Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning på området är begränsat i Sverige men internationellt har det skett viss forskning. Den forskning som finns visar på att kriminalvårdares hantering av känslor är något problematisk och att det finns vissa skillnader i hanteringen mellan män och kvinnor. Denna studies resultat visar på att kriminalvårdarna upplever att känsloarbetet till viss del påverkas av kriminalvårdens administrativa föreskrifter (KVAF). Det framkommer även att humor används som en strategi i arbetet med de intagnas men även deras egna känslor. Vidare visar resultatet på att de könskulturella skillnaderna som finns påverkar de manliga och de kvinnliga kriminalvårdarna i sitt känsloarbete. / This study aims to give a description of how men and women as prison officers handle emotions in their profession. Further how men and women as prison officers handle the inmates emotions and their own emotions? Are their differences between the sexes in the emotional labour and which are the differences? Along this study purpose a qualitative research was chosen. The study contains six interviews with prison officers, three men and three women. The collection of the empirical material was done through semi-structured interviews. Previous research in Sweden is limited but their has been done some research international. The research proves that the handle of emotions for prison officers is problematic. It also demonstrates that men and women handle emotional labour different. The result of this study illustrate that correctional system administrative directions (KVAF) affect the emotional labour. The result also demonstrates that humour is used as a strategy in the emotional labour. Further the result proves that the gendercultural system affect the prison officers in their emotional labour.

No description available.

The purpose with this essay was to study and analyze how gender roles is represented in six different mathematic books for children in the third and fourth grade and to see if the books counteract or reinforces traditional gender roles. It was also to see if the mathematic books follow the goals in the curriculum. I had four questions that I focused on while analyzing the mathematic books: What kind of activities does girls and boys like in the exercises in the mathematic books? What does girls and boys own in the exercises in the mathematic books? What does the relationships look like between different persons in the mathematic books? Based on the results from questions 1-3, do these six mathematic books try to follow the curriculum? The results of this study shows that girls often can be interested in things that usually is seen as either girlish or boyish, while boys mostly is interested in things that is seen as boyish. I got almost the same results when it comes to the second question, girls can buy things that is often seen as either girlish or boyish, while boys mostly buy things that is seen as boyish. You can say that it is more ok for girls to act like and be interested in things that is seen as boyish than it is for boys to act like and be interested in things that is seen as girlish. The boy or the man is often seen as the norm and it is girls or women that have to change. Girls tend to be more caring and calm than boys, who often are more active and competing.The mathematic books both counteract and reinforce traditional gender roles. There are a few exercises in the books that counteract gender roles, but you can see a pattern where girls are mostly girlish and boys are mostly boyish.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare beskriver traditionella könsroller men också om det i deras beskrivningar går att urskilja olika diskurser och i så fall vilka. Då vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är förskollärarnas beskrivningar viktiga för att förstå de diskurser som inom förskolans verksamhet skapas rörande könsroller, då dessa i sin tur påverkar vilka normer och värderingar de barn som där vistas tar till sig och för vidare. Diskursbegreppet är i denna studie ett nyckelbegrepp och vårt resultat kommer att behandlas i en kritisk diskursanalys. Metoden som använts för att samla in för studien relevant data är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat blev en tydlig individdiskurs synlig vilken vi tolkat vara förskolans rådande diskurs och den som styrdokumenten genom sin utformning och innehåll uppmanar till. Vi fann även uttryck för en könsneutral diskurs liksom en gruppdiskurs. Dessa tre diskurser verkar parallellt och tycks många gånger leda till motsättningar i det praktiska arbetet. Detta går i linje med tidigare forskning. Vår studie visar att även de förskolor som har som ambition att erbjuda en könsneutral verksamhet omedvetet tenderar att utgå ifrån en manlig norm. Studien pekar också på att, trots att en individdiskurs är önskvärd, så utformas arbetet med att motverka traditionella könsroller ofta på ett sätt som upprätthåller dikotoma könsroller.

