Det är ett växande problem med att alltfler elever som lämnar grundskolan utan behörig till gymnasieskolan. Obehörigheten innebär att elevernas önskade val till ett nationellt program begränsas, men en möjlighet är att komplettera sin behörighet via introduktionsprogrammen [IM]. Tidigare forskning visar att obehöriga elever befinner sig i en utsatt situation med risk att hamna i utanförskap på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka hur introduktionselever resonerar kring deras övergång till gymnasieutbildning, vilka tankar de har om sin framtida karriärval samt upplevelser av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson & Sparkes teori om Careership och Gottfredsons teori om självbild, begräsning och kompromiss.Resultatet i denna studie visar att de ofullständiga betygen gör att informanter kompromissar med sina val mot åtkomliga och nåbara alternativ på IM. Övergången till IM beskrivs som en bättre studiemiljö, där informanternas studier har förbättrats genom individuellt stöd och hjälp från lärarna. Vidare visar resultatet att flera av informanter har en optimistisk syn på arbetsmarknaden, och det finns en tilltro att det kommer lösa sig i framtiden. Det framkommer att en fullständigt gymnasieutbildningen ansågs som betydelsefullt, men inte helt avgörande för hur deras framtid kommer att bli. Sammantaget upplever flera av informanterna att studie- och yrkesvägledare [SYV] på gymnasieskolan har väglett dem i rätt riktning och betydelsefull för dem. Medan en del av dem önskar en tidigare förberedelser vid gymnasievalet, exempelvis information om IM och framtida möjligheter med de olika gymnasieprogrammen efter gymnasieskolan av SYV på grundskolan.

Hur gör vi frisöreleverna mer anställningsbara?

Var tredje polis i Sverige planerar för att lämna yrket, vilket kan medföra allvarliga konsekvenser för säkerheten i samhället. Vi blev nyfikna på vad som lockar människor till yrket från första början. Tidigare forskning har utforskat den frågan utifrån vuxnas perspektiv - syftet med vår studie är att undersöka vad ungdomar ser som motivationsfaktorer för att välja det närmaste en polisutbildning som gymnasieskolan erbjuder: uniformsförberedande inriktning.55 respondenter som läser den specifika inriktningen har svarat på en digital enkät som vi klassificerar som kvantitativ metod med element av kvalitativ analys i svaren; enkäten var försedd med frågor som går att mäta kvantitativt respektive analysera kvalitativt.De teoretiska verktyg vi har använt oss av består av utvalda kapitalbegrepp enligt Pierre Bourdieu; kulturellt kapital och symboliskt kapital, samt begreppet sammanbindande socialt kapital av Robert Putnam.Vår undersökning visar att ungdomars val av uniformsförberedande gymnasieutbildning motiveras av faktorer som har att göra med vidare studier, arbetsmarknad och yrkesprestige, möjligheten att få arbeta med samhällsnyttiga frågor samt en positiv konnotation till uniformen i sig.

<p>I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att yrkeselever har låg studiemotivation. I vår studie har vi studerat yrkeselevers bakgrund och förutsättningar för att se om det finns belägg för dessa uppfattningar. Metoden vi har använt oss av för att samla in material är intervjuer med lärare och personliga brev från elever som besvarat frågor ställda av oss. Studien är gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lärares utsagor, utifrån Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval. Vi har kunnat se att många yrkeselever har ett lågt kapital och hur detta begränsar deras valmöjligheter inför framtida liv, men undantag finns. Vi har även träffat på elever som har gjort ett medvetet studieval, utifrån intresse och drömmar.</p><p>It is a common opinion at the Swedish secondary school, that the students at the vocational training lack motivation in their education. In our survey we have studied the background and basic condition of several students at the vocational training to see if the opinion is right. The method we used to gather material is interviews with some teachers, and the students have been asked to answer a questionnaire with a personal letter. The study has been done in three different schools: one placed in a major city, one placed in the suburb and one placed in the provinces. The study is based on the analysis of the answers from teachers and students, and from Bourdieus theories about how the students capital steer how the students will make future choices. We have proven that many of the chosen students have a low capital and it has limited their lives, but exceptions exist. Of course, some of the interviewed students and teachers have stated that there are students that have made a conscious decision to study at this vocational training, based on their interests and personal dreams.</p>

<p>Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov. Det låter fantastiskt men verkligheten visar ofta att detta är ett uppdrag som är svårt att genomföra och ett samhälleligt krav som kan vara svårt att uppfylla. Hur upplever eleverna på individuella programmet att deras grundskoletid har varit?</p>

