I denna studie genomfördes en läromedelsanalys av en läsebok. Läseboken Nyckeln tillskatten ingår i en serie läromedel för årskurs 1 till 3, den specifika läseboken som valtsut till denna studie används i årskurs 3. För analysen valdes tre frågor (”Hur serfördelningen mellan manliga och kvinnliga karaktärer ut i läromedlets bilder?”, ”Hurbeskrivs manliga och kvinnliga karaktärer i texten?” och ”Hur samverkar bild och text iläromedlet med varandra ur ett genusperspektiv?”) och syftet med undersökningen är attanalysera läromedlet Nyckeln till skatten ur ett genusperspektiv. Studien utgår frånkönsrollsteorin som bygger på att män och kvinnor har kompletterande och olika roller isamhället. Den andra teorin som studien utgår från är den sociosemiotiska teorin somgrundades av språkforskaren Micheal Halliday. Utifrån den sociosemiotiska teorinstuderas hur bild och text används för att skapa betydelse i läromedlet. De analysmetodersom använts för att analysera läromedlet är kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys,vilket innebär att två olika analyser har genomförts: samverkan mellan bild och text samtendast bild. Resultatet visar att det finns skillnad bland fördelningen mellan manliga ochkvinnliga karaktärer i läromedlet. När det gäller samverkan mellan bild och text iläromedlet visar resultatet att det som finns på bild stämmer överens med texten utifrånpronomen han och hon. Det som avviker i läromedlet framkom av texten, då vissakaraktärer beskrivs ha både manliga och kvinnliga egenskaper. Både manliga ochkvinnliga namn framkom i texten. Männens sysslor framkom tydligt i läromedlet.Exempel på deras sysslor var att laga mat, trädgårdsarbete och att handla, medankvinnornas sysselsättning inte lika tydligt framkom i texten. Exempel på de sysslor sompresenteras i texten är väcka till skolan och servera frukost. Slutsatsen visar att vissakaraktärer i läromedlet presenteras som personer som är både stereotypiska ochnormbrytande. Det har förekommit att vissa karaktärer endast har presenterats somstereotypiska och vissa har endast presenterats som normbrytande.

Följande arbete är en studie kring mediers reproduktion av könsstereotypa framställningar inom reklam. Genom att låta tidigare discipliner såsom medie- och kommunikationsvetenskap, genusvetenskap, feminism och sociologi inneha en central roll, ämnar studien komma närmare en förståelse för hur djupt rotade och kulturella koder kring kvinnlighet och manlighet bidrar till en rådande könsmaktsordning. Där normer för kvinnligt och manligt mode anknyts till förgivettagna könsroller, vilka reproduceras och upprätthålls av reklambranschen. Syftet med arbetet är således att undersöka på vilka sätt Åhléns, självuttalat, ifrågasätter dessa könsnormer och utmanar dem genom sin modekampanj ”Bryt klädmaktsordningen”. Frågeställningar som besvaras rör på vilka sätt Åhléns genom sin modekampanj ifrågasätter varför manlig klädsel förknippas med mer status och makt än traditionellt kvinnlig, vad som talar för att modekampanjen är normbrytande. Vad i modekampanjen, beroende på vår kulturella kontext, blir normbrytande ifråga om maktstrukturer kring kön? Samt hur Åhléns val av kända profiler i modekampanjen kan motiveras och används som symboler för normbrytande i relation till kön och mode. Dessa frågeställningar besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramverk tillsammans med en semiotisk analys av Åhléns modekampanj i film och tryckt format. Vidare diskuteras resultatet av studien som visar att Åhléns modekampanj endast ifrågasätter könsnormer ur hänsyn till ett konsumtionsmål. De normbrytande budskapet är diffust, men framgår genom text och tal. Rent visuellt framgår de kända profilerna som normbrytande klädda endast jämte varandra. Resultatet visat att det krävs stereotypt manliga män och stereotypt manliga kvinnor för att våga sig över könsgränserna ur en kapitalistisk agenda. Med följande arbete vill vi bidra till det genusvetenskapliga fältet inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Arbetet är menat att belysa hur reklam som medium användas för att påverka samhället; makten att influera människans förhållande till könsnormer och hur budskapsförmedlingen av detta är kontextuellt bunden.