Uppsatsen analyserar böckerna Sagan om Sune och Sune - tjejtjusarmästaren, båda skrivna av Anders Jacobsson och Sören Olsson. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framgår det att Sveriges skolor ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster samt arbeta med normer och värderingar. Trots det visar forskning på att skolan inte är en könsneutral institution utan att både genus och stereotyper skapas och upprätthålls i verksamheterna. Forskning visar även på att lärare i många fall inte reflekterar över de värderingar som förmedlas i barnlitteratur. Utifrån det är syftet med analysen att undersöka vilka värderingar som framkommer i böcker om Sune samt om det skett någon förändring över tid mellan de analyserade böckerna. Metoden som uppsatsen bygger på är en textanalys som inriktar sig på hur karaktärerna i respektive bok beskrivs och framställs utifrån ett genusperspektiv. Analysen visar på att det inte har skett några större förändringar mellan böckerna utan att de följer samma mönster och tematik. Normerna som förmedlas går att se utifrån två perspektiv. Dels på så sätt att de upplevs aningen överdrivna och humoristiska, men även att karaktärerna i stort sätt till punkt och pricka överensstämmer med det forskning framlägger som stereotypiskt för pojkar och flickor. Huvudpersonen Sune följer däremot inte stereotypen för pojkar. Därmed både förstärker och bryter böckerna de traditionella könsmönstren. Förstärker på så sätt att de flesta karaktärerna följer det traditionella könsmönstren men bryter då huvudpersonen inte följer mönstret. Slutsatsen blir att användandet av böckerna i skolan inte går i linje med Sveriges skolors bestämmelse om att motverka traditionella könsmönster. Däremot skulle böckerna kunna användas som ett diskussionsunderlag för att diskutera aktuella ämnen, såsom genus, normer och att våga visa vem man är.

Bakgrund:Psykisk ohälsa samt missbruk av alkohol och droger är två olika folkhälsoproblem bland unga. I kombination försvårar de behandling och leder till ytterligare ohälsa, vilket motiverar förebyggande åtgärder. Syfte: Att få ökad kunskap om hur personer som arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk av alkohol och droger ser på olika riskfaktorer och prevention ur ett genusperspektiv. Metod: Fyra socionomer och tre psykologer som arbetade med ungdomar med psykisk ohälsa och/eller missbruk intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades manuellt och analyserades med tematisk analys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen genererade fyra teman. Det första, dysfunktionellt samhälle, var associerat med bristande samhällsorganisation, lättillgängliga droger och ickefungerande skola. Nästa tema, sårbara ungdomar, var associerat med diagnoser, kompisinflytande, trauma och trassligt hemma. Det tredje temat, vuxnas tillgänglighet, var kopplat till vikten av ungdomsmottagningar, allas ansvar, lyssna utan att döma och svårt att få rätt hjälp. Slutligen, under temat hantering av känslor, återfanns tjejer vänder det inåt/killar vänder det utåt, problemhantering och självmedicinering avkänslor. Slutsats: Informanterna hade en relativt samstämmig bild av riskfaktorer i form av ett dysfunktionellt samhälle, frånvarande vuxna och problem med känslohantering hos ungdomarna. Särskilt sårbara ungdomar lyftes fram och förslag på prevention så som utökade vuxna nätverk, föräldrautbildning och ökade resurser till insatser för att tidigt identifiera ungdomar som mår dåligt i skolan, föreslogs. Olika syn på hur tjejers och killar psykiska ohälsa tog sig uttryck pekade också på ett behov av att bättre förstå genusnormers påverkan. / <p>Betyg i Ladok 210608.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur ett extremt uttryck för hegemonisk maskulinitet påverkar olika rollfigurer och deras beslutsfattande i filmen Saw II. Filmen har analyserats utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med fokus på maskulinitetsstudier.Studier kring manlighet och skräckfilm har tidigare gjorts separat från varandra i stor utsträckning och därför har jag valt att koppla samman dem i denna uppsats. Jag har redogjort för skillnader mellan hegemonisk och toxisk maskulinitet, samt dragit paralleller mellan verklighetens samhälleliga normer och filmens rollfigurer.Det jag funnit i mitt arbete är att manliga rollfigurer som agerar utifrån en toxisk manlighetsnorm drastiskt försämrar chanserna för både sig själva och andra att överleva prövningarna i filmen Saw II. Toxisk maskulinitet innebär ett våldsamt beteende gentemot andra och svårighet att samarbeta, någonting som är nyckeln till överlevnad för rollfigurerna. Detta beteende leder till flera rollfigurers död och är, utöver de uppenbart dåliga grundförutsättningarna för spelen, en av de största orsakerna till lidande i filmserien.

