The aim for this study is to shed light on social studies teachers approach to the school´s democratic mission and its conditions in today´s society with social media as a new political arena. The teachers approach towards social media in social studies teaching is investigated using semi-structured interviews and a thematic analysis. The empirical material consists of six interviews which are analyzed using the theory of the democratic ideal models and the didactic triangle. The conclusion from the analysis is that the respondents use social media sparingly in social studies teaching because the teachers consider themselves to have limited knowledge of the subject in comparison to the students. It also appears that there is a gap between the students’ understanding of the reality that takes place via social media and the traditional way of teaching about the outside world.

The purpose of the present study was to explore teachers’ orchestration of the class communication during teaching and to show whether the communication can be explained by frame factors. This study is a multiple case study of two physics teachers – one public and one private school teacher - using observational and interview data to illustrate and analyze their communication/talk process in the classroom. Implications are drawn for the way that they develop dialogue, which is further explored in regards to identified frame factors. Data collection was complemented with field notes and audio-recordings. The observations served for identifying the communication process. Interviews were used to develop the understanding of the teacher’s background and their beliefs on teaching for further strengthening the evidence for the findings. Transcripts were developed for detailed qualitative analysis of selected episodes of their communicative approaches.Concepts and theories on the importance of the communication process for reflective thinking and a learner-centered classroom along with the frame factors theory aid the construction of the research and are linked to the findings.The study provides insight on the frequency of elicitation of dialogic communication encouraging of reflective thought occurring at recurrent rate by the private school teacher during lecturing. The findings showed that frame factors steering the two teacher’s elicitation of communication were the curriculum, the teachers’ educational opportunities, external support and their ideologies. Findings suggest that reverting the teachers discourse fully towards an environment of dialogic communication encouraging of reflective thought - an aim of the Kosovo Curriculums - require additional sustenance and a profounder inquiry of the influence of teachers ideologies and how it can be diminished. Furthermore, an assessment of the curriculums implementation in classrooms and its limiting aspect of providing dialogically organized instruction is necessary along with assessment of the trainings offered to teachers.

<p>Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor. De hittar även alternativa lösningar med sikte på studier, arbete eller övriga åtgärder osv. De skiljer sig även åt i många avseenden bl.a. så finns de under olika förvaltningar, den ena organisationen ligger inom kommunen, den andra externt, den ena samarbetar lokalt och den andra nationellt osv. Vi har dragit slutsatser som t.ex. att bägge kommuner har insett allvaret i att låta ungdomar utanför skolsystemet vara utan sysselsättning och tillsammans med ungdomarna så försöker de därför finna lösningar som fungerar i längden samt att olika sätt att organisera verksamheten kan leda till samma mål.</p> / <p>The aim of this study is to elucidate and compare how two equally-sized municipalities in Sweden have implemented the law on the municipal responsibility for monitoring young people between 16 and 20 who are not studying at a national or specially designed program. We have used a qualitative approach in which we have interviewed five people in three different functions to get different perspectives on what we studied. We found that the practical work differs between the two municipalities, although the objective remains the same: to find and identify all young people who are outside high school and then offer assistance based on individual interests, needs and conditions. The municipalities have similar tools to find and motivate youngsters such as the same registration system, centrally located outside the school, similar means of contact and they both press as strongly in free will as an important factor. They can also find alternative solutions that focus on study, work or other activities. They also differ in many respects, for instance they are under different administrations, one is located in the municipality and the other outside, one works locally and the second nationally and so on. We have drawn conclusions such as both municipalities have realized the gravity of letting young people stay outside the school system be without jobs and together with the young people they try to find solutions that work in the long run and also that different organization of each activity can lead to the same goal.</p>

<p>The demands on the adult literacy-rate are very high in Sweden. People with reading and writing difficulties may find it hard to fit into the community and to succeed in school. To accommodate the needs of students with learning disabilities, Swedish schools provide easy-to-understand materials. The purpose of my thesis is to examine how easy-to-read textbooks for high school students are different from regular textbooks. The study was carried out using a content analysis and I examined the books according to criteria specified by the Swedish author Torbjörn Lundgren. The results showed that the adapted books do not follow the requirements for easy-to-read literature. However, there is a big difference between the easy-to-read textbooks and the regular textbooks. The easy-to-read books have been simplified and the content is explained in complete detail. There is also a big difference between the two adapted books that I examined. They seem to be based on different easy-to-read criteria.</p>

The demands on the adult literacy-rate are very high in Sweden. People with reading and writing difficulties may find it hard to fit into the community and to succeed in school. To accommodate the needs of students with learning disabilities, Swedish schools provide easy-to-understand materials. The purpose of my thesis is to examine how easy-to-read textbooks for high school students are different from regular textbooks. The study was carried out using a content analysis and I examined the books according to criteria specified by the Swedish author Torbjörn Lundgren. The results showed that the adapted books do not follow the requirements for easy-to-read literature. However, there is a big difference between the easy-to-read textbooks and the regular textbooks. The easy-to-read books have been simplified and the content is explained in complete detail. There is also a big difference between the two adapted books that I examined. They seem to be based on different easy-to-read criteria.

