Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten. Validiteten hos undersökningen är tillräcklig för att ge idéer omvar vidare forskning inom området kan göras och att ge fingervisningar om vilkabehov det finns av utbildning inom området genus i förskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om barn och förskollärare hade samma uppfattningar om genus och om barnen reflekterade kring könsskillnader. Förskollärare har ett stort inflytande på de barn de möter och därför ville vi ta reda på hur man kan arbeta praktiskt med genusfrågor i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barn har skapat underlag för vår analys av de uppfattningar de vuxna och barnen har kring genus. För att få en bättre uppfattning om hur barn tänker och agerar utifrån ett genusperspektiv har vi genomfört observationer som ett komplement till intervjuerna eftersom barn kan ha svårt att uttrycka sina tankar i ord. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har en god förståelse för hur barn tänker kring genus och vi har upptäckt att barn i 4-5 års ålder redan har en tydlig uppfattning om vad det innebär att vara pojke respektive flicka.

Young children get affected and influenced by people’s thoughts and preconceived ideas about the difference between boys and girls. How they should behave and how they are supposed to play and interact with different toys. In the goals for what the school and teachers will achieve it says in the curriculum for preschool that teachers are supposed to counteract the traditional gender roles. To get answers to the question at issue, I collected 48 individual plans of development and I have performed four observations. I put all facts together and compared the results. The main result in this study shows that the traditional gender roles are being reflected in the children’s plans of development. In this study, it is also shown that the results from three of the observations show a different result than the individual plans of development.

Könsstereotyper har minskat de senaste åren, men existerar fortfarande inom arbetslivet och i synnerhet i relation till ledarrollen. Texter i media är en viktig källa till bevarandet av stereotyper av män och kvinnor. Med hjälp av diskursanalys kan stereotypiska budskap och mönster synliggöras och bidra till förståelse för hur könsstereotyper förmedlas mellan människor. Studien undersökte hur intervjuartiklar i affärstidningar förmedlar bilden av män och kvinnor som ledare. Resultaten visade att könsstereotypisering av ledare förekommer i intervjutexterna, bl.a. genom att manliga ledare beskrivs som mer kompetenta och auktoritära i sin roll till skillnad från kvinnliga ledare som ifrågasätts i större utsträckning och beskrivs som känslomässiga och passiva. Resultaten överrensstämmer med tidigare teorier om könsstereotypisering där mansrollen beskrivs som målinriktad och drivande medan kvinnorollen beskrivs som osäker och känslostyrd. Affärstidningars förmedling av könstereotyper kan bidra till att stereotyper bevaras och förstärks och att skillnader i förväntningar på ledarskap för män och kvinnor leder till att unga människor inte uppmuntras till ledarskap på samma sätt.

Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i genussystemet. Kärleksspelets strikta imiterande efter de kvinnliga och manliga könsrollerna kan dock fungera som ett stabiliserande utav dessa i en allt hastigare samhällsprocess.

Uppsatsen är en bildanalys som undersöker hur män och kvinnor har avbildats i samhällskunskapsläroböcker från 1969 och framåt.

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten. De flesta uttryckte att de ville få större kunskap kring ämnet. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det finns ett genuint och positivt intresse hos förskollärarna men att det tycks krävas ytterligare bearbetning av nuvarande kunskap för att kunna driva ett fortgående arbete med genus och jämställdhet

ABSTRACT Idag är bloggar som fenomen stort i Sverige, och många människor både läser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att även många svenska föräldrar bloggar. Den här studien undersökte hur den rådande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginläggen som studerades. Något som undersöktes genom att se hur det rådande synsättet i samhället kring manligt, kvinnligt och föräldraskap framställdes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlägg från en mamma- och en pappablogg, analysen baserades på genusteori. Resultatet presenterades genom en uppdelning i tre kategorier medan diskussionen delades upp efter frågeställningarna. Slutsatsen blev att konflikterna mellan könsroller, föräldradiskurser och yrkesroller sakta men säkert leder en utveckling som utmanar rådande normer. Nyckelord: diskursanalys, genus, blogginlägg, föräldraskap, yrkesroll, könsroll.

