No description available.

This study aims to investigate Swedish newspaper’s takes and debates on professor Knut Wicksells outed opinions on reproductive restrictions and contraceptives. He, who was a liberal free thinker, endorsed contraceptives and claimed child restriction policy as a necessity for the welfare of the nation. He proposed these actions while calling himself a neo-malthusian. The study is performed by analyzing digitalized source materials of various Swedish newspapers from the Swedish Royal Library, Stockholmkällan and Project Runeberg. This was a controversial topic, which caused a temporary uproar during his most active years and startled a hot debate across the political spectrum during the Swedish fertility transition, as birth rates were starting to drop in the late 19th century. The study follows debate articles, chronicles and letters to editors of various newspapers that had lifted the subject and related it to different political goals.

<p>Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare.</p><p>På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället. Men enligt Wicksell är det viktigt att denna kapitalutjämning ska ske genom att individens arbete ger honom en rättmätig del av kapitalbildningen, något som staten bör garantera, men inte genom att man i onödan dränerar rika med hjälp av skatter på kapital, gåvor och arv.</p>

Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare. På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället. Men enligt Wicksell är det viktigt att denna kapitalutjämning ska ske genom att individens arbete ger honom en rättmätig del av kapitalbildningen, något som staten bör garantera, men inte genom att man i onödan dränerar rika med hjälp av skatter på kapital, gåvor och arv.

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:48:48Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Darcio Martins.pdf: 419759 bytes, checksum: 62809c924d64c55fa6dcb61f10df1f7d (MD5) Previous issue date: 2007-06-15 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / The main goal of this thesis is to analyze Wicksell s monetary approach, with focus on the Cumulative Process. This is made through the reconstruction of theoretical and practical context in which this theory was originated, underlying its relation with the Quantitative Theory of Money. The modern debate on the quantitative character of the Wicksell s view is also analyzed. The thesis is divided in four fundamental parts: (i) the analysis of the institutional and economic environment of XIX century, focusing on the English monetary controversies; (ii) the description of the two positions in Monetary Theory that, according to Wicksell, synthesized the debate: Quantitative Theory of Money Ricardo s version and the Tooke s monetary approach; (iii) the analysis of Wicksell s monetary approach with emphasis of the Cumulative Process analysis; (iv) a brief description of Humphrey, Patinkin, Haavelmo e Leijohnufvud conceptions about the Cumulative Process and their respective opinions about the quantitative characteristic of the Wicksell s model / Este trabalho tem como objetivo principal compreender a abordagem monetária de Wicksell, com foco no Processo Cumulativo. Faz-se isto, com a análise do contexto prático-teórico em que ela foi originada, com ênfase em sua relação com a Teoria Quantitativa da Moeda; na visão do próprio autor e de seus comentadores posteriores. Para isto, dividiu-se a análise em quatro momentos fundamentais: (i) delimitação do ambiente sócio-econômico e institucional de todo o século XIX, no qual Wicksell estava inserido, com foco nas controvérsias monetárias inglesas; (ii) descrição e críticas de Wicksell das duas posições-síntese em Teoria Monetária em fins do século XIX, segundo o autor: Teoria Quantitativa da Moeda de Ricardo e abordagem de Tooke; (iii) apresentação da abordagem monetária de Wicksell: é feita a análise do modelo do Processo Cumulativo; (iv) breve descrição de algumas interpretações sobre o Processo Cumulativo: Humphrey, Patinkin, Haavelmo e Leijohnufvud, e suas respectivas opiniões sobre o caráter quantitativista ou não do modelo de Wicksell

This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermålstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view. This essay tries to dervie these traditions from the concerned magazines in an age of modernity and uncertainty.