Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts. Genom intervjuer med åtta förskolebarn kom det dessutom fram att barns uppfattningar om flickor och pojkar var mycket flexibla och att gränsen för vad som var typiskt för respektive kön var tämligen flytande. Resultatet av arbetet blev alltså att både barnböckerna och barnens uppfattningar gav mångtydiga bilder av begreppen kön och genus.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagogen i förskola och grundskolans tidigare år resonerar om genus. I arbetet undersöktes det om vad pedagogen vet om genus och om tidigare utbildning spelar roll i arbetet om genus. Det har även undersökts om pedagogernas olika könsroller påverkar verksamheten i förskolan och grundskolans tidigare år. Studien är gjord genom en kvalitativ undersökningsmetod där tio olika pedagoger har intervjuats och observerats. Intervjuerna är gjorda med semistrukturerad inriktning och allt material har analyserats och bearbetats. Resultatet visar att pedagogerna har ett medvetet tänk om genus och att de tillämpar det till viss del i den pedagogiska verksamheten. Undersökningen visade även att förskolan har satsat mer på utbildning om genus av sina pedagoger än vad grundskolans tidigare år har gjort. Det har även visat sig att pedagogerna i förskolan och grundskolans tidigare år känner av bristen på manliga pedagoger när de talar om sina könsroller. Slutsatsen av studien var att pedagogerna har en relativt god kunskap om genus och att verksamhetens arbete med genus påverkas av den kvinnliga dominansen inom förskolan och grundskolans tidigare år.

<p>Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts. Genom intervjuer med åtta förskolebarn kom det dessutom fram att barns uppfattningar om flickor och pojkar var mycket flexibla och att gränsen för vad som var typiskt för respektive kön var tämligen flytande. Resultatet av arbetet blev alltså att både barnböckerna och barnens uppfattningar gav mångtydiga bilder av begreppen kön och genus.</p>

Pornografikonsumtionen och dess lättillgänglighet påverkar ungdomars syn på könsroller, makt, identitet och sexualitet. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka vilka diskurser som uppstår i det valda materialet när ungdomar talar om sina erfarenheter av pornografi. Således utgår studien från frågeställningar om vilka diskurser som finns rörande könsroller, makt, identitet och sexualitet i relation till pornografi. Genom att utgå från genusvetenskapens teoribildning kring begreppen; genusstruktur; hegemonisk maskulinitet; jagidentitet och kropp; könsroll; makt samt rena relationen och plastisk sexualitet, utförs en diskursanalys på två kortfilmer (cirka 15 minuter vardera) bestående av intervjuer med unga killar och tjejer. Resultatet visar att flertalet diskurser går att finna samt att dessa skiljer sig åt beroende kön och sexuell läggning.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att diskutera anledningen till användningen av könsstereotyper inom marknadsföring samt undersöka om detta påverkar varumärkets image, attityd till företaget samt konsumenternas köpbeteende. Undersökningen sker utifrån ett företagsperspektiv. För att uppnå syftet med studien har följande huvudproblem formulerats: Hur påverkas varumärkesimage, attityd och konsumenternas köpbeteende av könsstereotypisk reklam? Dessutom har en underfråga formulerats: Är det någon skillnad på hur kvinnors respektive mäns köpbeteende påverkas av den könsstereotypiska marknadsföringen? I den teoretiska delen definieras genus, könsroller och könsstereotyper, varumärkesimage, attityder och konsumentbeteende. Studiens metod har varit kvalitativ med en deduktiv ansats, tillsammans med intervjuer via fokusgrupper. I den empiriska delen redovisas resultatet av de genomförda fokusgrupperna i Venndiagram, följt av analysen där empirin tolkas utifrån teorin. Studiens slutsats är att varumärkets image, attityden till företaget och delvis konsumentbeteendet påverkas negativt av alltför framträdande könsstereotyper i marknadsföringen. Angående underfrågan om kvinnors respektive mäns köpbeteende påverkas av den könsstereotypiska marknadsföringen är visar studien att så är fallet.

Syftet med vår studie är att synliggöra barns tankar och uppfattningar kring genus och könsroller. Detta får vi svar genom våra två studiefrågor: Vilka uppfattningar har barn om könsroller? och Hur tolkar och förstår barn könsneutralitet? Studien grundar sig i den kvalitativa metoden där vi genomförde intervjuer i samband med högläsning och boksamtal, utifrån en normkritisk barnbok. Resultatet visar att barnen har indirekta uppfattningar av de stereotypa könsrollerna och dess normer, genom att de kunde tillämpa specifika beskrivningar på de biologiska könen. Men barnen kunde avvika från dessa normer efter diskussion och reflektion. Resultatet visade även att barnen gjorde kopplingar utifrån deras omvärld. De kunde byta ut begrepp som han och hon och istället använda sig av syster och bror. Några barn utgick även från sina familjemedlemmar när de beskrev kön. Slutligen visade resultatet att barnen i studien hade blandade reaktioner kring begreppet könsneutralitet men visade även en öppenhet för ämnet. Studiens slutsatser är att barn är genusmedvetna och kompetenta att föra en diskussion kring genus. Trots att barnen i studien baserade sina svar utifrån tidigare erfarenheter kunde de ändå reflektera kring genus överlag och därmed ha ett öppet perspektiv kring begrepp som könsneutralitet. Dock visade sig att könsneutralitet var svårtolkat för barnen, men underlättades när vi introducerade könssymbolerna för barnen.

