Dagens elever har vuxit upp i ett skolsystem som på den senaste tiden strävat efter att kvinnor och män skall ha lika rätt och möjligheter. Det har blivit lite bättre då flickor idag, i större utsträckning än tidigare, väljer att gå gymnasieprogram med teknisk inriktning. Samtidigt är det emellertid många flickor som väljer bort program som bygg eller fordonsprogrammet. Trots att Sverige är ett ledande land när det kommer till jämställdhet så lever gamla traditioner och normer kvar. Studien vill ta reda på elevernas egna inställning till genus och jämställdhet i skolan. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut hur jämställdhetsarbetet tar sig uttryck beroende på vilken skola, linje och lärare du har. Gymnasieleverna som deltog i studien var till största del positivt inställda till arbetet med dessa frågor i skolan. Det efterlystes emellertid att det ska förekomma mer genus- och jämställdhetsarbete i skolorna. Detta då många elever upplever att det i nuläget jobbas för lite med frågorna i skolan. Något som även visar sig i studien är att det kan skilja sig i uppfattningar om hur könstillhörighet tar sig uttryck beroende på vilken gymnasielinje personen går på.

Detta examensarbete har studerat hur lärare inom fritidshem arbetar för att utmana och få med sig pojkar att delta i aktiviteter som anses vara flickkodade. Frågeställningarna handlar om hur personalen upplever att pojkarna gör sina val och vad som påverkar valen, hur deras planering och arbetssätt ser ut för att bryta rådande könsnormer vad gäller pojkars aktivitetsval samt hur fritidslärare ser på dem möjligheter och utmaningar som finns i arbetet. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Resultatet överensstämmer med aktuell referenslitteratur om att barn könsklassificeras i låg ålder, vilket gör det svårare i arbetet att bryta dessa normer. Det är tydligt att personalen är medveten om situationen och att det krävs en kontinuitet i arbetet för att komma framåt. De ser dock inte arbetet som en orimlig belastning. Det kommer att krävas ett aktivt och långsiktigt arbete för att kunna förändra de könsmönster som, inte bara finns inom skolväsendet, utan också i samhället.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvägagångssätt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.</p><p>Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dåvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje år. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess är att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrånvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom så fanns statistik angående personal med i årsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning där jämställdhet ingår.</p><p>Forshaga kommun är en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero på den könsordning som råder i samhället där det är tradition att vårdarbete och arbete med barn är kvinnorelaterat. Forshaga kommun arbetar för ökad jämställdhet och det råder ett övergripande önskemål om att få in fler män i verksamheterna.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med anledning av att vi därigenom kan studera förhållningssätten hos de olika individerna vilket enligt Jacobsen (2002) kan vara svårt att utläsa vid en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden utfördes i form av intervjuer och materialet blev primärdata, det vill säga förstahandsinformation. Vi har även använt oss av sekundärdata, andrahandsinformation, i form av material vi tillhandahöll av Forshaga kommun.</p><p>Resultatet av vår studie visar att jämställdhetsarbete, liksom alla andra organisationsförändringar, är en långsiktig förändring av handlingsmönster och förhållningssätt inom en grupp som tar tid. Forshaga kommun har kommit en bra bit på väg och vi anser att de har goda förutsättningar för att kunna arbeta ännu mer framgångsrikt med jämställdhet i framtiden och därmed agera förebild för andra kommuner i landet.</p>

No description available.

Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att undersöka förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvägagångssätt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dåvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje år. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess är att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrånvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom så fanns statistik angående personal med i årsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning där jämställdhet ingår. Forshaga kommun är en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero på den könsordning som råder i samhället där det är tradition att vårdarbete och arbete med barn är kvinnorelaterat. Forshaga kommun arbetar för ökad jämställdhet och det råder ett övergripande önskemål om att få in fler män i verksamheterna. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med anledning av att vi därigenom kan studera förhållningssätten hos de olika individerna vilket enligt Jacobsen (2002) kan vara svårt att utläsa vid en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden utfördes i form av intervjuer och materialet blev primärdata, det vill säga förstahandsinformation. Vi har även använt oss av sekundärdata, andrahandsinformation, i form av material vi tillhandahöll av Forshaga kommun. Resultatet av vår studie visar att jämställdhetsarbete, liksom alla andra organisationsförändringar, är en långsiktig förändring av handlingsmönster och förhållningssätt inom en grupp som tar tid. Forshaga kommun har kommit en bra bit på väg och vi anser att de har goda förutsättningar för att kunna arbeta ännu mer framgångsrikt med jämställdhet i framtiden och därmed agera förebild för andra kommuner i landet.

Uppsatsens syfte är att undersöka jämställdhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus på konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden består av diskursanalys av material från tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jämställdhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och näringslivet. Utgångspunkten är att diskurser är betydelsebärande system som är relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. Utifrån tidigare forskning framstår två aktörer vara särskilt relevanta: välfärdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att två diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer. Dessa kan kallas konfliktdiskursen och konsensusdiskursen. Resultaten visar att jämställdhetsarbetarna kombinerar de två. Deras engagemang i feministiska frågor kan tolkas i termer av konfliktdiskursen medan deras arbete ramas in av konsensusdiskursen. De använder den sistnämnda som en strategisk resurs i jämställdhetsarbetet, och flyttar samtidigt fram positionerna för konfliktdiskursen genom sitt arbete. Därmed uppstår frågan om institutionaliserad jämställdhet skapar en tredje aktör, jämställdhetsarbetarna, som påverkar diskursordningen jämställdhet.

