No description available.

This study aims to investigate Swedish newspaper’s takes and debates on professor Knut Wicksells outed opinions on reproductive restrictions and contraceptives. He, who was a liberal free thinker, endorsed contraceptives and claimed child restriction policy as a necessity for the welfare of the nation. He proposed these actions while calling himself a neo-malthusian. The study is performed by analyzing digitalized source materials of various Swedish newspapers from the Swedish Royal Library, Stockholmkällan and Project Runeberg. This was a controversial topic, which caused a temporary uproar during his most active years and startled a hot debate across the political spectrum during the Swedish fertility transition, as birth rates were starting to drop in the late 19th century. The study follows debate articles, chronicles and letters to editors of various newspapers that had lifted the subject and related it to different political goals.

<p>Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare.</p><p>På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället. Men enligt Wicksell är det viktigt att denna kapitalutjämning ska ske genom att individens arbete ger honom en rättmätig del av kapitalbildningen, något som staten bör garantera, men inte genom att man i onödan dränerar rika med hjälp av skatter på kapital, gåvor och arv.</p>

Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare. På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället. Men enligt Wicksell är det viktigt att denna kapitalutjämning ska ske genom att individens arbete ger honom en rättmätig del av kapitalbildningen, något som staten bör garantera, men inte genom att man i onödan dränerar rika med hjälp av skatter på kapital, gåvor och arv.

This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermålstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view. This essay tries to dervie these traditions from the concerned magazines in an age of modernity and uncertainty.

Der Zusammenhang zwischen Lohnhöhe einerseits und Profit bzw. Profitrate andererseits gehört traditionell zur Grundlagenforschung der ökonomischen Theorie. In der kapitaltheoretischen Kontroverse der jüngeren Vergangenheit spielen Kurven, die diesen Zusammenhang wiedergeben, eine bedeutende Rolle. Hier geht es indes weniger um deren formale Eigenschaften, sondern eher darum, ihren ökonomischen Gehalt freizulegen und auf offene Fragen hinzuweisen.

We first demonstrate the importance of the doctrines of the quantity theory and the long-period stationary state in the formulation of Marshall's, Wicksell's, and Keynes' pre-General Theory monetary theories. We analyze the anomalous events characterized by these writers as short-period phenomena. From the perspective built up around the quantity equation and its long-period context, business cycles represent economic convolutions in which the behavioral mechanisms of the long-period break down. We demonstrate the theoretical breakdown; importantly, it is not reflected in the work of these writers that they understood that their explanations of short-period events undermined the long-period theorizing they carefully built. Second, it is argued that Keynes saw the General Theory as a theory of the short-period in contrast to the long-period monetary frameworks. We use the General Theory's criticisms of classical monetary theory to establish this point.

No description available.

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:48:48Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Darcio Martins.pdf: 419759 bytes, checksum: 62809c924d64c55fa6dcb61f10df1f7d (MD5) Previous issue date: 2007-06-15 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / The main goal of this thesis is to analyze Wicksell s monetary approach, with focus on the Cumulative Process. This is made through the reconstruction of theoretical and practical context in which this theory was originated, underlying its relation with the Quantitative Theory of Money. The modern debate on the quantitative character of the Wicksell s view is also analyzed. The thesis is divided in four fundamental parts: (i) the analysis of the institutional and economic environment of XIX century, focusing on the English monetary controversies; (ii) the description of the two positions in Monetary Theory that, according to Wicksell, synthesized the debate: Quantitative Theory of Money Ricardo s version and the Tooke s monetary approach; (iii) the analysis of Wicksell s monetary approach with emphasis of the Cumulative Process analysis; (iv) a brief description of Humphrey, Patinkin, Haavelmo e Leijohnufvud conceptions about the Cumulative Process and their respective opinions about the quantitative characteristic of the Wicksell s model / Este trabalho tem como objetivo principal compreender a abordagem monetária de Wicksell, com foco no Processo Cumulativo. Faz-se isto, com a análise do contexto prático-teórico em que ela foi originada, com ênfase em sua relação com a Teoria Quantitativa da Moeda; na visão do próprio autor e de seus comentadores posteriores. Para isto, dividiu-se a análise em quatro momentos fundamentais: (i) delimitação do ambiente sócio-econômico e institucional de todo o século XIX, no qual Wicksell estava inserido, com foco nas controvérsias monetárias inglesas; (ii) descrição e críticas de Wicksell das duas posições-síntese em Teoria Monetária em fins do século XIX, segundo o autor: Teoria Quantitativa da Moeda de Ricardo e abordagem de Tooke; (iii) apresentação da abordagem monetária de Wicksell: é feita a análise do modelo do Processo Cumulativo; (iv) breve descrição de algumas interpretações sobre o Processo Cumulativo: Humphrey, Patinkin, Haavelmo e Leijohnufvud, e suas respectivas opiniões sobre o caráter quantitativista ou não do modelo de Wicksell