Min studie undersöker en nyligen införd en-till-en-satsning i en svensk gymnasieskola, med tonvikt på upplevda utmaningar och möjligheter, liksom förhoppningar inför framtiden. Den metod jag valt är kvalitativa intervjuer med fem lärare, var och en slumpmässigt vald från varje utbildningsprogram skolan erbjuder. Studiens primära resultat är att lärarna verkar nöjda med satsningen, och tror den kommer att leda till stora fördelar i framtiden. De tror den kommer att leda till mer effektiva lektioner. Det finns dock en farhåga att vissa elever inte kommer att klara av att motstå frestelsen att använda sitt nya verktyg som en slags digital distraktion, och att de kommer att hamna efter som ett resultat av detta. Det finns också reservationer gällande vissa delar av implementationen. Informanterna hade gärna sett tidiga utbildningsinsatser för att lyfta alla lärare till en nivå där de hade kunnat utnyttja det nya systemet fullt ut. De önskar också att alla hårdvarukomponenter hade fungerat som de ska redan från början. Vissa viktiga delar har varit oanvändbara i nästan ett år. Dessa problem hade kunnat undvikas med bättre planering. Tidiga utbildningsinsatser, med tester av all nödvändig hårdvara, hade lett till en avsevärt bättre upplevelse för alla. / My study aspires to assess a recently implemented one-to-one computer initiative in a Swedish upper secondary school, with emphasis on perceived challenges and possibilities, as well as hopes for the future. The method chosen involves qualitative interviews with five teachers, randomly selected from each programme the school offers. The primary result of this study is that teachers seem satisfied with the initiative, and believe it will lead to great benefits in the future. They believe it will lead to more efficient lessons. There is a fear however, that some students will be unable to resist the temptation to use their new tool as a means of digital distraction, and that they will fall behind as a result. Also, there are reservations about parts of the implementation. The interviewees wish there had been early educational efforts to bring all teachers up to a level where they could use the system fully. They also wish all hardware components had worked as intended from the start. Some important parts have been unusable for almost a year. These problems could have been avoided with better planning. Early educational efforts, including testing of all necessary hardware, would have made for a substantially better experience for all.

Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor. De hittar även alternativa lösningar med sikte på studier, arbete eller övriga åtgärder osv. De skiljer sig även åt i många avseenden bl.a. så finns de under olika förvaltningar, den ena organisationen ligger inom kommunen, den andra externt, den ena samarbetar lokalt och den andra nationellt osv. Vi har dragit slutsatser som t.ex. att bägge kommuner har insett allvaret i att låta ungdomar utanför skolsystemet vara utan sysselsättning och tillsammans med ungdomarna så försöker de därför finna lösningar som fungerar i längden samt att olika sätt att organisera verksamheten kan leda till samma mål. / The aim of this study is to elucidate and compare how two equally-sized municipalities in Sweden have implemented the law on the municipal responsibility for monitoring young people between 16 and 20 who are not studying at a national or specially designed program. We have used a qualitative approach in which we have interviewed five people in three different functions to get different perspectives on what we studied. We found that the practical work differs between the two municipalities, although the objective remains the same: to find and identify all young people who are outside high school and then offer assistance based on individual interests, needs and conditions. The municipalities have similar tools to find and motivate youngsters such as the same registration system, centrally located outside the school, similar means of contact and they both press as strongly in free will as an important factor. They can also find alternative solutions that focus on study, work or other activities. They also differ in many respects, for instance they are under different administrations, one is located in the municipality and the other outside, one works locally and the second nationally and so on. We have drawn conclusions such as both municipalities have realized the gravity of letting young people stay outside the school system be without jobs and together with the young people they try to find solutions that work in the long run and also that different organization of each activity can lead to the same goal.

År 2010 fick Sverige en ny skollag för grund- och gymnasieskolan och år 2011 kom dess relaterade nya läroplaner. I styrdokumenten för gymnasieskolan formuleras och betonas starkt ”entreprenörskap, företagande och innovation”, som politiska utbildnings- och lärandemål, vilka ska genomsyra alla utbildningsår och ämnen. Syftet med denna studie är att bredda och fördjupa forskningen och kunskapen om hur läroplanen för gymnasiet 2011 transformerats och realiserats, vad avser utbildning och didaktiska praktiker i ”entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande” (EFI Lgy 2011). Med en abduktiv, och hermeneutisk forskningsdesign och fallbeskrivning som metodansats kartläggs, analyseras och beskrivs hur skolledningen och kollegiet på den utvalda skolan ”Sveagymnasium”, och dess erbjudna treåriga högskoleförberedande utbildningsprogram, har transformerat och realiserat läroplanens direktiv om utbildning och lärande i EFI Lgy2011 under perioden 2012–2016. Studiens huvudsakliga bidrag är fallbeskrivningen av Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets läroplansdidaktik (EFID) på Sveagymnasium. Fallbeskrivningen förmedlar förståelsen av en skola där det föreligger formell och fastställd samordning mellan lärandemålen i entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande (EFI Lgy 2011), relaterad schemabunden- och ämnesintegrerad undervisning, bedömning och betygssättning. Detta är den empiriska grunden för deninitierade teoribildningen och forskningen om Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets Didaktik (EFID Lgy 2011). Fallstudien kan även användas som pedagogiskt redskap i utbildande och skolutvecklande syfte. Studien avser främst att bidra till den empiriska, läroplansdidaktiska, forskningen och dess teoribildning med en sociokulturell och redskapsmedierad betraktelselins

