Bakgrund: Idag finns det ett krav både på nationell och kommunal nivå att förskolans personal ska driva ett medvetet genusarbete i verksamheten och omsätta läroplanens mål i praktiken. Ur ett jämställdhetsperspektiv är därför forskning kring genus relevant för att kunna både synliggöra och medvetandegöra rådande könskonstruktioner som existerar i förskolans värld idag. Detta för att kunna driva ett aktivt och jämställt pedagogiskt arbete där barnen känner trygghet och kan utveckla sin egen identitet utan att formas av pedagogens förväntningar eller påverkas av föreställningar om vad som är typiskt manligt eller kvinnligt. Syfte: Denna studies syfte har varit att synliggöra vilka traditionella och etablerade könsroller som framträder och upprätthålls av pedagoger och barn på en förskola i Sverige idag. Metod: Studien är minietnografisk studie där deltagande observationer använts som metod. Observationerna har begränsats till att studera måltiderna på två syskonavdelningar med barn på 3-5 år. I analysarbetet har Hirdmans teorier om genuskontraktet använts som verktyg för att kunna synliggöra den uppdelning som omedvetet görs mellan flickor och pojkar i egenskap av att de tillhör ett visst biologiskt kön. Resultat: Jag fann att i likhet med tidigare forskning att könsstereotypa mönster och normer fortfarande existerar. Jag fann bland annat att pojkarna tar större plats än flickorna och får mer uppmärksamhet och feedback av pedagogen. Där flickor som utmanade traditionella könsmönster inte fick någon positiv respons från pedagogerna.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske. Bristande kunskap är något som flera av pedagogerna tar upp som en anledning till att målen inte kan uppnås. Resultatetav studien visar att pedagogerna måste bli mer medvetna om sitt eget arbete kring genus, det är deras medvetenhet kring genus som kan förändra de invanda könsroller och normer som de, om de inte reflekterar över sitt arbete överför till barnen. Det måste råda en gemensam vilja i en personalstyrka för att uppnå målen i läroplanen vilket flertalet av pedagogerna tyvärr inte anser att de i dagsläget gör.

<p>Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.</p>

Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om pedagogerna på en förskola i Halmstad arbetar genusinriktat, genom att jämföra förskolan i Halmstad med förskolan Tittmyran. Teori kapitlet kommer att ta upp ett par viktiga saker såsom vad genus innebär eftersom det ska ge en bild av begreppet. Därefter kommer genusprojektet Tittmyran att tas upp med fokus på pedagogernas arbetssätt före den stora förändringen till en mer genusinriktad förskola.  Under metod kommer jag att beskriva hur jag gått tillväga med mitt arbete, vilka val jag har gjort men också hur tillförlitligt jag anser mitt eget arbete är. Jag kommer även att ta upp viss etik såsom att det är viktigt att alla deltagande ska vara insatta i vad arbetet går ut på redan från början. Mitt arbete är en kvalitativ undersökning där jag valt observationer som mitt sätt att samla information angående mitt ämne. Jag har valt att utgå ifrån Kajsa Wahlströms bok, Flickor, pojkar och pedagoger.  Min undersökning visade på att pedagogerna på Halmstad förskola bara bitvis arbetade genus-inriktat, eftersom pedagogerna till viss del följde traditionella könsmönster har de en bit kvar på vägen innan jag kan säga att pedagogerna arbetar helt genusinriktat. För ett mer genusinriktat arbete skulle jag rekommendera att de använde sig av trestegsmetoden som pedagogerna på Tittmyran gjorde. 

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnas förväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan ska motverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetet bygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter och uppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus. En förskola arbetar medvetet med genus och jämställdhet genom exempelvis flick- och pojkgrupper samt genom diskussion och reflektion i arbetslaget och i barngruppen. Den andra förskolan arbetar inte uttalat med genus och jämställdhet. Personalen reflekterar enskilt över sitt eget bemötande gentemot barnen samt lyfter frågor kring genus och jämställdhet när barnen har frågor kring ämnet. Trots det här visade det sig att de flesta pedagoger hade liknande tankar kring genus och jämställdhet. De pedagoger som deltog i undersökningen var överens om att det behövs mer tid och kunskap kring genus och jämställdhet för att kunna arbeta medvetet med det.