Syftet med studien är undersöka pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna handlar om vilka föreställningar pedagogerna har samt hur pedagogerna bemöter flickor respektive pojkar i praktiken. För att besvara frågeställningarna har jag som underlag gjort fyra observationer i fyra olika klasser, samt intervjuat fyra pedagoger som arbetar i de respektive klasserna.  Fokus har varit på pedagogernas förhållningssätt till eleverna. Resultatet visar att pedagogerna själva anser att de är medvetna om sitt egna bemötande och förhållningssätt. Vidare tycks det som om deras intentioner krockar med verkligheten, pedagogerna säger själva att det är pojkarna som syns mest i klassrummen och tar mer plats än vad flickorna gör. Trots egna uppfattningar hos pedagogerna tycks bemötandet se ut olika i vissa situationer

Denna studie syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan könen i bedömning av barn som påvisar hyperaktivitet, sociala svårigheter och aggressivt beteende på förskolan. Det som intresserade författaren till att göra studien var författarens egen erfarenhet inom ämnet samt ett intresse för att veta mer om ämnet. Studien är gjord med kvalitativa intervjuer hos rektorer och förskollärare, sedan har materialet bearbetats och analyserats med en genusteoretisk utgångspunkt. I studiens resultat framgår rektorernas roll kring barn i behov av stöd med adhd symptom, samt hur det påverkar förskollärarnas ansvar i verksamheten. Även hur detta påverkar verksamhetens möjlighet till extra stöd, vilket framkommer i studien och har en påverkan på utbildningen. Studiens resultat visar även att det görs en skillnad mellan pojkar och flickor gällande adhd. Avslutningsvis, visar studien även hur vårdnadshavare väljer att inte se att deras barn möjligen har behov av stöd.

Förskolläraren har enligt läroplanen ett stort ansvar i barnens utveckling och lärande där varje barn har rätt till en likvärdig utbildning utan att begränsas utifrån kön (Lpfö 18, s. 7 och 15). I en delegation från Skolverket framhölls att det i arbetet med jämställdhet finns en brist på kunskap gällande hur det ska omsättas i utbildningen på förskolan (SOU2004:115, 2004, s. 9). Utifrån detta syftar denna studie till att undersöka förskollärarnas tolkning av läroplanens mål för att motverka de stereotypa könsrollerna i förskolan, samt undersöka pedagogernas uppfattningar och erfarenheter kring genus och jämställdhetsarbete i förskolans utbildning. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på förskolor i två olika kommuner i Mellansverige. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån Yvonne Hirdmans genusteori och centrala begrepp inom ramen för detta såsom; genus, makt, jämställdhet, könsroll, kompensatoriskt samt könsneutralt arbetssätt. Resultatet antyder att det finns en skillnad i hur förskollärarna uppfattar samt beskriver arbetet med yngre respektive äldre barn sett till genus och jämställdhet, det fanns även skillnader i respektive åldersgrupp. I arbetet med de yngre barnen kom förskollärarnas strategier att hamna på arbetet med miljön på att göra den tillgänglig och könsneutral med förskollärarna som förebilder, medan arbetet med de äldre barnen istället synliggjordes av det kompensatoriska arbetssättet där pojkar och flickor uppmuntras till det motsatta könets kodade lekar. Resultatet påvisade även vikten av en kontinuerlig diskussion där förskollärarna granskar sin egen syn och utvecklar kunskap i hur de kan konkretisera genus- och jämställdhetsarbetet i förskolans utbildning.

Karlsson, Jörgen & Huqi, Migena (2013). Den manliga pedagogens roll i förskolan – en studie om manliga pedagoger i förskolan. Malmö: lärareutbildningen Malmö Högskolan.Det är för få män i förskolan, barnen behöver manliga förebilder. Detta är ord som inspirerat oss till att skriva detta arbete. Vårt mål med denna studie är att undersöka manliga pedagoger i förskolan. Vi valde detta tema på grund av att bristen på manliga pedagoger i svenska förskolor är stor, vi ville därmed undersöka detta samt vilken roll har de enligt andra pedagoger och undersöka vad forskarna skriver om detta. Gör mannen förskolan mer jämställd eller befäster han de stereotypa könsrollerna och bidrar därmed till minskad jämställdhet. Genom teorier, tidigare forskning, intervjuer och observationer har vi försökt besvara våra frågor. Observationerna och intervjuer har ägt rum i fyra olika förskolor i Skåne och sammanlagt har vi intervjuat sju pedagoger, manliga och kvinnliga. Metoderna vi har använt oss av är kvalitativa metoder, ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa metoder har gett oss chansen att tolka våra resultat på djupet istället för att generalisera svaren vi fick av informanterna. Med hjälp av ostrukturerade observationer har vi tolkat och studerat pedagogernas kroppsliga och språkliga uttryck. Semistrukturerade intervjuer lät oss föra en dialog med pedagogerna samt vidareutveckla samtalet med hjälp av följdfrågor. Det har visat sig, enligt våra källor, att bristen på manliga pedagoger i förskolan beror på flera olika orsaker, dessa inkluderar låg lön, låg status samt att förskolan är ett kvinnodominerat yrke sedan lång tid tillbaka. Vidare kan vi se att en manlig pedagogs arbetsuppgifter inte skiljer sig från en kvinnlig pedagogs, dock har de ofta andra förväntningar på sig.