<p>Denna uppsats handlar om Internets påverkan på hantverksutbildningarna, dvs. hur studieplaneringen och undervisningen kan anpassas mot den mängd information som förekommer på Internet. Jag har undersökt hur yrkeslärarrollen inom en rad yrkesförberedande program har förändrats med Internet genom att intervjua yrkeslärare om deras Internetanvändning. Utifrån resultatet av undersökningen kan konstateras att det är hög tid att anpassa yrkesutbildningarna till det digitala informationsflöde som finns på Internet. Ex olika företags you tube sidor.</p>

Uppsatsens utgångspunkt och syfte är att undersöka hur yrkesutbildning inom särskild utbildning för vuxna kan påverka elevers syn på sig själva. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med öppna frågor och urvalet bestod av deltagare i ett samarbetsprojekt mellan arbetsförmedling och särskild utbildning för vuxna i den aktuella kommunen. Resultatet visade på tre övergripande kategorier där elever uppger utbildningen har haft påverkan på deras syn på sig själva: erfarenheter för livet, självbild och självförtroende. Det framkommer att det är av stor vikt vilket innehåll utbildningen har, hur lärande på skola och arbetsplats möjliggörs och hur en plats i en social gemenskap, i skolan och på arbetsplatsen, spelar roll för hur studiens informanter ser på sina förmågor och sitt eget värde. Vidare framkommer att lärsituationer och lärmaterial styr vilket lärande som möjliggörs och vilka kunskaper som utvecklas. I diskussionen diskuteras hur vuxna elever med utvecklingsstörning har liten möjlighet att läsa vidare studier. Därmed fattas möjligheten att få en yrkesutbildning och på så vis bli bekant med yrkeslivets och vuxenlivets krav, samhällets bildningskrav och det blir mycket svårt att få en naturlig del i arbetslivet. Det diskuteras vidare på vilket sätt en yrkesutbildning, som anpassats till målgruppen, har möjlighet att påverka såväl självbild, självförtroende och ge framtidstro. Implikationer av samhällets organisering av separata skolformer för personer med utvecklingsstörning synliggörs också i studien.

Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förändring vad det gäller den tekniska utvecklingen. Detta ställer ökade krav på mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa på branschens syn i Västernorrland på den kompetensförändring som syns i andra studier, samt att visa på hur branschen ser på den utbildning inom fordons och transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju märkesverkstäder. Urvalet gjordes genom studier av försäljningssiffror av antalet sålda fordon inom deras fordonsmärken. Resultatet visade på att branschen ser en höjning av kompetenskraven inom elektronik, diagnostisering, felsökning samt sociala färdigheter. Resultatet visade även att branschen är nöjda med de elever som yrkesskolorna utbildar, men att de ändå vill påverka en del i utbildningen, men det kom inte riktigt fram hur.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2001.

I likhet med övriga yrkesprogram, ingår arbetsplatsförlagd utbildning (APL) som en viktig del i Restaurang- och Livsmedelsprogrammet. Detta då eleverna inte enbart kan tillgodogöra sig alla de kunskaper som krävs för yrket i en skolmiljö. Dock visar flera rapporter från Skolverket och Skolinspektionen att samarbetet mellan skola och APL-platser brister. Syftet med studien är att få en ökad kunskap om hur yrkeslärare och handledare samverkar kring bedömning av elevers kunskaper under APL samt vilka förmågor och färdigheter eleverna bedöms på under APL. Genom att använda kvalitativa intervjuer, med sex yrkeslärare och sex handledare gavs möjlighet att få en större förståelse för hur dessa två grupper uppfattar och beskriver samarbetet med att bedöma elever under APL. Resultatet av studien visar hur dessa två grupper har svårt att mötas i ett gemensamt språk kring bedömning. Som en följd av detta försöker yrkeslärare bland annat skapa egna bedömningsmatriser, ett sätt att översätta betygskriterierna, vilket skapar otydlighet hos handledare om vad som ska bedömas. Vidare framträder hur yrkeslärare och handledare inte tolkar värdeorden i betygskriterierna på samma sätt. Vilket ytterligare kan bidra till att kommunikationen brister. Slutligen visar resultaten att yrkeslärare och handledare beskriver bedömning av elevens förmågor och färdigheter utifrån den kontext de själva verkar inom, där yrkeslärare bedömer eleverna utifrån skolans perspektiv och handledare efter ett branschperspektiv, att de ska bli anställningsbara. Detta skapar svårighet, hos eleven, att veta vad denne verkligen blir bedömd på under sin APL.

