Uppsatsen undersöker attityder och erfarenheter av jämställdhet kopplat till kön bland kvinno-identifierade studenter inom en teknisk utbildning. Genom kvalitativ intervjumetod och en tematisk analysmetod visar intervjudeltagarna på en manligt dominerad kultur i form av språk och praktiker samt mönster av homosocialt beteende. Grundat i organisationsteori och teori kring heterosocialitet visar studien på olika strategier och förhållningssätt som tjejer på utbildningen kan ta sig an i form av heterosocialt beteende, tystnad, anpassning men även bejakande av kvinnliga sammanslutningar, motstånd och ifrågasättningar. Erfarenheterna som uppsatsen grundar sig på visar även på mönster av olika normer kopplat till kön som studenterna möter och därmed måste förhålla sig till. Utifrån socialpsykologins teorier om begreppen roll och identitet belyser uppsatsens analys hur olika rollinträdesprocesser möjliggörs eller begränsas beroende på de rådande normerna. Uppsatsens resultat visar hur jämställdhetsarbete har potential för förändring men att kultur och dominerande handlingsmönster är djupt cementerade och speglar samhällets normer. I förhållande till idén om normativ jämställdhet påvisar uppsatsens diskussion dock potential för normbrytande processer. I förhållande till de rådande normerna belyser uppsatsen en möjlighet för normkritiskt pedagogik för att föra arbetet framåt. Baserat på uppsatsens slutsatser, diskussion, samt vidare forskningsområden råder goda möjligheter för KTH:s vidare jämställdhetsarbete.

No description available.

Den här studien handlar om jämställdhet. Syftet med rapporten är att beskriva hur enkommunal arbetsplats i en mellanstor stad i Sverige uppfattar och arbetar med jämställdhet ideras verksamhet. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar (konstruerar)tjänstemännen jämställdhet och jämställdhetsarbetet? Vilka formella respektive informellafaktorer arbetar man med i den kommunala verksamheten? Och vilka problem upplevertjänstemännen i arbetet med jämställdhet? I denna studie genomfördes intervjuer med feminformanter som är verksamma inom jämställdhetsarbetet och har en jämställdhetsplan attförhålla sig till. Studiens teoretiska ramverk består huvudsakligen av organisationsteori ochBerger och Luckmanns kunskapssociologiska teori. Detta kompletteras av teorier om formelloch informell struktur inom organisation.Studiens resultat visar att den kommunala verksamheten bedriver ett intensivtjämställdhetsarbete, men informanterna hade olika uppfattningar om vad som egentligen ärviktigt med jämställdhetsarbetet. Formella faktorer som verksamheten arbetar med ärutbildning och statistik. En informell faktor som informanterna för fram, är att vissa avinformanterna försöker påverka andra medarbetare i sociala sammanhang för att spridakunskap om jämställdhet, exempelvis på fikarasterna. Slutligen kommer det fram varierandeproblem i jämställdhetsarbetet, bland annat att det är kvinnor som arbetar med jämställdhetoch att konkreta mål saknas i jämställdhetsplanen.

Forskning visar att förskolan fortfarande är en plats som präglas av könade förväntningar. Syftet med denna studie är att synliggöra könskonstruktioner i förskollärares samtal och vilken betydelse diskurser om kön har för beskrivningen av jämställdhetsarbete. De forskningsfrågor som studien ger svar på är: Vilka könskonstruktioner framträder i förskollärares samtal? Vilken betydelse har könskonstruktioner för hur jämställdhetsarbete konstrueras? En feministisk poststrukturell teori har använts för att analysera hur kön och jämställdhetsarbete konstrueras i fokussamtal med förskollärare. I resultatet framträder tre teman som behandlar könskonstruktioner, subjektspositioner och jämställdhetsvisioner. I studiens slutsats beskrivs varför konflikter uppstår mellan fria val och styrning, vad en kvalitativ respektive kvantitativ ingång i jämställdhetsarbetet är, och mot vad fokus behöver riktas i jämställdhetsarbetet.