<p>Cover Story is a project, which students at Lillholms - and Ekholms School worked in during spring and fall of 2009. Several school subjects were integrated in project; social studies, art and Swedish, to empower the students to create, implement and design a magazine. The purpose of the project was to give the students the opportunity to fantasize about the future and their dreams by creating their very own <em>Cover Story</em>. During the project I realized that the student’s selection of magazine genre had a direct relation to the <em>gender</em> of the students themselves. The boys mostly chose motor and car sports magazines as their Cover Story. The girls on the other hand preferred to choose dog and fashion magazines.</p><p>Today there are an endless number of magazines in different interests, genres and professions. For instance, the magazine called <em>Frida,</em> which is directed to young girls, writes about various music groups, trends and gossip. The magazine called <em>Autobilsport,</em> which is mostly directed to men, covers news about upcoming cars and the latest audio equipment. In other words, there is a notion of masculinity and femininity even in the selection of magazines.</p><p>My natural interest of this behaviour drove me to further study the subject and to get closure to this already started work. This study is written in order to analyze students' and teachers' thoughts about the gender aspect in relation to the project. The method used to collect data and information has been through interviews, questionnaire surveys and field observations. All materials have been developed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged have then been analyzed in relation to selected theories.</p><p>Whether the gender has been a significant factor in the students' choice of a Cover Story is difficult to answer. During the investigation it was discovered that the students themselves led their choice not only according to their interests and dreams, but also according to the selection of magazines that were at hand. The teachers argued that ideas are everywhere in society and not only in newspapers. However, the teachers have not been allowed to challenge or encourage students' choice of Cover Story.</p> / <p>Cover Story är ett projekt, som elever på Lillholms – och Ekholmsskolan arbetade med, under våren och hösten 2009. I projektet integrerades olika skolämnen som: samhällskunskap, bild och svenska, för att eleverna skulle kunna skapa, göra och designa en egen tidskrift. Projektets syfte var att eleverna skulle få fantisera över framtiden och sina drömmar genom att skapa en alldeles egen <em>Cover Story. </em>Under projektets gång upplevde jag att <em>genus</em> var en tydlig förekommande företeelse, i samband med elevernas val av tidskriftsgenre. Pojkarna valde till mestadels motor- och bilsporttidningar som deras Cover Story. Flickorna däremot valde gärna hund- och modemagasin.</p><p>Idag finns oändligt många tidskrifter inom olika intressen, genre och yrkeskategorier som till exempel <em>Frida,</em> som skriver om olika musikgrupper, trender, skvaller och riktas till unga tjejer. Ett annat exempel är <em>Autobilsport</em>,<em> </em>som skriver om kommande bilar, senaste ljudutrustning och riktas oftast till män. Med andra ord finns en föreställning om manligt och kvinnligt även i valet av tidskrifter.</p><p>Att forska vidare föll mig ganska naturligt, för att få möjlighet att avsluta ett påbörjat arbete. Denna studie är skriven i syfte att analysera elevers och lärares tankar kring genusaspekten i relation till projektet. Metoden som använts för att samla data och information, har varit intervjuer, enkätundersökning och fältobservationer. Allt material har tagits fram i syfte att ge djupare svar på de frågor som ställts. De svar som framkommit har sedan analyserats i förhållande till utvalda teorier.</p><p>Huruvida genus styrt elevernas val av Cover Story, är svårt att besvara. I samband med undersökningen har det framkommit att eleverna själva styrt sina val utifrån de tidningsurval som funnits till hands, men också utifrån sina intressen och drömmar. Lärarna menade dock att föreställningar finns överallt i samhället och inte bara i tidningar, dock har de inte fått ifrågasätta eller uppmuntra elevernas val av Cover Story.</p> / Cover Story

