In recent years, distance courses combining online studies with physical meetings on campus have become increasingly common as an alternative to regular campus courses, even in vocational training programs with extensive practical skills components. This thesis is focused on the implementation of distance firefighter training in Sweden and the ways in which this intervention has affected training activities and participants, as well as on the impact that historical and contextual training aspects have had on the implementation process. Based on a sociocultural and activity theory framework, a longitudinal, comparative study was made of the distance and campus study modes, focusing on those challenges, contradictions and changes resulting from this intervention that have had the greatest impact on the students’ learning processes, the instructors’ teaching roles and the basic training program as a whole. Four data collections were made over a period of about five years. The data consisted of interviews with students and instructors, observations of practical exercises, logbook notes and general documents pertaining to the training programme. Three phases were identified in the implementation, viz. an introduction phase, an extension phase and a consolidation phase. The introduction phase was characterized by a focus on instructor-driven approaches where the instructors’ traditional one-way knowledge transfer approach to teaching was gradually re-assessed, which made possible the introduction of a technology-supported, more process-oriented and student-centered course design. This resulted in the distance students beginning to take greater individual responsibility for their studies than the campus students, who proved to be more dependent on the knowledge imparted by their instructors. The extension phase, during which other instructors, usually with little experience of technology-supported teaching, and additional student groups were included in the distance training, was characterized by a normalization of the changes brought about during the introduction phase, meaning that, to some extent, they tended to shift in the direction of the traditional knowledge transfer and practice-oriented approaches of the campus training mode. This tendency can be attributed to conflicts between the instructors’ conceptions of the online learning environment and their views of how vocational training should be conducted. The manner in which they dealt with these conflicts can be summarized as quiet resistance, manifested by reduced online presence, less support to the distance students and a continued focus on their commitments on the campus program. Over time, this appears to have resulted in the distance students adapting their study strategies to the dominating attitudes in the training program and spending less time interacting online. Although these patterns also occurred in the consolidation phase, it would appear that during this phase the distance students developed their own goal-oriented and self-directed learning strategies. An important conclusion of this thesis is that the traditional attitudes commonly found in the firefighter profession had less impact on the distance students’ learning processes than on those of the campus students. Furthermore, it was found that the implementation of the distance mode was a catalyst that brought to light conflicting views about the program’s goals and core content, and contributed to established attitudes to teaching and learning being challenged. However, it also contributed to some extent to changes in the approaches to teaching. Finally, the thesis demonstrates that the gradual changes in course design and the division of responsibility between instructors and students in the technology-supported distance mode resulted in the students becoming more goal-oriented, more focused on exercise preparations and better able to participate in exercises in a manner that deepened their understanding of the complexity of exercises.

Yrkeslärare med ansvar för arbetsplatsförlagt lärande (APL) använder sig av olika metoder för att säkerställa att APL följs upp på ett strukturerat sätt. Studien åskådliggör de metoder som lärare med APL-ansvar använder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsättningar för en bättre slutprodukt. Slutprodukten likställs i studien med en mer yrkeskunnig elev. Studien baseras på kvalitativa intervjuer, samtal och dokumentinsamling. Intervjuer har genomförts med åtta APL-ansvariga lärare på fyra olika yrkesprogram inom samma gymnasieskola. Dokumentinsamlingen baseras på de dokument som används i samband med uppföljning av APL. Samtal benämns i studien som vardagliga samtal som har genomförts med APL-ansvariga lärare. Det insamlade materialet sammanställdes och därefter analyserades data i förhållande till studiens frågeställningar. Resultatet visar att avsaknad av en strukturerad process medför att elevens kunskap inte synliggörs. När kunskap inte synliggörs skapas inte förutsättningar för att uppnå syftet med APL. I resultatdiskussionen diskuteras kraven på yrkeslärarens flexibilitet, om bristen på processkunskap kan hindra en strukturerad uppföljning samt hur osynlig kunskap kan bli synlig. / Vocational teachers with responsibility for workplace-based learning (APL) use different methods to ensure that APL will be followed up in a structured way. The study illustrates the methods that teachers with APL-responsibility use in the follow-up of APL. The theoretical basis focuses on the knowledge that is visible through these methods. Previous research shows that a structured process creates the conditions for a better end product. The end product is equated in the study with a more skilled student. The study is based on qualitative interviews, conversations and document collection. Interviews were conducted with eight APL-responsible teachers at four different professional programs within the same school. Document collection is based on the documents used in connection with the follow-up of APL. Conversation is referred to in this study as "everyday" conversation carried out with APL-responsible teachers. The collected material was compiled and analyzed in relation to the questions asked in the study. The result shows that the absence of a structured process causes that knowledge of the student will not get visible. When knowledge is not visible it does not create conditions for achieving the aim of APL. In the final discussion the requirements for vocational teacher’s flexibility, the lack of process knowledge and how to make invisible knowledge visible are further discussed.

