Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagogerna uppfattar och beskriver sitt förhållningssätt gentemot barnen under leksituationer ur ett genusperspektiv. Vår målsättning är att studera om pedagogernas beskrivningar skiljer sig åt med tanke på deras ålder. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi har intervjuat pedagoger som tillhör två olika åldersgrupper inom både kommunala och privata förskolor. Vi utgår från genusperspektiv, könsroller, jämställdhet samt kön som teoretisk utgångspunkt i vår studie. Studiens resultat indikerar att pedagogerna som intervjuas har samma förhållningssätt med pojkar och flickor i enlighet med förskolans läroplan, dock beroende på pedagogernas åldrar och kunskaper visar resultatet att de uppfattar genus på olika sätt.

I denna studie har genus i den fria leken undersökts. Studien bygger på insamlad information ifrån intervjuer med förskollärare och observationer under fri lek. I intervjuerna används arbetssättet ”speglingen” som bygger på att vidareutveckla informantens resonemang genom att sammanfatta det som sägs. Observationerna genomförs med löpande protokoll. Efteråt kodas data in i olika teman av de väsentliga delarna under rubrikerna Flickors lekdomäner, Pojkars lekdomäner, Könsneutrala lekdomäner, Gränsöverskridande lekdomäner, Strategier på förskolan A och Strategier på förskolan B. Syftet med undersökningen är att bidra med fördjupad kunskap om hur förskollärare uppfattar olika könsroller i barns genuslekar. Studien syftar även till att kartlägga hur förskollärare arbetar med olika strategier för att uppnå jämställdhet i den fria leken. Enligt Hirdmans teori består förskollärarnas skilda tankar, erfarenheter och strategier av genussystemets huvudpelare; isärhållande och mannen som norm. Resultatet visar att förskollärare indelar könsstereotypa lekar i flickors och pojkars könsstereotypa lekar. I dessa lekar sätter förskollärare flickors och pojkars egenskaper i förgrunden och genus i bakgrunden. För flickor och pojkar finns det olika förväntningar på vilka lekar som de ska leka, samt motiveringen till deras lekval. Förskollärarna är mer benägna att beskriva gränsöverskridande lekar som samma för flickor- och pojkar. På förskolorna använder förskollärarna olika strategier i de olika arbetslagen. Förskollärarnas strategier består av personalsamtal, miljöutformning, talspråket och könsneutrala leksaker. Forskningen kopplar förskollärarnas strategier till normkritiskt reflekterande, den medskapande genusattityden, lärarledd guidning och fokus på naturmaterial. Förskollärarnas könsstereotypa tankar och erfarenheter motsätter arbetslagets gemensamma strategier vilket kan resultera i att strategibestämmelserna inte alltid besannas.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att ta reda på vad några pedagoger har för kompetenser och kunskaper om genus samt om dessa pedagoger anser att de arbetar aktivt med genus i sin verksamhet. Utifrån syftet har följande frågeställning formats: 1) Vad har de deltagande pedagogerna för utbildning om genus? 2) Hur relaterar de deltagande pedagogerna tillbegreppet genus? 3) Hur uttrycker sig de deltagande pedagogerna om sitt aktiva genusarbete? I studien deltog fyra verksamma pedagoger, tre förskollärare och en barnskötare från två olika förskolor i två olika kommuner i Sverige. Metoden som användes var intervju, där frågor om pedagogernas utbildning och egna erfarenheter kring aktivt genusarbete i förskolan togs upp. Resultatet av studien visar att pedagogernas utbildning om genus endast är den som de har med sig från sina grundutbildningar. Eftersom de har olika utbildning och arbetat olika länge efter utbildningen ser det också olika ut från pedagog till pedagog. Ingen har fått någon kompetensutveckling med specifikt fokus på genus från arbetsplatsen. Pedagogernas aktiva genusarbete beskrivs vara något som de har med sig i bakhuvudet i sina vardagliga verksamheter och är inte något som diskuteras i arbetslagen eller får utrymme i planeringsarbetet. Pedagogernas beskrivning av genus är att pojkar och flickor ska bemötas lika och att individen, dess behov och egenheter är mer relevant än könsskillnader. De efterfrågar mer kunskap och tydligare mål för att kunna genomföra ett mer aktivt genusarbete. Den teoretiska ramen för analysen av resultatet grundas i och diskuteras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Gender in early childhood education is currently a discussed topic in the news and the subject also draws a lot of attention in the media in general. Different approaches to gender in preschools have brought both criticism and praise among custodians preschool teachers and within the community. Several kindergartens in Sweden have an explicit focus on gender work and some of them are also LBTQ-certified. The aim of this study is to investigate teachers’ attitudes to current gender work in preschools and to empirically examine how different