IT är en av de branscher på den svenska arbetsmarknaden där det fortfarande finns en ojämn könsfördelning. Studien önskar därför kartlägga hur jämställdhetsarbete ser ut på IT-företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka IT-företags jämställdhetsarbete och vilka konsekvenser som går att urskilja för organisationen och de anställda. Uppsatsens resultat grundar sig empiriskt på sex kvalitativa intervjuer med respondenter i ledande positioner på olika IT-företag. Vi har valt att använda respondenter i ledande positioner då dessa har övergripande kunskap och insikt i de jämställdhetsarbeten som finns på arbetsplatsen. Genom en tematisk analys av intervjumaterialet har sju teman identifierats. Studiens teoretiska perspektiv baseras på Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghags teori om kön inom organisationer. Vår studies resultat visar att IT-företag arbetar med jämställdhet genom lönearbete, rekryteringsstrategier, utbildningar, undersökningar samt kartläggning av jämställdheten på arbetsplatsen. Resultatet redovisar också vikten av ett aktivt och generellt jämställdhetsarbete som genomsyrar hela organisationen och som blir en del av företagskulturen. Resultatet visar vidare hur jämställdhetsarbete leder till konsekvenser både för organisationen och dess anställda. Dessa är positiva konsekvenser i form av ökad trygghet, förbättrad gruppdynamik samt förbättrade förutsättningar och trivsel för de anställda. Jämställdhetsarbete skapar även positiva konsekvenser för organisationen i form av konkurrensfördelar och ökad innovationskraft.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur manliga förskollärare bidrar till barns konstruktion av genus med ett särskilt fokus på barns lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet. Studien är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Materialet till studien har samlats in genom skriftliga intervjuer med fem manliga förskollärare. Resultatet visar på att de förekommer en omedvetenhet och motstridighet hos de manliga förskollärarna kring könets betydelse för barns konstruktion av genus. Resultatet visar även att det råder en stor osäkerhet kring jämställdhetens betydelse och innebörd i förskolan vilket försvårar arbetet med att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter.

Gender mainstreaming has been the official strategy for Swedish equality work since the mid-1990s. Municipal organizations have an important function in this work, with their roles as implementation bodies at local level. This paper aims to analyze a gender equality policy from one Swedish municipal. Furthermore we analyze the policies implications for the practical work within the organization. Using Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA), this study examines a Swedish municipal gender equality policy and how it is practiced. Focus lies on how gender equality is defined, what is at center of gender equality work and how this work is organized. An interview with a manager has been conducted for the purpose of examining the consequences the policy has on gender equality in a practical sense within the organization. This paper has found that it is not just about practical behavior in the traditional sense, but also that language itself is a form of behavior. The results help understand how language is a form of doing gender.

No description available.

Rektorsrollen är komplex och inbegriper många olika dimensioner. Föreliggande studies syfte är att få en inblick i rektorers egen syn på sitt ledarskap utifrån tre centrala områden: (i) uppföljning av resultat och undervisning, (ii) jämställdhetsarbete och (iii) pedagogiskt ledarskap. Fem rektorer har i studien intervjuats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt intresse, vilket är en erfarenhetsfilosofi där begreppet livsvärld är centralt. Studiens resultat kommer synliggöra hur rektorerna förhåller sig till dessa centrala områden för att utföra sitt uppdrag. Resultatet av studien visar att rektorerna som intervjuats har en tydlig pedagogisk orientering vad gäller organisation, personalansvar och elevsyn, däremot lyfte ingen av respondenterna jämställdhetsaspekten i sina svar.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt på hur manliga förskollärare ser att dekan tillföra i jämställdhetsarbetet och för att få fler män att välja förskolläraryrket så skastudien ta reda på vad som motiverar män att välja yrket.Det genomfördes sex intervjuer baserade på manliga förskollärare. Samtliga intervjuerutfördes på tre förskolor i Malmö. I studien användes både nationella och internationellaforskningar som har liknande studier för att styrka problemställning och analys i dennastudie. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av David McClellands teori omarbetsmotivation, teori om altruism och Hirdmans teori om genus för att kunna sättaresultat i förhållande till teorierna.Studiens resultat påvisar att samtliga intervjuade manliga förskollärare hade samhörighetsom största motivationsfaktor. Förutom samhörighet hade två även makt sommotivationsfaktor och två andra hade prestation som motivationsfaktor. Samtligaintervjuade förskollärare svarade att de kan tillföra i jämställdhetsarbetet genom att varamanliga förebilder och motverka könsnormer. Resonemangen kring jämställdhetsarbetetvar varierande bland de intervjuade manliga förskollärarna.