Fritidspedagogik är ett komplext ämne, vilket gör det svårdefinierat att precisera vad lärare ifritidshem har för expertis och kompetensområde. I vårt arbete avgränsade vi vår studie till atthandla om den fria tiden, socialt lärande och situationstyrt lärande. I arbetet ingår enbakgrundsbeskrivning av fritidshemmets framväxt och litteraturstudier. Här finns en kvalitativundersökning där vi har intervjuat fem yrkesverksamma lärare i fritidshem och hur de ser på barnsfria tid, det sociala lärande samt det situationsstyrda lärande som sker på fritidshemmet. Ur svarenhar vi funnit att lärare ser att barnen bör få styra mer över sin egna fria tid men att styrdokumentenlägger ett stort ansvar på lärarna att ha en stimulerande verksamhet för alla barn. Man anser attlärande sker hela tiden, i många olika situationer, samt att lek och lärande hänger ihop på ettväldigt intimt sätt och är svåra att skilja från varandra.

Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsättningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsättningar men fokus har inte varit på de medicinska delarna utan på barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville få kunskap om vad barnen anser är betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, både gäller verksamhet, lärande och bemötande. Jag har intervjuat barn i årskurs 3-6 från tre olika kommuner som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Då jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har använt mig av en intervjuguide med både öppningsfrågor och kompletteringsfrågor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer. Intervjusvaren har jag analyserat utifrån analysmetoden Grounded Theory vilken är en lämplig metod vid empiriskt material. Mitt resultat visar att den avgörande betydelsen för en meningsfull fritidshemstid var barns delaktighet där de främst själva ville få välja om de skulle vara inne eller ute. Informanterna hade skilda åsikter på hur mycket aktiviteter som skulle finnas på fritidshemmet där några ville ha fler aktiviteter och andra färre. Relationerna till omgivningen spelade också in på trivseln där kompisrelationerna var viktigare än pedagogrelationerna. Det personliga bemötandet av pedagoger utifrån barnens individuella behov hade dock en stor inverkan på om de upplevde fritidshemstiden som meningsfull.

In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession. The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before—and therefore have experienced the time before—during and after their establishment moved in to school. These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle. Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school. They also mean that this counteract the aims and guidelines of what school should offer the pupils in forms of education, security and social development. Findings of the study also suggest that the leisure-time pedagogues experiences their profession to be subordinated teachers. How well the pedagogues experience cooperation with teachers seems to be connected with how they experience their own profession’s status in relation to school leaders and teachers in their workplace. In conclusion the pedagogues’ work and profession is highly influenced by their new context, which is differently experienced depending on the status of the profession in the specific sociological field, how big groups of pupils they work with, how small the surfaces which they work within are and the practical work of the pedagogue.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens attityder och uppfattningar om kränkande behandling på nätet, samt deras uppfattning om verktyg för att motverka mobbning som sker på nätet. Detta har studerats genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät som besvarats av personal arbetande på fritidshem i Sverige, samt genom två halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade fritidslärare arbetande i olika verksamheter i samma kommun. Utifrån studiens syfte har datamaterialet analyserats och presenteras under resultatdelen. Enkätstudien och intervjustudien presenteras enskilt under resultatdelen. I resultatet fann vi samband mellan enkätstudien och intervjustudien som därefter diskuteras under följande rubriker; En otrygg arena; där informanternas uppfattning är att internet inte är en trygg plats för barn att vistas på. Hur kommer man åt problemet; där resultatet visar att större delen av informanterna inte tror att ett barn som kränks på internet berättar det för en vuxen. Att finna intresse; som visar att det kan vara en svårighet att växa upp under olika tidsperioder, då barnens internetvanor har förändrats, samt Skolans ansvar; där det menas att det bör finnas utbildning från skolans håll som ger personalen verktyg för hur ett arbete mot kränkande behandling på internet kan se ut. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar kring elevers populärkultur och hur fritidspedagogerna beskriver att de arbetar med populärkulturen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Intervjusvar från fritidspedagoger tolkades och delades in i olika kategorier. Forskningen visar att populärkulturen är ett brett område vilket gör populärkulturen till ett svårtolkat fenomen. Studien indikerar en stor variation i hur fritidspedagoger uppfattar och arbetar med elevernas populärkultur. Utifrån fritidspedagogernas berättelser framkom det att fritidspedagogerna hade svårigheter i att beskriva vad populärkultur är för något. Fritidspedagogerna vid de tre undersökta fritidshemmen beskriver alla olika uppfattningar om barns populärkultur.  I analysen urskiljs följande kategorier som relevanta: fritidspedagogernas uppfattningar om populärkulturen, den digitala världen, den förbjudna världen, populärkulturen som forum för den sociala utvecklingen, det informella lärandet, elevernas populärkultur formar fritidshemmets verksamhet samt nätetiken. Studiens tydligaste resultat visar att fritidspedagogerna ser en stor vinst i att använda sig av populärkulturen på fritidshemmet. Det finns också ett motstånd mot populärkulturen som identifierats i intervjusvaren.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärmiljöer i fritidshemmet struktureras, utifrån fritidshemslärarnas/fritidshemspersonalens erfarenheter och samverkan med klasslärare för framåtsyftande fysiska lärmiljöer. Denna undersökning söker svar på följande frågeställningar; vilken inverkan fritidshemslärarna har på lärmiljöerna och på vilket sätt kan eleverna förbättra samt trivas på fritidshemmet? Studien är teoretiskt förankrad i det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. Vi utförde enskilda kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med totalt åtta personer som arbetar i fritidshem varav två var fritidspedagoger, fyra var utbildade inom omsorg eller hade läst på folkhögskola, medan övriga två respondenter var utan relevant pedagogisk utbildning. Studien visade att många av respondenterna som arbetade i fritidshem och delade lokaler med klasslärare ansåg att påverkansmöjligheter för inomhusmiljön var låg, medan somliga intervjuade menade att det fanns mer att säga till om eller förändra när det gäller skolgården. De materiella förutsättningarna hade en betydande roll för elevernas process, där fritidspedagoger/fritidshemspersonalen tillgänglighets gjorde relevant material på avdelningen och skolgården.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola.

Denna studie är aktuell och intressant för verksamma lärare i fritidshem, då övergångar är något som genomförs flera gånger dagligen i samtliga fritidshem. Syftet med studien är att undersöka samt bidra med kunskap kring horisontella övergångar på fritidshemmet. Mer specifikt övergången mellan skoltid och fritidstid samt övergången mellan inomhus och utomhusaktivitet. Genom observationer och intervjuer har vi med stöd av gränsteorier och genom ett sociokulturellt perspektiv, fördjupat oss i vilka specifika moment iövergångar som blir kritiska, varför och hur lärare i fritidshem hanterar dessa. Genom sex stycken observationstillfällen och sex stycken intervjuer fick vi fram resultatet. Studien visar att genom bristande tydlighet och rutiner blir övergångar kritiska. Detta innebär att lärare i fritidshem behöver ha rutin, tydlighet och flexibilitet för att lösa situationen när den uppstår. Ämnet är relativt outforskat och inget man talar om eller belyser särskilt ofta på fritidshemmet. Våra tankar och förhoppningar efter genomförd studie är att lärare i fritidshem ser och genomför övergångar med mer eftertanke, att det inte är något man bara gör på ren rutin. Samt att forskningen inom området ska fortsätta framåt