A un moment où la controverse des deux Cambridge suscite un regain d'intérêt pour une réflexion conceptuelle sur la théorie du capital, la thèse souhaite proposer un cadre d'intégration entre théories de la production, du capital et de la circulation monétaire. Un chapitre introductif met en place les grandes problématiques qui sous-tendent le travail- approche formelle et approche conceptuelle, économie d'échange et économie de production, théorie de la circulation versus théorie de l'allocation- et les replace dans la perspective de la conception wicksellienne d'une économie capitalistique et monétaire. En quatre chapitres, la première partie présente une théorie du capital financier. Le chapitre 1er évoque l'évolution de la théorie du capital du point de vue, préclassique, classique et marxiste, de la circulation - ou du circuit - à celui de l'allocation des biens et services. Le chapitre II explicite les variétés du concept de capital du point de vue du processus de production et de sa dimension temporelle. Le chapitre III développe les fondements microéconomiques de la représentation structurelle proposée en termes de fonction de production technologique sous contrainte financière. Le chapitre IV développe une analyse temporelle d'inspiration wicksellienne en utilisant le formalisme des fonctions de distribution statistiques appliquées à l'échelonnement temporel des flux d'inputs et d'output, ce qui permet de faire un point rigoureux sur le concept de période de production. Sous le titre "Production et circulation monétaire", la seconde partie étend l'analyse à un modèle global, appliqué à une caractérisation de la dynamique historique du capitalisme. Le chapitre V présente un modèle de production, reposant sur l'explicitation des dimensions temporelles dans un modèle dynamique de Léontief. On y dégage deux notions de système de référence, le système étalon de Sraffa mais aussi le système uniforme de Nell. Le chapitre VI propose des modèles de circulation monétaire utilisant, selon un article de Fei, le formalisme des graphes valués. Ceci permet de dégager un concept de dualité prévalent dans une théorie du circuit comme la dualité au sens de la programmation s'applique dans la théorie de l'allocation. On montre ensuite que la théorie de l'allocation comporte deux grandes représentations, qui fondent respectivement une théorie des avances et une théorie de la dépense. Le chapitre VII intègre les modèles de production et de circulation pour distinguer deux systèmes de fonctionnement, correspondants respectivement aux modèles ouverts ou fermés de Leontief. Le chapitre terminal adopte une perspective dynamique pour dégager d'abord le rôle des avances et des dépenses comme impulsions respectivement dans les systèmes ouverts et fermés. Ces systèmes répondant à une croissance limitée respectivement par le capital et la main d'œuvre, on montre ensuite comment le progrès technique le long d'une frontière d'évolution des revêt des formes capital- puis -labour-augmenting. Dans une perspective de dynamique historique, ces systèmes correspondent à des phases successives de l'accumulation capitaliste , interprétables également en termes de croissance intensive, puis de croissance extensive. On suggère pour finir, que cette évolution apporte un éclairage intéressant sur l'évolution de la pensée économique.