How the church views the female sex is an ongoing discussion, something that is noticeable in, among other things, the Christian newspaper Dagen, where there has been a recent debate about female leadership and the different or equal characteristics of the sexes. Against the background of this debate, this study is directed toward female gender roles in the Pentecostal movement. The purpose of the study is to contribute to knowledge of young women's experiences of female gender roles in the congregation and the interaction with their individual views on gender. To meet the purpose, nine interviews have been conducted with young women who are active in Pentecostal congregations in southern Sweden. In the result, the informants' views on the gender perspective are first presented. Then follows their experiences of stated and implicit gender roles in religious activities. Finally, the informants' approach to their experiences from the congregation is presented. There is a variety of experiences of female gender roles, but a greater agreement in their general thoughts about gender roles. Being a woman in the congregation is explained both as something neutral and something distinctive, in a positive and negative sense. Overall, the conclusion has been drawn that the gender roles experienced by the informants can be experienced as both liberating and limiting for the individual.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnans livssituation har förändrats i det svenska samhället sedan 1940-talet och om kvinnorna själva upplevt skillnader/förändringar kopplat till deras könsroll och position. Vi har valt att undersöka kvinnornas livssituation utifrån tre områden: karriär, privatliv och relationer. Studiens frågeställning var ”Hur ser kvinnor i Halmstad på de förändringar av könsrollerna som ägt rum sedan 1940-talet?” Resultatet har samlats in via åtta livsvärldsintervjuer tillhörande den kvalitativa metodologin med en induktiv förståelseansats samt ett fenomenologiskt förhållningssätt. För att analysera resultatet har Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt George Herbert Meads socialisationsteori tillämpats. Studiens huvudsakliga resultat visar att kvinnor märkt att det har skett stora förändringar av könsrollerna sedan 1940-talet. De är positiva och tacksamma för den samhällsstrukturella utvecklingen. Vi kan utläsa att kvinnorna är fast i de mer traditionella könsrollerna vilket visar att könsrollerna är svårförändeliga. Kvinnorna uttrycker dessutom en positiv inställning till att unga kvinnor i dagens samhälle har bättre förutsättningar för att stäcka ut sin kvinnliga roll. / The aim of the study is to investigate how women's life situation has changed in the Swedish society since the 1940s and whether the women themselves have experienced differences/changes linked to their gender role and position. We have chosen to investigate the women's life situation based on three important areas: career, private life and relationships. The study's question was "How do women in Halmstad view the changes in gender roles that have taken place since the 1940s?" The results have been collected via eight life-world interviews belonging to the qualitative methodology with an inductive understanding approach and a phenomenological approach. To analyze the results, Yvonne Hirdman's theory of gender systems and George Herbert Mead's socialization theory have been applied. The main results of the study show that women have noticed that there have been major changes in gender roles since the 1940s. They are positive and grateful for the social structural development. We can deduce that the women are stuck in the more traditional gender roles, which shows that the gender roles are difficult to change. The women also express a positive attitude to the fact that young women in today's society have better conditions for expanding their female role.

Syftet med studien var att ur ett genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur på ensmåbarnsavdelning på en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickorrespektive män/pojkar framställs i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens ämneväcktes då vi under vår verksamhetsförlagda tid uppmärksammat att efterföljandereflektion och diskussion vid högläsning, barn och pedagoger emellan, brister gällandegenus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgår från de tre aspekternasocialisering, kvinnligt/manligt och färg som genusmarkör med utgångspunkt i densociala inlärningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manligaegenskaper. Därtill användes text- och bildanalys för att nå studiens resultat samt enberättarteknisk metod benämnd beskrivning. Vår slutsats är att kvinnor/flickor utmärkersig stereotypiskt kvinnligt medan män/pojkar framställs som stereotypiskt manliga,något som överensstämmer med Nikolajevas (2004) abstrakta schema, som bygger påkvinnliga respektive manliga egenskaper, vilket ligger till grund i vår analys.