This study, entitled A constant balance – Gender equality work in an organisation dominated by women and an organisation dominated by men focuses on attitudes towards gender equality issues in two organisations – one that is dominated by women and one that is dominated by men. The study is based on the Doing gender theory, which primarily means that gender is something people do, it is constantly changing and it depends on the surrounding context. The organisations in the study are both working with gender equality issues, but the attitudes towards gender equality work are ambiguous. The primary gender equality issue in both organisations is to increase the number of employees of the non-dominant gender. The gender equality work in both organisations is formally supported but it is also being met with informal resistance. The informants say that it is the older men in the organisations that are the strongest opponents of gender equality work. The common attitudes is said to be “it is good as it is”. The Equal Opportunities Act (sw: Jämställdhetslagen) is said to be very important in the legitimisation of the gender equality work. All informants say that it is good that such an Act exists. The main view of men and women is based on complementary thinking. Women are supposed to be empathetic, attentive and caring while men are said to be action-geared, technical and physically strong. To work with gender equality can be seen as a constant balance act. The issue has to be raised to accomplish change but at the same time it is important not to push too hard, it can lead to backlashes. / Föreliggande intervjustudie behandlar attityder gentemot jämställdhet och jämställdhetsarbete i en organisation som domineras av kvinnor och en som domineras av män. Studien utgår teoretiskt från Doing gender-perspektivet, där betoningen ligger på att kön är något som görs och är beroende av den omgivande kontexten. Båda organisationerna arbetar med jämställdhet men attityderna till jämställdhetsarbetet är tvetydiga inom båda organisationerna. Den centrala frågan i organisationernas jämställdhetsarbete är att öka antalet individer av det underrepresenterade könet. Jämställdhetsarbetet möts av ett formellt stöd men även ett informellt motstånd. Detta beskrivs komma främst från de äldre männen i 50-/60-årsåldern. Den allmänna attityden sades annars vara att ”vi har det väl bra som vi har det”. Jämställdhetslagen beskrivs vara väldigt betydelsefull för att legitimera jämställdhetsarbetet. Samtliga informanter är positiva till att lagen finns. Synen på kvinnor och män präglas av ett komplementärt tänkande. Kvinnor förväntas vara empatiska, lyhörda och omvårdande medan männen ses som handlingsinriktade, tekniskt kunniga och fysiskt starka. Att arbeta med jämställdhet kan ses som en ständig balansgång. Frågan måste uppmärksammas för att förändring ska ske men samtidigt får man inte trycka på för hårt. Det kan leda till bakslag.

This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality? The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men. The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand. They use a few different strategies when it comes to promoting gender equality, although they do not sufficiently realize the importance of their own conceptions of girls and boys in reproducing existing gender patterns. One of the obstacles for promoting gender equality in the school, although not mentioned by the teachers, seems to be the school management, who seem to do nothing to promote gender equality and fail to set up goals for gender equality in local school management documents. The main obstacle, however, is found to be the surrounding society and it´s definition of women and men. The main opportunity in the school is found to be the teachers, given that they are provided with knowledge, support from management and more specific formulations in management documents on how to work practically with gender equality. Suggestions for future research include comparative studies, studies on teachers views on gender equality as a goal already reached in Sweden, and studies on how to use the concept of intersectionality in the aim of reaching a higher level of equality in schools.

This thesis aims to describe the differences and similarities between a male dominated sector and a female dominated sector based on gender mainstreaming documentation as well as through interviews with people working within the sectors. The sectors that were chosen in this study were the fire department and the nursing and care administration of Växjö municipality. Both of the administrations’ genders mainstreaming documents were subjected to content analysis in order to describe differences and similarities between the administrations. The analysis found that there were differences in approaches between the administrations were the nursing and care administration had aims of achieving a specified amount of men working within the administration, which the fire department didn’t have. On the other hand the fire department trained workers in gender issues, which the nursing and care administration didn’t do.The second part of the thesis aimed to describe differences and similarities in ideas, opinions and notions regarding gender mainstreaming, the findings illustrate that while both administrations understand and want to achieve the aims specified in the gender mainstreaming documents, they expressed the opinion that they couldn’t.

Flickor och pojkar har olika förutsättningar för en aktiv fritid, menar stiftelsen Crossing Boarders (CB). Jag har studerat en fritidsgårdsverksamhet i en kommun i norra Sverige som under våren 2012 gick en utbildning i CBs metodmaterial, ”Jämställdhetseffekten” (JHE). JHE handlar om jämställdhet och inkludering i fritidssektorn och bygger på 9 steg: Värdegrund, Förebilder, Gemenskap, Särskilda satsningar, Marknadsföring, Ekonomi, Långsiktighet, Samarbete och Integrering. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur chefer på strategisk nivå och ungdomssamordnare och fritidsledare på operativ nivå arbetar med metodmaterialet ett år efter utbildningsinsatsen. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre chefer, tre ungdomssamordnare och tre fritidsledare. Resultatet av intervjuerna visar att intervjupersonerna arbetar med flera av stegen men att det finns problematik kring stegen Värdegrund, Långsiktighet och Integrering. Utbildningen har enligt intervjupersonerna ökat medvetenheten om jämställdhetsfrågor men arbetet med JHE har inte följts upp systematiskt vilket gjort att medarbetarna återgått till hur de arbetade innan utbildningen.