Bakgrund Den nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?   Syfte Vi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan. Vi vill undersöka hur de arbetar med genus och jämställdhet utifrån läroplanen och om det är ett viktigt och prioriterat ämne ute på de förskolor som vi varit ute på. Hur ser deras kunskap och tolkning av läroplanens mål om genus och jämställdhet ut i förskolan? Hur arbetar de för att motverka traditionella könsmönster? Metod I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod genom intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger med olika utbildningsbakgrunder som arbetar på tre olika förskolor i Sverige. Med hjälp av ljudupptagning samlade vi in vårt empiriska material. Därefter har vi transkriberat alla intervjuer och analyserat de utifrån ett genusperspektiv. Resultat De intervjuade pedagogerna var överens om att de ville arbeta för att alla barn oavsett kön skall få samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar i förskolan. De ansåg också att de uppfyllde läroplanens mål utifrån genus och jämställdhet men det var svårt för dem att berätta om hur eller på vilket sätt de uppnådde målen. Flera ansåg att kön är något som man biologiskt sett föds till och därför finns det olikheter hos flickor och pojkar. Överlag var inte genus och jämställdhet ett prioriterat mål som pedagogerna på förskolorna arbetade aktivt med. Det var endast några enstaka pedagoger som diskuterade genus och jämställdhet utifrån att kön är något som konstrueras socialt och påverkas av människor och den kultur som vi lever i.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om pedagogerna på en förskola i Halmstad arbetar genusinriktat, genom att jämföra förskolan i Halmstad med förskolan Tittmyran. Teori kapitlet kommer att ta upp ett par viktiga saker såsom vad genus innebär eftersom det ska ge en bild av begreppet. Därefter kommer genusprojektet Tittmyran att tas upp med fokus på pedagogernas arbetssätt före den stora förändringen till en mer genusinriktad förskola.  Under metod kommer jag att beskriva hur jag gått tillväga med mitt arbete, vilka val jag har gjort men också hur tillförlitligt jag anser mitt eget arbete är. Jag kommer även att ta upp viss etik såsom att det är viktigt att alla deltagande ska vara insatta i vad arbetet går ut på redan från början. Mitt arbete är en kvalitativ undersökning där jag valt observationer som mitt sätt att samla information angående mitt ämne. Jag har valt att utgå ifrån Kajsa Wahlströms bok, Flickor, pojkar och pedagoger.  Min undersökning visade på att pedagogerna på Halmstad förskola bara bitvis arbetade genus-inriktat, eftersom pedagogerna till viss del följde traditionella könsmönster har de en bit kvar på vägen innan jag kan säga att pedagogerna arbetar helt genusinriktat. För ett mer genusinriktat arbete skulle jag rekommendera att de använde sig av trestegsmetoden som pedagogerna på Tittmyran gjorde. 

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers förutsättningar föratt arbeta med musik samt vilka funktioner musik har i pedagogiska sammanhang.I denna kvalitativa studie har pedagoger i förskolans verksamhet intervjuatsmed bildstöd. Resultatet visar att pedagoger i förskolan har olika förutsättningarför att arbeta med musik. Tydliga lärandemål, didaktiska redskap,förvärvade musikkunskaper och prioriteringar från ledning är faktorer somhar betydelse för vilka förutsättningar pedagoger har för att arbeta med musikämnet.Vidare framkommer i studien att musik främst tilldelas funktionsom verktyg, men också som till exempel uttrycksmedel, glädje och förmedlandeav kulturarv. Då studien visar på att musik har ett stort antal funktioneri pedagogiska sammanhang bör pedagoger också ges förutsättningar för attarbeta med dessa. Resultatet pekar dock på att andra mer akademiska ämnenpremieras vilket reducerar musikämnet. För att förändra detta bör vidareforskning ske i musikens betydelse för barns lärande. / <p>Godkännande datum: 2016-10-28</p>