I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre manliga förskollärarstudenters upplevelser av att vara män inom förskollärarprogrammet med fokus på maskulinitetspositioner. Vi har genom vår studie velat ta reda på hur de manliga förskollärarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berättelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrån informanternas utsagor.De teoretiska utgångspunkterna vi utgått ifrån är R. W Connells maskuliniteter med utgångspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat såväl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats. Ett antal teman utkristalliserades i informanternas berättelser om sina upplever, varför dessa även blev en viktig del av vårt resultat och vår diskussion. Då förskoleverksamheten vilar på läroplan för förskolan, är även denna en viktig del av arbetet.De data som samlades in under intervjuerna utgör studiens resultat. De temaområden som belyses i studien är bland annat omvårdnads- och rutinsituationer där risken att missuppfattas som pedofil är stor; manliga förskollärare som förebilder och kompensation för frånvarande pappor; samt könskodat görande och genusmedvetet arbete i förskolan.Resultatet av denna studie visar att de manliga förskollärarstudenterna förmedlar olika maskulinitetspositioner i den dagliga verksamheten på förskolan utifrån vilken social situation de befinner sig i, men att de i och med hotet att missuppfattas som förbrytare får ta ett steg tillbaka; såväl i sin förskollärarroll som i sin maskulinitet när det gäller exempelvis omvårdnadssituationer. Studien visar även att de manliga förskollärarstudenterna genom att gå utanför en traditionellt manlig yrkesväg bidrar till en maskulinitet i förändring.

Vi lever i ett samhälle som präglas av tydligt uttalade och outtalade föreställningar kring hur män och kvinnor ska vara och se ut. Dessa föreställningar lär vi oss redan som små barn, genom såväl föräldrar som vänner och även den media som ständigt omger oss. I tv och film presenteras ständigt stereotypiserade bilder av män och kvinnor, ofta i miljöer som ytterligare förstärker det stereotypa budskapet; till exempel starka män i mörka och farliga miljöer och vackra kvinnor i ljusa och varma miljöer. Eftersom media är en så stor del av elevernas vardag valde vi att genom en kvalitativ textanalys undersöka hur genus skapas i två filmer för barn där mänskliga karaktärer saknas, samt undersöka huruvida olika miljöer används för att förstärka intryck. Utifrån ett genus- och ekokritiskt perspektiv analyserade vi sedan filmerna Bilar (2006) och Wall-E (2008). Genom vår analys har vi kunnat dra slutsatsen att genus skapas tydligt även i kontexter där mänskliga karaktärer saknas, ofta med hjälp av olika miljöer som används för att förstärka olika stereotypa budskap. Hur genus görs skiljer sig dock tydligt åt mellan de två filmerna, som båda två uppvisar såväl normförstärkande som normbrytande kvaliteter. Bilar (2006) präglas dock främst av det förstnämnda, och förstärker traditionella könsroller och upprätthåller genussystemet med hjälp av olika miljöer genom hela filmen. Wall-E (2008) bryter desto mer mot traditionella normer genom att låta huvudkaraktärerna uppvisa både traditionellt manliga och kvinnliga egenskaper, vilket i teorin skulle kunnat resultera i könsneutralitet. Däremot utgör den heteronormativa kärleken kärnan i såväl Wall-E som Bilar vilket även präglar huvudkaraktärerna och hur de förhåller sig till varandra utifrån traditionella könsroller. Vår förhoppning är att lärare ska börja ta in elevernas mediekultur i klassrummet och tillsammans med dem våga diskutera och ifrågasätta vilka normer som presenteras och varför. Precis som Hirdman (1988) tror vi, att genom medvetandegörandet av genussystemet, eventuellt skulle kunna undvika att bidra till att själva reproducera systemet och på så sätt uppnå jämställdhet.