perspectives on gender work in Sweden and Finland interact in preschools. The aim is also to discover alternative ways to work with gender and equality within a preschool framework. The study is based on semi-structured interviews and questionnaires. I have compared the Swedish preschool curriculum with the Finnish equivalent to get the views of the political governing documents that differ regarding gender and gender equality work in these two countries. (”Varhaiskasvatuksen suunnitelman perusteet” translated as "The fundamental features/basics of the plan for early childhood education", Finlands national curriculum). The theoretical framework used in the study is a gender perspective approach. The study points out that preschool teachers’ tensions differ to some degree, depending on the preschool and depending on preschool teachers' education, own values ​​and enthusiasm for the subject. The study lifts the reflection about it as important. The study shows that preschool teachers in Sweden are aware of work with gender, but interprets the way to implement these goals through the curriculum objectives in a multifaceted way. Both the Finnish national curriculum and the Helsinki City applied version of the national curriculum ("Foundations of early childhood education") lift up many important learning objectives, but do not specifically raise transgender work or work against traditional gender patterns. The qualitative interviews conducted in Finland present highlights that a discussion debate about gender work is ongoing in the country where their curriculum is to be renewed by the year 2017.   The majority of the preschool teachers in both my interviews and questionnaires, in Sweden and Finland, pointed out that gender work has changed through the past decade. The majority of the preschool teachers also pointed seeing the individual, rather than the gender, as the most important in their work. A special feature of my study gives indication that a general discourse shift from compensatory pedagogic to norm critical pedagogy has taken place. Technique in activities was raised as a non-gender-coded material for children and digital tools in preschool as an entrance for more men in the teacher profession. What also has been found in my study is that gender is defined mainly depending on the context and that perverted approaches take time to change. My conclusion is that preschool teachers’ intention in my study, is not to limit children based on their gender. Their main intention and challenge is to continue offer children a multi-faceted activity based on children's interests and according to curriculum.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vårdnadshavares vetskap och tankar kring genusarbetet i förskolan. Med hjälp av en enkätundersökning har vi samlat in vårt empiriska material. Studien visar att vårdnadshavare har blandade tankar, vetskap, uppfattningar, åsikter och erfarenheter utav genusarbetet som pågår i förskolan.  Men den visar även att de flesta vårdnadshavare ser förskolans genusarbete som något betydelsefullt, både för deras egna barn men även för samhället i stort.

Titel: Könsfördelningen på högre ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige / Gender equality in higher education sound and music production programs in Sweden.   Denna uppsats är dels en jämförande undersökning av könsfördelningen på två ljud- och musikproduktionsprogram och dels bygger den på statistik av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige. De två ljud- och musikproduktionsprogrammen är Musikproduktionsprogrammet på Linnéuniversitetet och Ljud- och musikproduktionsprogrammet på Högskolan Dalarna. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och studenter på programmen diskuteras de fyra kategorierna: bakgrund, självbild, könsfördelning och genusarbete. Statistiken, som består av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige, används som ett underlag för att sätta in studien i ett större perspek­tiv. Materialet har analyserats med hjälp av olika genusteorier och tidigare forskning om genusperspektiv på både musikbranschen, ljud- och musikproduktion och grund­skola och högre musikutbildningar.   På tre av fem utbildningar har könsfördelningen blivit jämnare under de senaste tre åren, men ökningen av kvinnliga studenter är liten och utbildningarna är fortfarande väldigt mansdominerade. De flesta av informanterna tror att det beror på att fler pojkar än flickor uppmuntras till att spela instrument och syssla med teknik under barndomen. De tror även att det beror på mansdominansen som finns både på ljud- och musikproduktionsprogram och i musikbranschen överlag och att detta kan avskräcka kvinnor från att söka sig till programmen. Den mest återkommande orsaken till varför könsfördelningen är så ojämn är att ljud- och musikproduktion förknippas med teknik, vilket anses vara manligt och att könsfördelningen därför ser ut som den gör idag.