Äldre litteratur har visat att talkonsten kan användas för att övertyga sina åhörare. En väsentlig del i läraryrket är att göra sig förstådd hos elever och studenter. I denna studie undersöktes det hur musiklärare använde sig av retoriska grepp i sin undervisning samt hur deras elever uppfattade musiklärarnas retorik. Studien genomfördes genom observering av musiklärarnas lektioner, därefter intervjuades deras elever. Resultatet visade att musiklärarna använde rösten på olika sätt, via övertygelse, tempo, betoningar och pauser, för att framföra sitt budskap. Studien visade att elevernas förståelse för ämnet kan påverkas genom att läraren anpassar sitt sätt att tala. / In the olden literature it has been shown that the art of speech can be used to convince its listeners. An essential part of the teaching profession is to make oneself understood by pupils and students. This study examines how music teachers use rhetorical devices in their teaching and how their students perceive the music teachers' rhetoric. The study was conducted by observing the music teachers' lessons, afterwards their students were interviewed. The results show that music teachers use their voice in different ways, through conviction, tempo, strategic emphases and pauses for effect, to convey their message. The study shows that students' understanding of the subject can be influenced by the teacher adapting his or her way of speaking.

Undersökningens syfte är att med hjälp av semiotiska och receptionsestetiska verktyg undersöka hurArvida Byström i Inflated Fiction (2018) ifrågasätter den manliga blicken och föreställningar om femininitet. Mot en blickteoretisk bakgrund har begrepp som maskeraden och subversiv affirmationtillämpats för att visa hur objektifierande bildkonventioner används för att konkretisera ideologiska fenomen. Analysen uppmärksammar hur intertextuell opposition, retorisk integrering, retorisk likhet ochskriftliga element används för att bekräfta, returnera och störa. Den manliga blicken i synnerhet och denpatriarkala ideologin i allmänhet. Avslutningsvis föreslås begreppet subversiva affirmationer, snarare än maskeraden, för att beskrivaByströms konstnärliga strategi. Trots begreppets begränsningar menar jag att det mer effektivt betonarhur ideologiska fenomen kan konkretiseras genom mimesis. Maskeraden som begrepp riskerar osynliggöra andra sociala grupper och reproducera föreställningar om relationen mellan biologiskt könoch socialt genus. Subversiva affirmationer blir därför mer lämpligt med tanke på det queer-feministiskasammanhang Byström rör sig inom