Kamratposten is a swedish magazine aimed at youth aged 8-14. They write about almost everything that concerns youth, all the way from dealing with loneliness to animals and celebrities. This study concentrates at how they write about love. With a qualitiative narrative analysis of the 12 articles that concerns love from the 2013 issues of Kamratposten, I have tried to answer the questions: - What narratives about love are being constructed in Kamratposten 2013? - How do they construct males, females and gender in their articles about love? What I found was that the hetero normativity, or the heterosexual matrix as Judith Butler calls it, was very strong in the articles. Only 1 out of 12 articles concerned homosexual love and none mentioned other sexual orientations. There is also a strong division with girls and boys, whom are often separated through their relationships as lovers or friends. A girl friend is not the same as a boy friend. This is a narrative about what Yvonne Hirdman (2001) calls the first rule of manliness: A man is not a woman. (s. 48) Besides from that, the gender roles constructed in Kamratposten is not very traditional nor stereotypical, with boys being sensitive and lost and girls being active and experts. On one hand, Kamratposten’s stories about love constructs a traditional picture about love and boys and girls, with heterosexual relationships as the norm, and on the other hand they are telling a story about norm breaking gender roles.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan länders genomsnittliga åldersskillnader i äktenskap och jämställdhet. Huvudhypotesen är därför att högre åldersskillnad i äktenskap kommer att vara förenad med lägre jämställdhet. Få studier finns att tillgå om det direkta sambandet mellan jämställdhet och åldersskillnader. Denna studie mäter jämställdhet med fyra olika parametrar, mödradödlighet, könsfördelning av parlamentsplatser, könsfördelning vad gäller utbildning samt könsfördelning vad gäller avlönat arbete. Studien använder sig av DBO-teorin som teoretiskt ramverk för att analysera förklaringsmekanismer som skulle kunna förtydliga uppkomsten av samvariationen. För att undersöka sambandet används linjär regressionsanalys. Resultaten visar att vissa undersökta jämställdhetsaspekter har ett samband med åldersskillnader kontrollerat för BNP och giftermålsålder. Mödradödlighet och jämställt arbetsmarknadsdeltagande är i detta sammanhang relevanta faktorer för åldersskillnader. Däremot samvarierar inte könsfördelning av parlamentariska platser och skillnader mellan män och kvinnor i utbildning med åldersskillnader. BNP tog hela effekten av utbildning och delar av effekten från mödradödlighet. Giftermålsålder påverkade inte sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet. Slutsatsen för denna studie är således att det globalt sett finns en samvariation mellan vissa faktorer som kan indikera ett jämställt samhälle och länders genomsnittliga åldersskillnader.

Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att analysera hur genus framställs i några utvalda bilderböcker som har djur och icke-mänskliga karaktärer. En bakgrund till genomförandet av studien är läroplanen för förskolans (2018, s. 7) skrivningar om att motverka könsmönster bland barnen i förskolan. I denna studie skildras hur genus synliggörs genom att undersöka hur flickor och pojkars egenskaper framställs, hur traditionella könsroller skildras eller utmanas, och om det finns detaljer i bilderboken som synliggör eller bryter könsstereotyper. Studien grundas på en text- och bildanalys där framförallt Nikolajevas (2017) egenskapsschema är centralt och har vidgats med Josefson (2005), Davies (2003) och Connells (2009) arbeten. Vår teoretiska utgångspunkt i analysen är Hirdmans (2001) teori om genuskontraktet och isärhållande-principen. Studiens resultat visar att traditionella egenskaper för hur flickor och pojkar förväntas vara skildras i majoriteten av de valda bilderböckerna. Vidare visar analysen att stora delar av samtliga bilderböcker synliggör traditionella könsroller. Detaljer som synliggör könsstereotyper är karaktärernas namn och attribut. En slutsats som vi drar av studiens bilderböcker är att de kan bidra till ett förstärkt genusskapande genom att visa traditionella egenskaper, könsroller och könsstereotyper. Ytterligare en slutsats för delar av studiens bilderböcker är att egenskaper, könsroller och könsstereotyper utmanas, men i liten skala. I analysen har vi dock funnit aspekter som den tidigare forskningen inte har belyst.