Fokus för studien är danslärares förståelse och bruk av mentala träningsprocesser i dans­undervisningen. Syftet med studien är att beskriva hur danslärare, vid gymnasieprogram och yrkesprogram för dans i dag, arbetar med metoder som indikerar mental träning. Vidare är avsikten att skapa förutsättningar för kunskap om mental träning i danslärares undervisnings­praktik. I studien har jag valt att arbeta med blandade metoder. Detta möjliggör en kom­binerad kvantitativ och kvalitativ studie. Jag har genomfört en enkätundersökning, samt en kombinerad observation och intervjustudie med danslärare på gymnasieskolans estetiska program och på yrkesprogram för dans. I resultatet framkommer att danslärarna helt eller delvis saknar utbildning i mentala tränings­metoder och därmed de teoretiska verktyg som en holistisk undervisning kräver. Detta indikerar att danslärarna saknar teoretiska verktyg för att medvetandegöra vikten av mental träning, men att de aktivt arbetar didaktiskt med danselevens mentalt utmanande tränings­processer. När danslärarna har teoretiska verktyg kan de benämna de mentala träningsmetoder de tillämpar och begreppsliggöra de mentala träningsprocessernas betydelse. På så sätt med­vetandegörs danseleverna om de mentala träningsmetodernas betydelse vilket skapar förut­sätt­­ningar för en hälsosammare dansprofession. / Dance teachers’ practice and understanding of mental training processes in dance teaching is the focus of this study. The aim is to describe how dance teachers, in high school programs and on vocational programs for dance today, work with mental training processes. Dance teachers need theoretical and practical knowledge of mental training, to enable dance students’ awareness of how they can handle stressful situations as dancers. The purpose of this study is to increased knowledge about mental training in dance teachers’ teaching practice. I have conducted a mixed method study, with a survey, and a combined observation and interview study. This enables a combined quantitative and qualitative study. The dance teachers in this study relates to how dance students express mental states. The teachers use didactic working methods that show how mental training methods works. This indicates that dance teachers actively work with mental training processes but lack theoretical tools to raise awareness of the importance and benefits of mental training. Dance teachers that can name the mental training methods they apply and conceptualize the significance of the mental training processes for the dancer. Mental training methods enables a possibility for dancers to reach a healthier dance carrier.

