet and Expressen. But the news graphics in the tabloids was more affected by media logic in many ways.</p>

Det finns ett förtroendegap mellan morgontidningar och kvällstidningar. I tidigare studier har förtroendet kopplats till olika faktorer: innehåll, spridning och nyhetsrapporteringens kvalitet. I denna uppsats genomfördes ett experiment för att presentera sambandet mellan förtroende och en tidigare förbisedd faktor – layout. Experimentet bakades in i en användarstudie på åtta personer där hälften ingick i en testgrupp och den andra hälften i en kontrollgrupp. Testgruppen fick se två nyhetsuppslag. Det ena uppslaget layoutades till att se ut som Aftonbladet när innehållet i själva verket var hämtat från Dagens Nyheter. Det andra uppslaget hade Dagens Nyheters layout men Aftonbladets nyhetstexter. Kontrollgruppen fick se två nyhetsuppslag som var kopior av de ursprungliga uppslagen publicerade i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter. Resultatet av experimentet indikerar att det finns ett samband mellan förtroende och layout, eftersom folk framför allt kände starka känslor inför en layout som såg ut att vara Aftonbladet – oavsett om innehållet ursprungligen var från Dagens Nyheter eller Aftonbladet. Testpersonernas reaktioner var bland annat att rubriker saknade täckning, språkvalet var dramatiskt och att nyheter förstorades.

Vår hypotes om att Australien befinner sig i svensk medieskugga kom till under hösten då vi på C-kursen i journalistik gjorde en ministudie av länders förekomst i olika tidningar, och Australien/Oceanien hamnade på sista plats i den undersökningen. Med denna uppsats har vår avsikt varit att göra en mer omfattande undersökning för att ta reda på vad som kännetecknar bevakningen av Australien i viktiga svenska medier. För att få reda på hur mycket det rapporteras om Australien i ett urval av svenska medier har vi gjort en kvantitativ undersökning som inkluderar Dagens Nyheter (DN), Ekot och Rapport. Vi gjorde även en kvalitativ innehållsanalys av DN och engelska The Times för att jämföra och se vilka ämnen med anknytning till Australien som förkommer i de båda tidningarna. Resultaten av den kvantitativa och kvalitativa analysen visar att bevakningen av Australien i de undersökta svenska medierna är liten och tenderar att vara trivial. De tre största ämnena visade sig vara sport, naturkatastrofer och djur. Den kvalitativa analysen visade att engelska The Times hade betydligt fler artiklar om Australien 2008 och 2009 jämfört med Dagens Nyheter. Men även i The Times handlar det journalistiska materialet om Australien till största delen om sport, djur och naturkatastrofer. En möjlig förklaring till att Australien får lite utrymme i det undersökta materialet är det geografiska avståndet mellan Sverige och Australien samt avsaknaden av svenska korrespondenter.