Vårt arbete handlar om flickors roll i klassrummet. Vi har läst tidigare forskning som beskriver pojkar som aktiva och flickor som passiva. Vi ställde oss frågan om det är relevant idag. / We have written about girls act in the classroom.

The purpose with this essay is to get a deeper insight into why there is a lack of male educators in Swedish preschools. I also want to know which role the male educators have in comparison to the female educators. This essay builds on four questions, which covers: The cause of the lack of males in Swedish preschools If there are any gender bound expectations on male educators in the Swedish preschools What the woman educators perceive about the roles of the male educators in the Swedish preschools How the male educator experience his own work in a workplace dominated by women The method I have used is a qualitative interview study in which I have interviewed four male educators and two woman educators from three different preschools. The result of this study shows that male educators gave different reasons to why there is a lack of male educators in Swedish childcare. According to the male educators the reason for this situation is that there is a worry to be seen as a feminine person, get singled out as a pedophile and that the childcare sector has low status. The study also shows that there is a great pressure on male educators in the Swedish preschool and stereotypical gender roles in the division of labor between men and women.

Inledning I denna studie undersöker vi hur förskollärare använder barnlitteraturen med fokus på genus. Böcker är ett material som speglar samhället, därför är det intressant att se hur förskollärare reflekterar kring böckers innehåll. Vår studie kommer dels beröra hur förskollärarna förhåller sig till de stereotypa respektive normkritiska böckerna, och dels hur de anser att barnen påverkas av litteraturen. Syfte Denna forskningsstudie gör vi med syfte att undersöka hur förskollärare använder barnlitteratur som redskap, i arbetet med genuspedagogik. Metod Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning med intervju som insamlingsmetod. Urvalsgruppen består av sex deltagare fördelat på tre förskolor. Dessa förskolor är litteratur profilerade vilket innebär att ett aktivt arbete med barnlitteraturen sker. En litteratur certifierad förskola är diplomerad för sitt arbete att väva in litteraturen i den dagliga verksamheten. Resultat I resultatet framgick det att förskollärarna gärna ville arbeta med genuspedagogik i koppling till böcker, men att det bara utförs under spontana sammanhang på grund av brist på resurser. Några förskollärare var fullt medvetna vid de genuspedagogiska tankesätten medan andra inte var riktigt lika medvetna och medgav att de oftare bör reflektera över sitt handlande. Vi kunde också se skillnader mellan stora- och småbarnsavdelningarna, där tankesätten kring genuspedagogik frångick varandra.

The librarian profession is dominated by women. The aim with this essay is to find out howmen and women in this field get on together, and how they experience their psycho·social work situation bearing this in mind. Are there any advantages or disadvantages being a woman or a man in this profession? What do the librarians think about the future? Men and women working at five different public libraries, where the domination of women is greatest, have been interviewed. The essay is based on their opinions and experiences.The female and male librarian get on well with each other and have a good cooperation.There are not many advantages or disadvantages depending on the sex in the profession, but the image, status and salary would probably be better, if there were more men in the profession. The library must accept the ongoing information technology development - its future is depending on this.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en granskning av ord och bild i barnböckerundersöka om det skett en påvisbar förändring i framställningen av böckernas karaktärer.Detta görs för att sedan ta reda på om det finns ett övergripande förändringsmönster.Böckerna som studeras är valda utifrån 2008, 2014 och 2018 för att skapa en jämlikfördelning över 10 år. Jag använder en kvantitativ metod som huvudsakligen grundar sig i attstudera ordval som kategoriseras som manligt, kvinnligt eller könsneutralt. I bildanalysengranskas antalet karaktärer som representeras i bild. Resultatet visar på att man generellt settskildrar karaktärer som könsneutrala i text och att kvinnliga karaktärer är den grupp somdominerar i bild genom alla utgivningsåren

<p>Syfte:</p><p>Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?</p><p>Metod:</p><p>Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef.</p><p>Resultat & slutsats:</p><p>Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang?</p><p>Arbetets bidrag:</p><p>Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.</p>

Syfte: Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap? Metod: Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef. Resultat &amp; slutsats: Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare. Förslag till fortsatt forskning: Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang? Arbetets bidrag: Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.

Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jämställdhetsklimatet genom debatten om ordet ”hen” i fyra dagstidningar under början av 2012. ”Hen” är ett könsneutralt alternativ till ”hon” och ”han” tänkt att användas när kön är okänt eller irrelevant. Frågeställningarna kretsar kring vilken typ av förhållningssätt, känslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring användandet av ”hen”. Till grund för analysen ligger en teoretisk ram bestående av feministisk teori och diskursteori. Urvalet består av allt opinionsbaserat material under januari-mars 2012 i nätupplagorna av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Aktörerna är journalister, debattörer, krönikörer, politiker, föräldrar och lärare. Genom diskursanalytisk metod kartläggs debattens olika riktningar där tre förhållningssätt är tydliga. De positivt inställda delas in i två undergrupper: de entusiastiska, som uttrycker glädje, iver och upprymdhet kring ordet ”hen” samt de engagerade som med en mer allvarsbetonad retorik talar om behovet av en tredje könskategori. De neutrala i sin tur har två undergrupper: de oberörda som inte uttrycker några direkta åsikter utan anser att det är upp till var och en bilda sig en uppfattning om ”hen”, och de humoristiska som utan att vilja delta i debatten på allvar använder en skämtsam ton för att avdramatisera det laddade ämnet. De negativt inställda delas in i tre undergrupper: de tveksamma som ur ett intrafeministiskt perspektiv uttrycker skepsis mot att ”hen” skulle kunna ha någon inverkan på jämställdheten, de sarkastiska som flyttar fokus från debattens huvudsyfte med hjälp av hånfull ironi, och de kritiska som uttrycker en stark motvilja att acceptera ”hen” och rentav ser ordet som farligt och hämmande. Resultatet av analysen kan sägas spegla en pågående jämställdhetsdebatt där behovet av en tredje könskategori tycks alltmer uppenbart, och där känslorna är mycket starka. Argumenten som uttrycks för användandet av ordet handlar om behovet av frihet, undslippande av förtryckande könsnormer och fler identifikationsmöjligheter. Motargumenten, i sin tur, handlar om den potentiella faran i att negligera biologin, naturen och tvåkönsidealet och på så sätt skapa förvirring och oordning. Då ansatsen är kvalitativ och materialet begränsat både tids- och omfångsmässigt bör denna studie enbart ses som en inblick i en pågående debatt, utan syfte att generalisera vad gäller de åsikter, värderingar och argument som uttrycks.