Cover Story is a project, which students at Lillholms - and Ekholms School worked in during spring and fall of 2009. Several school subjects were integrated in project; social studies, art and Swedish, to empower the students to create, implement and design a magazine. The purpose of the project was to give the students the opportunity to fantasize about the future and their dreams by creating their very own Cover Story. During the project I realized that the student’s selection of magazine genre had a direct relation to the gender of the students themselves. The boys mostly chose motor and car sports magazines as their Cover Story. The girls on the other hand preferred to choose dog and fashion magazines. Today there are an endless number of magazines in different interests, genres and professions. For instance, the magazine called Frida, which is directed to young girls, writes about various music groups, trends and gossip. The magazine called Autobilsport, which is mostly directed to men, covers news about upcoming cars and the latest audio equipment. In other words, there is a notion of masculinity and femininity even in the selection of magazines. My natural interest of this behaviour drove me to further study the subject and to get closure to this already started work. This study is written in order to analyze students' and teachers' thoughts about the gender aspect in relation to the project. The method used to collect data and information has been through interviews, questionnaire surveys and field observations. All materials have been developed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged have then been analyzed in relation to selected theories. Whether the gender has been a significant factor in the students' choice of a Cover Story is difficult to answer. During the investigation it was discovered that the students themselves led their choice not only according to their interests and dreams, but also according to the selection of magazines that were at hand. The teachers argued that ideas are everywhere in society and not only in newspapers. However, the teachers have not been allowed to challenge or encourage students' choice of Cover Story. / Cover Story är ett projekt, som elever på Lillholms – och Ekholmsskolan arbetade med, under våren och hösten 2009. I projektet integrerades olika skolämnen som: samhällskunskap, bild och svenska, för att eleverna skulle kunna skapa, göra och designa en egen tidskrift. Projektets syfte var att eleverna skulle få fantisera över framtiden och sina drömmar genom att skapa en alldeles egen Cover Story. Under projektets gång upplevde jag att genus var en tydlig förekommande företeelse, i samband med elevernas val av tidskriftsgenre. Pojkarna valde till mestadels motor- och bilsporttidningar som deras Cover Story. Flickorna däremot valde gärna hund- och modemagasin. Idag finns oändligt många tidskrifter inom olika intressen, genre och yrkeskategorier som till exempel Frida, som skriver om olika musikgrupper, trender, skvaller och riktas till unga tjejer. Ett annat exempel är Autobilsport, som skriver om kommande bilar, senaste ljudutrustning och riktas oftast till män. Med andra ord finns en föreställning om manligt och kvinnligt även i valet av tidskrifter. Att forska vidare föll mig ganska naturligt, för att få möjlighet att avsluta ett påbörjat arbete. Denna studie är skriven i syfte att analysera elevers och lärares tankar kring genusaspekten i relation till projektet. Metoden som använts för att samla data och information, har varit intervjuer, enkätundersökning och fältobservationer. Allt material har tagits fram i syfte att ge djupare svar på de frågor som ställts. De svar som framkommit har sedan analyserats i förhållande till utvalda teorier. Huruvida genus styrt elevernas val av Cover Story, är svårt att besvara. I samband med undersökningen har det framkommit att eleverna själva styrt sina val utifrån de tidningsurval som funnits till hands, men också utifrån sina intressen och drömmar. Lärarna menade dock att föreställningar finns överallt i samhället och inte bara i tidningar, dock har de inte fått ifrågasätta eller uppmuntra elevernas val av Cover Story. / Cover Story

<p><em>Syftet </em>med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De <em>frågeställningar</em> studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan</p><p>25 – 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter. Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att det fanns könsroller och könsskillnader i dagens samhälle, att detta påverkade relationerna till andra människor och att kraven på den unga kvinnan var stora. Resultatet visade även att det egna valet, att göra det man själv vill, var viktigt för intervjupersonerna. Diskussionen berörde det egna valet, utveckling av en självbild, den kvinnliga könsrollen och samhällets krav på den unga kvinnan.</p> / <p><em>The purpose </em>of this study was to get a deeper understanding of some young women’s visions of gender roles and gender differences in relation to their own self image, in today’s society. The <em>questions </em>that the study was based on were: How did the young women apprehend gender differences and gender roles in the society? In which ways had they put these in their own gender role? How did the women look at their future possibilities as a young woman today? Theoretically the study mainly assumed from a social psychologically point of view and research about the development of the self image, but also assumed from research in developmental psychology and cognitive psychology at some points. The methodologically approach used, was a semi structured interview method. The length of the interviews differed between 25 - 45 minutes and the selection consisted of four female students. The results of the study revealed that the informants experienced that there were gender roles and gender differences in today’s society, which effects the relations to other people and that the demands put on the young female gender were considered large. The results also revealed that one’s own choice, to do what you wish, was important to the informants. The discussion touched one’s own choice, development of a self image, the female gender role and the demands of the society put on young women.</p>