<p>En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnas</p><p>förväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan ska</p><p>motverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla</p><p>förmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet har</p><p>varit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetet</p><p>bygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter och</p><p>uppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer.</p><p>Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus. En</p><p>förskola arbetar medvetet med genus och jämställdhet genom exempelvis flick- och</p><p>pojkgrupper samt genom diskussion och reflektion i arbetslaget och i barngruppen. Den andra</p><p>förskolan arbetar inte uttalat med genus och jämställdhet. Personalen reflekterar enskilt över sitt</p><p>eget bemötande gentemot barnen samt lyfter frågor kring genus och jämställdhet när barnen har</p><p>frågor kring ämnet. Trots det här visade det sig att de flesta pedagoger hade liknande tankar</p><p>kring genus och jämställdhet. De pedagoger som deltog i undersökningen var överens om att</p><p>det behövs mer tid och kunskap kring genus och jämställdhet för att kunna arbeta medvetet med</p><p>det.</p>

InledningStudien behandlar ett genusrelaterat planerings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet. I studien lyfts betydelsen av pedagogers medvetenhet om genus samt olika arbetssätt. Vår ambition med studien är att den ska ge ökade kunskaper om hur genusarbete i förskolans verksamhet kan förstås och utvecklas.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger resonerar kring genus i förskolans verksamhet med fokus på planerings- och utvecklingsarbete.MetodStudien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och hermeneutik som metodansats. Vid intervjuerna användes en intervjuguide. Datainsamlingen analyserades och kategoriserades utifrån olika teman som bearbetats fram under analysprocessen.ResultatPedagogerna resonerar kring två olika sätt att möta genus i verksamheten, det ena som ett förhållningssätt och det andra som ett innehåll i undervisningen. De betonar att genusarbete innebär att skapa lika möjligheter och förutsättningar för varje barn oavsett kön. För att skapa lika förutsättningar tänker pedagogerna kring utformningen av verksamheten samt reflekterar över sitt eget bemötande för att barn inte ska hindras av stereotypa könsroller. Det framkommer att pedagogerna tar hänsyn till genus i sitt planerings- och utvecklingsarbete i vissa situationer och vid behov. Pedagogerna uttrycker även att genus finns med i verksamheten trots att de inte medvetet arbetar med det.

I det här självständiga arbetet undersöks genusfrågor. Syftet är att undersöka hur skolor arbetar med genus i samkönade och blandade grupper samt hur lärare planerar sin undervisning. För att undersöka detta användes en online-enkät som datainsamlingsmetod. Svarsresultaten bearbetades i databasen SurveyMonkey. Resultatet visade att undervisningen varier mellan samkönade och blandade grupper. De lärare som besvarade enkäten anser att genusfrågor är en stor och väsentlig del i sex- och samlevnadsundervisningen. Det skiljer sig däremot i vilka metoder som använts och huruvida samkönade grupper anses vara fördelaktiga för elevernas inlärning. En slutsats kan vara att det måste finnas mer riktlinjer kring hur arbetet ska bedrivas för att ge eleverna en likvärdig utbildning.

Genus och jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Därför valde vi att genomföra en studie om genusarbete i förskolan. Läroplanen för förskola har reviderats flera gånger och jämställdhet har under dessa år fått en större del i läroplanen. I följande studie har vi valt att intervjua manliga pedagoger angående hinder och möjligheter i genusarbetet på förskolan. Vårt syfte med undersökningen är att studera vilka möjligheter och hinder manliga pedagoger ser i sitt genusarbete för en jämställd förskola. Studien har baserats på kvalitativa intervjuer där manliga pedagoger i förskolan besvarar frågor kring genus, hinder, möjligheter och prioriteringar. I studien ingår fem utbildade förskollärare från två olika kommuner. Respondenternas svar har bearbetats och materialet av intervjuerna har tolkats, kodats och kategoriserats. Efter bearbetning av materialet kunde resultatet kategoriseras under fem rubriker: Jämställdhet, Manliga pedagoger, Miljö, Hemmet och Behov och förhållningssätt. Resultatet visar att förskolorna arbetar med inkludering för att främja jämställdhet. De arbetar med könsneutrala miljöer men också ett könskompensatoriskt förhållningssätt för att utmana barnen att agera könsöverskridande. Skillnader blev synliga mellan kommunerna där pedagogerna i den ena kommunen arbetar med genus efter behov och pedagogerna i den andra kommunen med ett medvetet förhållningssätt. Respondenterna ser hemmet som ett möjligt hinder i genusarbetet då det kan motarbeta förskolans arbete, de ser även bristen på manliga pedagoger som ett hinder. Samtidigt ser de även möjligheter med kompetensutveckling och ett medvetet förhållningssätt i arbetet med genus.