Gender is one of several factors that affect our society. According to the National Agency of Education and the values of Lpf 94, the school should communicate and counteract gender stereotypes. However, there is no demand for gender knowledge in the syllabus for Civics in upper secondary school.The purpose of this study is to investigate how two teachers work with gender in Civics education, with main focus on working practices. In addition, I wanted to investigate which conceptions students in upper secondary school have about gender in education. The method used is interviews. The teachers were interviewed individually and the students in gender- segregated groups of three. A total of twelve students participated, equally boys and girls. The results show that the two teachers did not consciously apply a gender perspective into their work practices. However, these practices did include strategies to overcome “messy” or “silent” students. One method, called “Instructive conversations” offers quiet students an opportunity to express themselves in a smaller group with a prepared task. Furthermore, this method also teaches students to respect views of other and to wait for their turn. Regarding gender as content in Civics, the two teachers integrate gender issues in their teaching. Students’ conceptions of gender in education vary depending on the student group. The results from the single- sex classes show that gender roles tend to be reinforced in classes with only girls or boys. The girls strive for good grades in school, while the boys have a more relaxed attitude toward schoolwork. In mixed classes you find more cross- gender patterns and students explain their behavior with increasing age and maturity in upper secondary school. Finally, results show that the absence of gender knowledge in the syllabus might explain why the teachers tend to address gender issues, both as educational method and as content, rather than gender knowledge. / Genus är en av flera faktorer som påverkar vårt samhälle. Enligt Skolverket och Värdegrunden i Lpf 94 ska skolan förmedla och motverka stereotypa könsroller. Dock saknas krav på genuskunskap i ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur två gymnasielärare arbetar med genus i ämnet samhällskunskap, med fokus på arbetsmetoder. I tillägg ville jag undersöka vilka föreställningar gymnasieelever har om genus i undervisningen, samt om det finns skillnader eller likheter mellan olika elevgrupper. Metoden som använts är intervjuer, där lärarna intervjuades enskilt och eleverna i könsuppdelade grupper om tre. Totalt har tolv elever deltagit, hälften flickor och hälften pojkar. Resultatet visar att de två lärarna inte medvetet tillämpar ett könsperspektiv i sina arbetsmetoder, dock används metoder för att komma till rätta med ”stökiga” eller ”tysta” elever. Metoden lärande samtal ger tysta elever en möjlighet att få uttrycka sig i en mindregrupp med en på förhand förberedd uppgift. I tillägg lär metoden elever att respektera andras åsikter, lyssna och invänta sin tur. När det gäller genus som innehåll i samhällskunskap, tas genusfrågor upp i den övriga undervisningen. Elevernas föreställningar om genus iundervisningen varierar i de olika elevgrupperna. Resultaten från de enkönade klasserna visar att könsrollerna tenderar att förstärkas i klasser med bara flickor eller pojkar. Flickorna strävar efter goda studieresultat och pojkarna tenderar att ha en slapp attityd till skolarbetet. I blandklasserna är mönstren mer könsöverskridande hos flickor och pojkar. Eleverna förklarar sitt beteende med ökad ålder och mognad på gymnasieskolan. Slutligen visar resultaten att detfaktum att det saknas ett krav på genuskunskap i kursplanen för samhällskunskap kan vara en bidragande faktor till varför lärarna tenderar att behandla genusfrågor, både som arbetssätt och som innehåll, istället för att fokusera på genuskunskap.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i ämnet idrott och hälsa. Detta har lett fram till följande frågeställningar: På vilket sätt upplever lärarna att eleverna återskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt? Hur påverkar idrottslärares medvetenhet om genus deras ställningstaganden och förhållningssätt på idrottslektionen? Vilka strategier har idrottslärare för att utmana de traditionella könsrollerna i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärare om flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa? Metod De metoder som har använts i studien är kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslärare på tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval. För att få en djupare förståelse för lärarnas resonemang valde vi att genomföra alla observationer före intervjutillfällena. Vi utformade vårt observationsschema samt vår intervjuguide utifrån Yvonne Hirdmans teori om genussystem. Denna teori har också legat till grund för hur vi har tolkat resultatet. Resultat De lärare vi studerat använder sig av ett könsneutralt språk och förhållningssätt vilket också återspeglas i elevernas respons. Lärarna har olika strategier för att utmana den rådande genusordningen, exempelvis gruppindelning och ett förtydligande av läraransvaret. Trots att lärarna uppvisar en stor förståelse för hur genussystemet tar sig uttryck och verkar återskapas föreställningarna om kvinnligt och manligt genom små omedvetna processer hos lärarna. De uppvisar en öppenhet för att se genusstrukturer, dess verkan i idrottsundervisningen och påtalar vikten av utbildning inom genus. Slutsats Lärarna i vår studie ser sina elever som personer med olika förmågor och erfarenheter. De menar att den individuella spridningen hos eleverna har större betydelse för prestation än vad kön har i ämnet idrott och hälsa. Kurser inom genus är viktigt under lärarutbildningen tillsammans med en kontinuerlig fortbildning för att kunna realisera de teoretiska kunskaperna inom genusfältet i sin idrottsundervisning.