Denna uppsats syftar till att ta reda på om män och kvinnor porträtteras olika i längre intervjuer baserat på deras kön. Åtta intervjuer i Dagens Nyheters lördagsbilaga från 2015 har analyserats enligt kvalitativ textanalys och retorisk bildanalys. Undersökningen har sin utgångspunkt i Queerteori. Undersökningens resultat visade att det finns strukturella skillnader mellan analysenheterna baserat på intervjupersonens kön. Skillnaderna fanns framför allt i hur intervjupersonens kropp porträtterades genom bild och text, samt skillnader i de samtalsämnen som intervjun behandlade. De kvinnliga intervjupersonerna talade i större utsträckning om jämställdhet och religion. De manliga intervjupersonerna var mer personliga och texterna handlade då om mer varierande ämnen. Kvinnorna talade om sina erfarenheter av att vara kvinna medan ingen av de manliga intervjupersonerna talade om hur det är att vara man. Även de händelser i vilken bilderna var tagna skiljde sig åt, de manliga intervjupersonerna var mer aktiva och de kvinnliga intervjupersonerna var mer fysiskt passiva.

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram pedagogers utsagor om matematik, samt genom pedagogers yttranden bidra med förståelse om användandet av förskolans utomhusmiljö i matematikundervisningen. Syftet har operationaliserats ned till följande två forskningsfrågor; Hur beskriver pedagoger sina egna arbetssätt med matematik i förskolan? och Vad uttrycker pedagoger om användandet av utomhusmiljön i matematikundervisningen? Studiens syfte har grundats i problemområdet att undersöka vilka arbetssätt pedagoger använder för att tillämpa matematik i relation till förskolans utomhusmiljö, som tagit avstamp i litteratur som lyfter att det finns pedagoger som inte har tillräckligt med djupgående kunskaper i ämnet matematik för att kunna stötta barn i det, samt att det är få som talar för att använda utomhusmiljön som undervisningsmetod trots de gynnsamma effekter det ger på barns lärande och utveckling. Forskning belyser matematiken som ett fenomen som barn upptäcker med hjälp av kroppen och alla dess sinnen och att matematik är ett sätt för barn att kunna relatera till verkligheten. Studier skriver även fram att elever i bland annat årskurs fyra i Sverige, presterar sämre än andra nordiska länder i ämnet matematik. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt samt metod har inspirerats av hermeneutikens allmänna tolkningslära. Centrala begrepp inom hermeneutiken som hermeneutisk cirkel, förförståelse och förståelse samt tolkning har använts som analysverktyg. Tio pedagoger från totalt tre förskolor har deltagit i studien, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet i föreliggande studie synliggörs utifrån pedagogers utsagor, att pedagoger lyfter att de använder sig av olika arbetssätt, som att tillföra material och använda de naturliga material som utomhusmiljön erbjuder för att närma sig matematiken i förskolan. Pedagoger uttalar sig om att arbetet med matematik i förskolans kontext sker för att förbereda barnen för framtiden och att utomhusmiljön kan bidra till att med fysisk aktivitet upptäcka större matematiska fenomen, som exempelvis kilometer och symmetri i djur och natur.

Studien handlar om hur tittare och producenter upplever intervjusekvenser i 360°-video i en VR-miljö och syftet är att synliggöra tittares upplevelser av produktion för att skapa bättre förutsättningar för journalistiska 360°- produktioner. Studien fokuserar på tittarens upplevelser av 360°-video i olikheter i gestaltningsval, utifrån gestaltningskomponenterna: point-of-view, distans till intervjupersonen, intervjupersonens blickriktning och hur reporter används i 360°-video, samt på vilka olika sätt man som producent kan gestalta intervjusekvenser i journalistisk 360°-video och hur det skiljer sig cinematografiskt och berättartekniskt från traditionell videoproduktion. Studien har utgått från ett egenproducerat testmaterial bestående av sex olika 360°-videor. Detta material har använts i en tittarstudie där testpersonerna har tittat på materialet i VR-headset, tänkt högt enligt thinking aloud-metoden och medverkat i en simulated recall-intervju med kortsortering. För att få ett producentperspektiv har även yrkesverksamma 360°-producenter intervjuats. Testpersonernas upplevelser har analyserats utifrån hur vi traditionellt gestaltar intervjuer i rörliga medier. Studien visar hur individuellt tittare upplever grundläggande parametrar i gestaltningsval i intervjusekvenserna, att tittarna vill känna sig delaktiga och uppleva ett förstahandsperspektiv med stabilitet och kameran placerad i ett för dem normalt perspektiv i höjdled, vara nära intervjusituationen men inte för nära och känna sig bekräftade av blickar från samtliga medverkande. Samtidigt påverkar närhet till intervjuperson och dennes blickriktning hur villig tittaren är att utforska miljön. En synlig reporter kan upplevas som en konkurrent om uppmärksamheten eller fungera som en bra guide. Studien visar också hur all 360°-produktion i möjligaste mån bör efterlikna verkligheten och hur en intervjusituation också bör efterlikna en verklig situation där tittaren upplever illusionen av att vara delaktig. Intervjusituationen i 360°- video konkurrerar många gånger om tittarens uppmärksamhet med den rena miljöupplevelsen och intervjupersoner blir väldigt utlämnade i 360°-formatet. Det är därför av stor vikt att man har en överenskommelse om produktionens stil innan inspelningen.