Denna studie är yrkesdidaktisk och praktiknära med ett fenomenografiskt och variationsteoretiskt metodologiskt ramverk. I studien undersöks på vilka kvalitativt skilda sätt elva elever på barn- och fritidsprogrammet (gymnasieskola) erfar och hanterar reflektion om genomförda aktiviteter med en grupp barn. Datamaterialet består av elevtexter från uppgifter vilka eleverna skriver i samband med att de gör det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). Genom fenomenografisk analys visar resultaten att eleverna erfar och hanterar reflektion om genomförda aktiviteter i barngrupp på fyra kvalitativt skilda sätt: 1) som att beskriva en aktivitet, 2) som att förklara viktiga moment, 3) som att problematisera viktiga moment, 4) som ett manifesterande av en yrkesidentitet. Dessa kategorier bygger på varandra och de är hierarkiska. Genom variationsteoretisk analys, vilket görs genom jämförelser mellan kategorierna, togs de kritiska aspekterna fram. Dessa aspekter är av särskild vikt för att gymnasielever ska utveckla reflektion om genomförda aktiviteter i barngrupp och de behöver synliggöras genom undervisning och i design av reflektionsuppgifter. Resultaten visar att eleverna behöver urskilja: (A) att viktiga moment behöver identifieras, (B) att de val som gjorts behöver motiveras, (C) att viktiga moment kan uppfattas och hanteras olika och (D) att olika ställningstaganden behöver prövas utifrån sig själv och ett yrkesspecifikt sammanhang. I diskussionen diskuteras resultaten, teori och tidigare forskning i relation till reflektionens syfte och roll i utvecklingen av ett yrkeskunnande och en yrkesidentitet, vad lärare kan göra för att stötta reflektionsprocessen och reflektionsuppgiftens design.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva yrkeslärares uppfattningar om hur de arbetar i sin undervisning för att uppnå en likvärdig utbildning för elever med svenska som andraspråk. Eftersom andelen elever med svenska som andraspråk har ökat i klasserna påverkas undervisningen och det skapar nya utmaningar i skolan för att upprätthålla en likvärdig utbildning till alla elever på grund av olika kulturell bakgrund och kunskaper i svenska språket. Yrkeslärarna som deltog i denna undersökning har genom intervjuer beskrivit sina erfarenheter och delgett undervisningsmetoder som används och fungerar i mötet med flerspråkighet i klassrummen. Yrkeslärarna ställs inför utmaningar och beskriver den teoretiska delen av undervisningen som svårast och lägger mycket tid på stödtimmar. De arbetar mycket med kamratstöd i form av att språkstark hjälper språksvag för att skapa bättre förståelse. Samarbetet mellan kollegor varierar mellan de olika skolorna, men ett samarbete med en kollega i klassrumssituationen beskrivs som positivt och önskvärt.

Uppsatsens syfte är att förstå elevers motivation till att göra inlämningsuppgifter, vilket lite kortfattat kan beskrivas som skrivuppgifter. Detta där eleverna uppmanas att skriva och svara på frågor via ett dokument på datorn, för att sedan lämna in sina uppgifter till läraren för vidare återkoppling. Studiens metod är genomförd utifrån en litteraturgenomgång. Det baserat på böcker skrivna inom pedagogisk forskning. Resultatet i studien tar upp elevers motivation, lärarnas planering, arbetssätt och arbetsformer, samt stress och andra ”kostnader” av att göra inlämningsuppgifter. Kostnader kan bland annat relateras till att eleverna får mindre tid till annat på grund av att inlämningsuppgifter många gånger även behöver göras utanför ordinarie skoltid. En diskussion över resultatet följer sedan för att uppmärksamma det som framkommit i arbetet ytterligare för att slutligen avsluta med slutsatser. / The purpose of the essay is to understand vocational students' motivation to do turn-in assignments, which can be briefly described as writing-assignments on the computer. This is where students are encouraged to write and answer questions through a document on its computer. To then submit their assignment when it is done to the teacher for further feedback. The study's method is based on a literature review with books written within the educational research area. The results of the study address students' motivation, teachers' planning, working methods, as well as stress and other "costs" of doing turn-in assignments. Costs can thus be referred to, among other things, that the students are given less time for other things due to the fact that written-assignments often need to be done outside regular school hours. A discussion of the results then follows to draw attention to what has emerged in the work further, to finally end it with conclusions.

Ämnesområdet för studien är grundläggande högskolebehörighet, även benämnt i arbetet som behörighet. Ett aktuellt lagförslag om införande av obligatorisk behörighet på yrkesprogrammen, grundar sig i problematik av minskade ansökningar till yrkesprogram och brist på arbetskraft inom vissa yrkesbranscher. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever på yrkesprogram, som valt samt inte valt att komplettera med grundläggande högskolebehörighet, ser på behörigheten samt vad de tror att den kan ha för betydelse för vidare studier och på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är följande: Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett individperspektiv? Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett samhällsperspektiv?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer med åtta informanter. Studiens analys har tagit utgångspunkt i karriärutvecklingsteorin Social Cognitive Career Theory, även benämnt SCCT. Teorins tre huvudmekanismer som ligger grund för analyskapitlet är följande: självförmåga, förväntat resultat samt personliga mål. Analysen har även stöd av SCCT:s tre modeller: intressemodellen, valmodellen och prestationsmodellen. Resultatet visar att informanterna ser betydelse av behörigheten i framförallt positiv bemärkelse. Det nämns även svårigheter som huvudsakligen kretsar kring informanternas kapacitet. Grundläggande högskolebehörighet har störst betydelse för informanternas karriärutveckling då det krävs för att komma vidare mot högskolestudier efter gymnasiet.

Då verkligheten ständigt förändras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda läroprocesser under APU, måste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna är APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra våra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förväntningar som kommer att ställas på dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vårt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation på Internet, hoppas vi kunna förbättra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hållbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivå och personliga utveckling. Syftet med vår undersökning har således varit att undersöka om vi med APU-dokumentation på Internet som verktyg i gymnasiet kan förbättra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlätta samarbetet mellan handledare och skola i jämförelse med nuvarande handledarpärm.Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor och två män i blandade åldrar.Resultatet i vår undersökning visade att handledarna föredrar Internet som plattform för dokumentation och informationshantering under APU, i stället för nuvarande arbetssätt med papper och pärm. APU-dokumentation på Internet visade sig vara ett bra sätt att omedelbart ge varandra feedback och kontinuerligt kunna jämföra om varandras insatser har gett effekt eller inte, vilket sannolikt bidrar till att fler elever når kursmålen. Handledarpärmen ligger många gånger undanstoppad och plockas oftast fram när det är dags för utvecklingssamtal och betygssättning vilket gör att uppdateringar som gjorts med tiden missas. Nyckelord: APU, Arbetsplatsförlagd utbildning, Dokumentation, Gymnasieskola, Information, Internet, Samarbete