Att få en examen från gymnasieskolan är viktigt för både samhälle och individ. Utan fullständig examen riskerar unga att hamna i arbetslöshet och utanförskap. Mot bakgrund av detta är det oroande att ungefär 15 000 gymnasieelever i Sverige varje år avslutar sina gymnasiestudier utan att erhålla full examen. För elever på yrkesprogram visar nationell kartläggning att det största hindret för att nå en fullständig yrkesexamen är matematikkursen (Ma1a), som är den obligatoriska matematikkurs yrkeselever läser under sitt första gymnasieår. Denna licentiatavhandling fokuserar på yrkeselever och deras måluppfyllelse i matematik. Syftet är att bidra med kunskap om vad som enligt skolpersonal påverkar yrkeselevers måluppfyllelse i Ma1a. Syftet med studien är också att bidra med en övergripande bild av flera olika skolaktörers uppfattning om fenomenet. Studien är inspirerad av ett socialkonstruktivistiskt synsätt och baseras på semistrukturerade intervjuer med trettio skolaktörer som i sitt yrke kommer i kontakt med yrkeselever i risk att inte nå målen i Ma1a: pedagoger, skolsköterskor, skolkuratorer, studie- och yrkesvägledare samt rektorer. Studien analyserar skolpersonalens beskrivningar utifrån ett induktivt synsätt för att identifiera aspekter som påverkar yrkeselevernas måluppfyllelse. Resultatet visar att aspekter med påverkan på måluppfyllelsen i Ma1a inte bara har att göra med matematikundervisningen i klassrummet utan även andra delar av elevernas inlärningsmiljö spelar en betydande roll. Studien indikerar att relationsaspekter, emotionella aspekter såväl som aspekter med koppling till yrkeselevernas identifiering med det framtida yrket, spelar en central roll förmåluppfyllelsen. Flera av informanterna uppfattar yrkeselever som mer praktiskt lagda, något som beskrivs som en bakomliggande orsak till flera av aspekternamed negativ påverkan på måluppfyllelsen. Elevers upplevelser från tidigare skolgång uttrycks också som en bakomliggande orsak till flera av de aspekter som under gymnasietiden påverkar yrkeselevernas måluppfyllelse i Ma1a. De viktigaste slutsatserna som kan dras av studien är att andra aspekter än bara ämnesdidaktiska faktorer förefaller spela en viktig roll för yrkeseleversmåluppfyllelse i matematik. Resultatet indikerar hur både sociala och emotionella processer tillsammans med yrkeselevers identitetsskapande är aspekter som inte får glömmas bort i diskussionen om hur yrkeseleversmåluppfyllelse i matematik kan förbättras. / Obtaining a final degree from upper secondary school is important, for both society and individuals. Without a final degree, young people risk unemployment and exclusion. In view of this fact, it is concerning that in Sweden each year approximately 15,000 students fail to obtain a final degree from upper secondary school. For students at vocational education, national surveys show that the major obstacle of getting the final degree is the mathematic course (Ma1a), which is a compulsory course during their first year of upper secondary school. This licentiate thesis focuses on vocational students and their goal achievement in mathematics. The overall purpose is to contribute to the knowledge about what affects vocational students' goal achievement in Ma1a. The purpose of the study is also to contribute with an overall picture of several different school practitioners' view on the phenomenon. The study, inspired by a social constructive approach, is based on semi-structured interviews with thirty school actors: teachers, school nurses, school curators, study and career counselors and principals. These informants come in their profession in contact with vocational students in risk of not achieving the goals in Ma1a. The study analyzes the school staff's descriptions based on an inductive approach to identify aspects affecting vocational students' goal achievement. The result shows that aspects affecting goal achievement in Ma1a concern many parts of the students' learning environment, not only the mathematics teaching in the classroom, but also other parts of the students' learning environment play a major role. Aspects connected to mathematics teaching as well as the content of Ma1a are certainly described by the school staff, but other aspects also appear in the descriptions. The study indicates that relational aspects, affective aspects, as well as aspects related to the vocational students' identification with the future profession, play a central role in the goal achievement. Vocational students are perceived as more practical, a fact described as an underlying reason for several of the aspects with a negative impact on the goal achievement. Students' experiences from previous schooling are also expressed as an underlying cause of aspects affecting the vocational students' goal achievement, during their time at upper secondary school. The most important conclusions that can be drawn from the study are that aspects other than those related to subject didactics, seem to play a major role in vocational students' goal achievement in mathematics. The result indicates that both social and emotional processes together with vocational students' identity process are aspects that must not be forgotten in the discussion about how vocational students' goal achievement in mathematics can be improved. / <p>ISBN för den digitala versionen saknas i fulltext: 978-91-7855-431-7</p>

The study investigated subject integrated teaching and vocational knowledge in one Health and Social Care program. The material was collected ethnographically, during a period of a school semester (5 months), and analysed according to the Activity-Theoretical concepts actions, goals and tools. The results identified five goals for subject integrated teaching: the legitimacy of Swedish as a school subject; a focus on linguistic prescriptivism; the identity of vocational subjects; a predominant medical focus in vocational subjects; and a professional language. Further six recurrent tools were identified: a fictional book; a teacher-prepared hand-out; a teacher-constructed case report; teacher-examples from health care; and linguistic rules. There was a theoretical kind of vocational knowledge with focus on language issues, on medical aspects of care, and on a professional language. In conclusion, subject integrated teaching contributed with more than each of the specific subjects contributed with and simultaneously tensions between goals representing different subjects were found. However, tools were shared between subjects.