In today’s school in Sweden the assignment of community encompasses mediated values and education of democracy as well of single subject matters. What does it mean then, that teachers have a certain kind of idea of democracy, and what implications may biology have for the assignment of community? In upper secondary school there are quite many courses in biology with a national curriculum, and findings show that students of teaching perceive or think of biology as helping to promote the dual-purpose of teaching. In this study, the author of the paper has interviewed four future teachers of upper secondary school with biology as one of their main subjects. The purpose has been to identify their perceptions of democracy as well as their conceptions of the relationship between biology and democracy in education. The result is that the interviewees perceive of democracy as consistent with representative, participative and deliberative concepts of democracy. They conceive of the relationship between biology and democracy in education as to a great extent consistent with the deliberative concept of democracy. The implications are that the idea of democracy becomes more radical and consistent with the deliberative concept of democracy when subject matters of biology are part of the education. In this manner, subject matters of biology are of educational importance for the teachers´ conceptions of democracy as well for the assignment of community. / Samhällsuppdraget i skolan innebär förmedlade värden och kunskaper om både demokrati och enskilda ämnesstoff. Vad innebär det då att lärare har en viss sorts demokratiuppfattning, och vad har biologiskt ämnesstoff för betydelse för samhällsuppdraget? Biologi i gymnasieskolan har relativt många kurser med nationell kursplan och rön visar att lärarstudenter uppfattar biologiskt ämnesstoff som didaktiskt främjande för att läraruppdragets dubbla syfte. I den här studien har uppsatsförfattaren intervjuat fyra blivande gymnasielärare med biologi som inriktning för att försöka identifiera deras uppfattningar om demokrati och relationen mellan biologiskt ämnesstoff och demokrati i undervisningens praktik. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar demokrati i allmänhet som överensstämmande med både representativ, participativ och deliberativ demokrati, och relationen mellan biologiskt ämnesstoff och demokrati i undervisningens praktik som i hög grad överensstämmande med den deliberativa demokratiformen. Implikationerna av detta är att demokratiuppfattningen blir radikalare och alltmer lik en deliberativ demokratiform med biologiskt ämnesstoff i undervisningens praktik. Sålunda har biologiskt ämnesstoff en didaktisk betydelse för såväl lärares demokratiuppfattning som samhällsuppdrag.

<p>In today’s school in Sweden the assignment of community encompasses mediated values and education of democracy as well of single subject matters. What does it mean then, that teachers have a certain kind of idea of democracy, and what implications may biology have for the assignment of community? In upper secondary school there are quite many courses in biology with a national curriculum, and findings show that students of teaching perceive or think of biology as helping to promote the dual-purpose of teaching. In this study, the author of the paper has interviewed four future teachers of upper secondary school with biology as one of their main subjects. The purpose has been to identify their perceptions of democracy as well as their conceptions of the relationship between biology and democracy in education. The result is that the interviewees perceive of democracy as consistent with representative, participative and deliberative concepts of democracy. They conceive of the relationship between biology and democracy in education as to a great extent consistent with the deliberative concept of democracy. The implications are that the idea of democracy becomes more radical and consistent with the deliberative concept of democracy when subject matters of biology are part of the education. In this manner, subject matters of biology are of educational importance for the teachers´ conceptions of democracy as well for the assignment of community.</p> / <p>Samhällsuppdraget i skolan innebär förmedlade värden och kunskaper om både demokrati och enskilda ämnesstoff. Vad innebär det då att lärare har en viss sorts demokratiuppfattning, och vad har biologiskt ämnesstoff för betydelse för samhällsuppdraget? Biologi i gymnasieskolan har relativt många kurser med nationell kursplan och rön visar att lärarstudenter uppfattar biologiskt ämnesstoff som didaktiskt främjande för att läraruppdragets dubbla syfte. I den här studien har uppsatsförfattaren intervjuat fyra blivande gymnasielärare med biologi som inriktning för att försöka identifiera deras uppfattningar om demokrati och relationen mellan biologiskt ämnesstoff och demokrati i undervisningens praktik. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar demokrati i allmänhet som överensstämmande med både representativ, participativ och deliberativ demokrati, och relationen mellan biologiskt ämnesstoff och demokrati i undervisningens praktik som i hög grad överensstämmande med den deliberativa demokratiformen. Implikationerna av detta är att demokratiuppfattningen blir radikalare och alltmer lik en deliberativ demokratiform med biologiskt ämnesstoff i undervisningens praktik. Sålunda har biologiskt ämnesstoff en didaktisk betydelse för såväl lärares demokratiuppfattning som samhällsuppdrag.</p>