Return to search

”Allt du behöver göra nu är att stå där och låta mig kolla på dig” : En genus- och ekokritisk analys av två tecknade filmer utan mänskliga huvudkaraktärer

Vi lever i ett samhälle som präglas av tydligt uttalade och outtalade föreställningar kring hur män och kvinnor ska vara och se ut. Dessa föreställningar lär vi oss redan som små barn, genom såväl föräldrar som vänner och även den media som ständigt omger oss. I tv och film presenteras ständigt stereotypiserade bilder av män och kvinnor, ofta i miljöer som ytterligare förstärker det stereotypa budskapet; till exempel starka män i mörka och farliga miljöer och vackra kvinnor i ljusa och varma miljöer. Eftersom media är en så stor del av elevernas vardag valde vi att genom en kvalitativ textanalys undersöka hur genus skapas i två filmer för barn där mänskliga karaktärer saknas, samt undersöka huruvida olika miljöer används för att förstärka intryck. Utifrån ett genus- och ekokritiskt perspektiv analyserade vi sedan filmerna Bilar (2006) och Wall-E (2008). Genom vår analys har vi kunnat dra slutsatsen att genus skapas tydligt även i kontexter där mänskliga karaktärer saknas, ofta med hjälp av olika miljöer som används för att förstärka olika stereotypa budskap. Hur genus görs skiljer sig dock tydligt åt mellan de två filmerna, som båda två uppvisar såväl normförstärkande som normbrytande kvaliteter. Bilar (2006) präglas dock främst av det förstnämnda, och förstärker traditionella könsroller och upprätthåller genussystemet med hjälp av olika miljöer genom hela filmen. Wall-E (2008) bryter desto mer mot traditionella normer genom att låta huvudkaraktärerna uppvisa både traditionellt manliga och kvinnliga egenskaper, vilket i teorin skulle kunnat resultera i könsneutralitet. Däremot utgör den heteronormativa kärleken kärnan i såväl Wall-E som Bilar vilket även präglar huvudkaraktärerna och hur de förhåller sig till varandra utifrån traditionella könsroller. Vår förhoppning är att lärare ska börja ta in elevernas mediekultur i klassrummet och tillsammans med dem våga diskutera och ifrågasätta vilka normer som presenteras och varför. Precis som Hirdman (1988) tror vi, att genom medvetandegörandet av genussystemet, eventuellt skulle kunna undvika att bidra till att själva reproducera systemet och på så sätt uppnå jämställdhet.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-224823
Date January 2014
CreatorsWigardt, Sandra, Kallin, Johanna
PublisherUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationExamensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2013ht00630

Page generated in 0.002 seconds