This study attempts to understand the creation of identities, especially focusing on vocational identities within the vocational education and training (VET) for hairdressers. To be trained for a vocation like hairdressing means that more has to be learnt other than to do nice haircuts or other treatments. The handicraft is one part of the vocational knowing of hairdressing, but to be a hairdresser is about something more besides handicraft. Identity in this study is understood from a sociological perspective influenced by Richard Jenkins’ (2004, 2008) theoretical model of social identities. This is used together with the Bourdieu-inspired concept of vocational habitus (Colley, James, Tedder, &amp; Diment, 2003). The method is inspired by ethnographic research and the empirical material consists of interviews and observations. Based on this material personal portraits have been created of four students. The intention is to focus on the students’ perspective about the everyday activities in school and their experiences of being trained for a vocation in school. The analyse shows that students are trained to develop a vocational habitus, to look, move, talk and feel like a hairdresser is expected to. The students encounter these expectations differently, depending on their identities as hairdressers, students or identities established in other contexts. A main finding of the study is that student identities and vocational identities sometimes are in conflict with each other. The contribution of the study is an increased understanding of identity creation in vocational education. It also contributes to a better knowledge of young people in vocational education and their relationship with their vocational education and upcoming vocation.

<p>With an English abstract</p>

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer. Resultatet visar att förutsättningarna på de olika arbetsplatserna i kombination med de studerandes individuella förutsättningar påverkar deltagarnas lärande. Studien visar också att deltagarna utvecklar olika nivåer av lärande och att dessa skillnader inte kan kopplas till antalet yrkesverksamma

Uppsatsen främsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats på en gymnasieskolas bygg- och anläggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjälp av samtalsintervjuer undersöktes vad lärarna ansåg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillägna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade även till att undersöka i vilken mån lärarna ansåg att undervisningen och dess innehåll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i årskurs 1 på gymnasieskolan.Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrån de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. Lärarnas syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya ämnesplanen visade sig vara mycket närvarande för lärarna och det var främst den som styrde kursens utformning enligt dem själva. Samtidigt tycks lärarna till stor del vara påverkade av de traditioner som utgör den gymnasiemiljö som de arbetar i. Även eleverna på programmet tycks vara påverkade av en begränsad bild om vad en framtida yrkeselev har för behov av teoretiska kunskaper, vilket även är av betydelse för hur undervisningen organiseras. Eleverna studerande på det undersökta bygg- och anläggningsprogrammet har, trots ansträngningar av skolan, svårigheter att klara den utmaning som de nationella proven utgör. I undersökningen framträder en bild där det för eleverna har blivit svårare att nå målen i den enda svenskkurs de läser; där lärarna inte heller har utrymme att utmana eleverna i deras predestinerade självbild. Den tiden finns inte längre.

Denna studie söker förståelse för studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med att vidga perspektiv och att ge arbetsmarknadsinformation till elever på gymnasiala yrkesprogram samt vilka effekter detta arbete upplevs ha. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare i Sverige. Studie- och yrkesvägledarna upplever att perspektivvidgande vägledning är viktigt för eleverna. Detta då eleverna får möjlighet att se andra vägar. Möjligheten att välja och välja bort utbildnings- och yrkesmöjligheter upplever respondenterna leder till mer välgrundade val. Det finns en upplevd oro hos ett antal respondenter kring att låta nedvärderande till elevernas tilltänkta bransch som följd av perspektivvidgande vägledning. Detta påverkar i viss mån hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med perspektivvidgning och uttrycker sig till eleverna. Arbetet med arbetsmarknadsinformation varierar mellan respondenterna men upplevs som viktigt för elevernas kontakt med arbetslivet och kunskap om arbetsmarknadens förändringar. Arbetsförlagt lärande (APL) samt yrkeslärarnas kunskaper inom elevernas tilltänkta branscher upplevs betydelsefulla. Studie- och yrkesvägledarna ger framför allt arbetsmarknadsinformation mot andra branscher och yrken om intresset finns för detta. / This study seeks a deeper understanding of how guidance counselors experience the work with perspective broadening, giving information about the labor market and what effects those might have on students in upper secondary vocational education. This will be achieved through qualitative interviews with eight guidance counselors in Sweden. The guidance counselors experience that perspective-broadening counseling is important for the students. It opens up alternative routes. The ability to choose a path within studies and jobs leads to better career choices. There was a concern among the respondents about sounding derogatory to the students' chosen industry as a result of perspective-broadening guidance. To some extent, this affects how the guidance counselors work with broadening perspectives and express themselves to students. The work with labor market information varies between the respondents but is perceived as important for students' contact with working life and knowledge of changes in the labor market. Work-based learning (practice) and the vocational teachers' knowledge of the students' intended industries are perceived as significant. The guidance counselors primarily provide labor market information on other industries if there is interest in this.