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan 25 – 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter. Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att det fanns könsroller och könsskillnader i dagens samhälle, att detta påverkade relationerna till andra människor och att kraven på den unga kvinnan var stora. Resultatet visade även att det egna valet, att göra det man själv vill, var viktigt för intervjupersonerna. Diskussionen berörde det egna valet, utveckling av en självbild, den kvinnliga könsrollen och samhällets krav på den unga kvinnan. / The purpose of this study was to get a deeper understanding of some young women’s visions of gender roles and gender differences in relation to their own self image, in today’s society. The questions that the study was based on were: How did the young women apprehend gender differences and gender roles in the society? In which ways had they put these in their own gender role? How did the women look at their future possibilities as a young woman today? Theoretically the study mainly assumed from a social psychologically point of view and research about the development of the self image, but also assumed from research in developmental psychology and cognitive psychology at some points. The methodologically approach used, was a semi structured interview method. The length of the interviews differed between 25 - 45 minutes and the selection consisted of four female students. The results of the study revealed that the informants experienced that there were gender roles and gender differences in today’s society, which effects the relations to other people and that the demands put on the young female gender were considered large. The results also revealed that one’s own choice, to do what you wish, was important to the informants. The discussion touched one’s own choice, development of a self image, the female gender role and the demands of the society put on young women.

Denna kvalitativa studie fokuserar sex förskollärares upplevelser av deras jämställdhetsarbete i förskolan. Studien tar sin utgångspunkt i genuspedagogik som huvudsakligen behandlar vuxnas förhållningssätt till könsstereotypa normer. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från sex olika förskolor i Sverige. Resultatet består av två övergripande teman ”Pedagogiska verktyg för att motverka traditionella könsroller” och ”Förskollärarnas upplevelser av två aspekter av jämställdhet i förskolorna” vilka båda har två underkategorier. Det första temat ämnar besvara forskningsfrågan ”Vilka pedagogiska verktyg använder förskollärarna sig av för att motverka traditionella könsroller?” och det andra temat syftar att besvara forskningsfrågan ”Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att motverka traditionella könsroller?” Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver att de motverkar traditionella könsroller genom att ersätta könade ord samt styra barnens lekar för att förhindra flick- och pojkgrupper. Resultatet visar även på att bemötandet av könsöverskridande barn inte lyfts i personalgrupperna samt att förskollärarna upplever att den individuella pedagogens personliga intresse för jämställdhet är ett måste för att bedriva en jämställd pedagogik i förskolan. Studiens slutsats är att jämställdhetsarbetet i förskolorna är sårbart då arbetet är förankrat i intresset och kunskapen hos enskilda pedagoger snarare än i konkreta styrdokument. / This qualitative study has focused on the experiences of six different preschool teachers with their day to day work regarding gender equality linked to the Swedish preschool curriculum. Gender pedagogy has been used in this paper which primarily focuses on adult attitudes regarding gender stereotypes. We have used semi-structured interviews with six different preschool teachers from six different preschools. The data focuses on two different sets of themes being ”Pedagogic tools to counter traditional gender roles” and ”The preschool teachers experiences of two aspects of gender equality in the preschools” with each theme having two sets of subcategories. The first theme intend to answer the research question ”What educational tools do preschool teachers use to counteract traditional gender roles?” and the second theme intend to answer the research question ”How do the preschool teachers describe their work to counteract traditional gender roles?”. The result of the study shows that the preschool teachers describe that they counteract traditional gender roles by using their language by replacing gendered words and by controlling the children’s use of games. The result also shows that the treatment of transgender children is not lifted in the staff groups and that the preschool teachers feel that the individual interest in gender equality is a must if you want to achieve effective gender equality work. The conclusion of the study is that gender equality work in the preschools is vulnerable as it is rooted in the interest and knowledge of individual teachers rather than in concrete regulatory documents.