The aim of this bachelor thesis is to investigate how gender stereotypes appear in Swedish picture books. The investigation consists of literature studies and the method used is a text –and picture analysis. By using this method, it allows us to interpret both text and pictures in the books. It is carried through by consultation of Yvonne Hirdmans theory of how men and women are two different things and that man in this relation constitutes the norm. We will compare three picture books from 1973 with three picture books from 1993, to see if stereotypes are of the same kind or if any differences appear. We will also examine how the picture books reflect the contemporary sex equality in the society of 1973 and 1993. Do men and women follow stereotypes in the form of different looks, characteristics, feelings and activities? The result indicates that gender stereotypes still appear in picture books. Through the analysis, it appears that girls to a grater extend are described as more girlish in the picture books from 1973, than in 1993. It also appears that the male characters don’t depart from the gender stereotype norm. / Uppsatsnivå: C

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhållande framställdes i reklamannonser i damtidskriften Idun under år 1940 och år 1950. Med genusbegreppet som utgångspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys där jag använder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det går att finna mellan de två studerade årtalen samt diskuterar i vilken grad samhällsutvecklingen och tidsandan, såsom de är återgivna i senare års undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella källmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under år 1940 till begrepp som är förbundna med en krigs- och nationsretorik. Både manlighet och kvinnlighet, om än kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemässiga karaktärsdrag där ungdom, skönhet och ett välvårdat yttre är betonat. Manligheten förbinds ofta med sfärer utanför hemmet, medan kvinnligheten i sin tur ofta förbinds med hem och hushåll. I de fall, under år 1950, som manligheten delvis förknippas med hemmets sfär sker detta dock under specifika ”manliga” villkor.

Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att analysera hur genus framställs i några utvalda bilderböcker som har djur och icke-mänskliga karaktärer. En bakgrund till genomförandet av studien är läroplanen för förskolans (2018, s. 7) skrivningar om att motverka könsmönster bland barnen i förskolan. I denna studie skildras hur genus synliggörs genom att undersöka hur flickor och pojkars egenskaper framställs, hur traditionella könsroller skildras eller utmanas, och om det finns detaljer i bilderboken som synliggör eller bryter könsstereotyper. Studien grundas på en text- och bildanalys där framförallt Nikolajevas (2017) egenskapsschema är centralt och har vidgats med Josefson (2005), Davies (2003) och Connells (2009) arbeten. Vår teoretiska utgångspunkt i analysen är Hirdmans (2001) teori om genuskontraktet och isärhållande-principen. Studiens resultat visar att traditionella egenskaper för hur flickor och pojkar förväntas vara skildras i majoriteten av de valda bilderböckerna. Vidare visar analysen att stora delar av samtliga bilderböcker synliggör traditionella könsroller. Detaljer som synliggör könsstereotyper är karaktärernas namn och attribut. En slutsats som vi drar av studiens bilderböcker är att de kan bidra till ett förstärkt genusskapande genom att visa traditionella egenskaper, könsroller och könsstereotyper. Ytterligare en slutsats för delar av studiens bilderböcker är att egenskaper, könsroller och könsstereotyper utmanas, men i liten skala. I analysen har vi dock funnit aspekter som den tidigare forskningen inte har belyst.