I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att yrkeselever har låg studiemotivation. I vår studie har vi studerat yrkeselevers bakgrund och förutsättningar för att se om det finns belägg för dessa uppfattningar. Metoden vi har använt oss av för att samla in material är intervjuer med lärare och personliga brev från elever som besvarat frågor ställda av oss. Studien är gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lärares utsagor, utifrån Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval. Vi har kunnat se att många yrkeselever har ett lågt kapital och hur detta begränsar deras valmöjligheter inför framtida liv, men undantag finns. Vi har även träffat på elever som har gjort ett medvetet studieval, utifrån intresse och drömmar. It is a common opinion at the Swedish secondary school, that the students at the vocational training lack motivation in their education. In our survey we have studied the background and basic condition of several students at the vocational training to see if the opinion is right. The method we used to gather material is interviews with some teachers, and the students have been asked to answer a questionnaire with a personal letter. The study has been done in three different schools: one placed in a major city, one placed in the suburb and one placed in the provinces. The study is based on the analysis of the answers from teachers and students, and from Bourdieus theories about how the students capital steer how the students will make future choices. We have proven that many of the chosen students have a low capital and it has limited their lives, but exceptions exist. Of course, some of the interviewed students and teachers have stated that there are students that have made a conscious decision to study at this vocational training, based on their interests and personal dreams.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov. Det låter fantastiskt men verkligheten visar ofta att detta är ett uppdrag som är svårt att genomföra och ett samhälleligt krav som kan vara svårt att uppfylla. Hur upplever eleverna på individuella programmet att deras grundskoletid har varit?

I denna rapport redogör jag för hur jag har gått till väga i mitt examensarbete där jag har skapat en artefakt i form av ett informationsmaterial. Syftet med detta informationsmaterial är att hjälpa gymnasieelever, på estetprogrammet med bildinriktning, att skapa en relation mellan sin estetutbildning, en framtida karriär samt eftergymnasiala studier. För att nå det målet har jag försökt visualisera fakta på ett informativt och meningsfullt sätt som har anpassats åt målgruppen. Det här examensarbetet har baserats på teorier och metoder inom informationsdesign. För att besvara mina frågeställningar har jag bland annat genomfört intervjuer med lärare och fokusgruppundersökningar med elever, i syfte att målgruppsanpassa artefakten. Jag har också arbetat utifrån designmetoden KISS (Keep it short and simple) för att skapa struktur i artefaktens information. Artefakten är också designad med stöd i ett antal teorier, till exempel inom gestaltpsykologi och visuell hierarki, för att göra informationen tydlig och lätt att förstå. För att väcka intresse hos målgruppen har jag också arbetat med teorier inom till exempel bildbudskap och retorik. Resultatet av arbetet gestaltades i form av en broschyr där eleverna kan få en snabb och enkel översikt över yrken och utbildningar inom bild och form: Vad man kan jobba med, Hur man tar sig dit samt Vart man kan arbeta. / This essay will narrate the process of my degree project on how to create an artifact in the form of an informative material. The purpose of this informative material is to help upper secondary school students, that study the arts program with art and design as a specialization, to create a relation between their art education and a future career as well as further education. To reach that goal, I have tried to visualize facts in an informative and meaningful way that have been customized for the target audience. This degree project is based on theories and methods within the information design field. To answer my thesis statements, I have for example conducted an interview with a teacher and had a focus group discussion with a group of students, with the purpose to customize and adapt the artifact to the target audience. I have also worked with the design method KISS (Keep it short and simple) to create structure within the information in the artifact. The finalized artifact is also based on several theories, for example, theories on gestalt psychology and visual hierarchies to make the information clearer and easier to understand. I have also worked with theories regarding for example visual messaging and rhetoric to engage the target audience. The result of this project takes form as a brochure where the students may be able to receive a fast and simple overview of professions and education regarding art and design: What you can work with, How to get there and Where you can work.

Motivation är en förutsättning för att elever ska delta, prestera och lära sig av undervisningen i idrott och hälsa. Om lärare har kunskap om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation kanske de på ett mer framgångsrikt sätt kan arbeta motivationsfrämjande. Syftet med den här studien var att undersöka vilka dessa faktorer är, samt se hur undervisningsmiljön som eleverna verkar i fungerar motivationsfrämjande. Studien gjordes med en kvalitativ ansats där 22 elever från yrkesförberedande program deltog och intervjuades i grupper. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att olika aspekter av undervisningen, den sociala miljön, och elevernas uppfattningar om sig själva påverkar deras motivation och att tio faktorer var särskilt betydelsefulla. Resultatet visar också att undervisningsmiljöns motivationsfrämjande förutsättningar är kopplade till uppfyllelsen av elevernas basala psykologiska behov där rörelseglädje och valmöjligheter i undervisningen har tolkats bidra till uppfyllandet av elevernas autonomibehov. Vidare har nivåanpassad undervisning, lagom svåra utmaningar samt stöttande och peppande klasskamrater tolkats bidra till att tillfredsställa elevernas kompetensbehov. I tillägg har ett socialt klimat präglat av samarbete, respekt och omtanke tolkats bidra till deras behov av samhörighet.

Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskttekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige.Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighetinför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att fåsvar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag ochderas medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdighetersom behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkomatt skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyskai yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vidmänskligt mellanhavande. / My intention with the study was to find examples of how school taught German is applied in the Swedish technological work environment within the field of mechanical engineering within and outside the Swedish boarders. By this I tried to find ways to concretize for my future pupils the need of multilingual knowledge in the life of gainful employment in order to make them understand the importance of it and thereby motivate them to study more then one foreign language during their school years. To be able to find any answers to my questions, interviews with Swedish companies in the technological branch were done. With the interviews as a starting point I have tried to find out which linguistic skills are needed in the use of German and when German is more advantageous than English in the working environment. Further, I found example that showed the use of German in working environment in professional context unconsciously promotes application of cultural and social competence by human interaction.