Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga hur tidigare forskning menar att digitala verktyg kan nyttjas inom matematikundervisning på ett sätt som stödjer elevernas problemlösningsprocess. Studien syftar till att besvara hur digitala verktyg och program kan användas i matematikundervisningen, vilken påverkan de kan ha på det matematiska lärandet och problemlösningsprocessen, hur de gynnar det sociala lärandet samt hur de påverkar elevers motivation och engagemang. Studien grundar sig i flertalet vetenskapliga artiklar för att ge svar på de frågor som ställts. Resultat visar att det finns flera olika sätt att använda digitala verktyg, ett av dem är spel. Vidare visar resultatet att digitala verktyg ger möjlighet till utmanande aktiviteter, direkt återkoppling och stöttning i lärprocesser vilket kan leda till förbättrade resultat i jämförelse med elevgrupper som inte använder digitala verktyg. Flertalet studier i resultatet visar att det sociala lärandet kan gynnas av digitala verktyg samt att elevernas motivation att lösa problem ökar. I analysen har det framkommit att ett medvetet användande av digitala verktyg kan ge eleverna stöd i de olika faserna i problemlösningsprocessen.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärare i fritidshemmet beskriver det arbete som sker med det sociala lärandet i fritidshemmet och vad lärarna ser som viktiga faktorer inom detta. Frågeställningarna som har använts i studien är: ·Vilka faktorer anser lärare i fritidshemmet är viktiga i arbetet med det sociala lärandet? · Hur beskriver lärare i fritidshemmet arbetet med det sociala lärandet i den dagliga verksamheten? Studien baseras på kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer där sex respondenter har medverkat och tidigare forskning använts som underlag för vår studie. Resultatet visar att lärarna i fritidshemmet anser att faktorer som kan påverka socialt lärande i fritidshemmet är bland annat personalens utbildning, personaltäthet, samspel med klasslärare och vårdnadshavare, lokaler och rektor. Vidare visar resultatet att lärarna i fritidshemmet beskriver arbetet som viktigt för eleverna. I studien framgår det utifrån resultatet att det sociala lärandet är en stor del av livet och det förklaras av respondenterna att det blir svårt att fungera som människa i ett samhälle utan detta lärande. Resultatet visar även att det sociala lärandet ofta sker i spontana situationer, för lärare kan det vara bra att ta vara på dessa situationer för att sedan utveckla lärandet vidare.Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att det sociala lärandet fyller en viktig funktion inom fritidshemmets verksamhet samt i det vardagliga livet som majoriteten av respondenterna menar är ett lärande för livet.

I detta examensarbete har vi undersökt en fritidshemsverksamhet som tagit ett steg in i den schemalagda skoldagen. Skolan vi utfört studien på bedriver en sådan verksamhet. I arbetet benämner vi verksamheten som fritidshemslektion. Fritidshemslektionen är en lektion under skoltid som genomförs av fritidshemspersonal med en fritidspedagogisk ansats. Det vi har försökt synliggöra i examensarbetet är vilket lärande som sker i denna verksamhet och vilken slags kunskap som träder fram.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex individuella intervjuer med fritidshemspersonal på skolan som bedriver fritidshemslektioner. Vi har med hjälp av begrepp som informellt och formellt lärande samt olika kunskapstraditioner försökt synliggöra olika aspekter av denna verksamhet.Det framgår i vårt resultat att det sker ett socialt lärande på fritidshemslektionerna. Detta sociala lärande uppfattas av fritidshemspersonalen bestå av formellt lärande i relation till traditionell fritidshemsverksamhet. Däremot uppfattas fritidshemslektionen som informell i relation till den ordinarie skolans verksamhet. Vi har funnit att fritidshemslektionen därför placerar sig någonstans mitt emellan en traditionell fritidshemsverksamhet och skolans mer formella undervisning.

No description available.

This study focuses on how students at a folk high school in southern Sweden experience social learning and how their identity is affected. The study is qualitative with a hermeneutic approach and the data was collected through semi-structured individual interviews with a total of eight students studying general courses. The results are analyzed using Honneth’s theory recognition, Vygotskijs theory on thinking & speech and Moscovici’s theory social representation. The results showed that the students expressed improvement in views of their own identity and self-esteem and it’s likely that the social learning in classes is responsible for the improvement among students where the teacher enables social learning and responsibility in the classroom. Lastly, our study showed that many students indicated that social factors had more importance than academic gain. / Studien fokuserar på hur deltagare på en folkhögskola i södra Sverige upplever socialt lärande och hur deras identitet påverkas av detta. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk metodansats och det empiriska materialet har samlats med hjälp av semistrukturerade individuella intervjuer med hjälp av åtta deltagare. Resultatet analyseras med hjälp av Honneths teori erkännande, Vygotskijs kulturhistoriska teori och Moscovici teori sociala representationer. Resultaten visar att deltagarna uttrycker förbättring kring den egna självbilden och det egna självförtroendet och det är troligt att det sociala lärandet på folkhögskolan är en förklaring till detta där läraren möjliggör socialt lärande och ansvar i klassrummet. Slutligen visar studien att många deltagare menar att sociala faktorer har större betydelse än akademiska framgångar.

This is a qualitative study about After-school program in collaboration with sports- and culture organizations. How this collaboration can affect students social development and learning. The study is also about what factors that makes this collaboration possible or what preventing factors it is that not makes this collaboration happens. Syftet med studien är att undersöka hur en samverkan mellan fritidshem och föreningsliv kan se ut och hur det kan bidra till elevers sociala utveckling och lärande. Detta är en kvalitativ studie som utgår från semi-strukturerade intervjuer med lärare i fritidshem. Resultatet visar en samstämmighet gällande att en samverkan har en god inverkan på elevers sociala utveckling och lärande. De möjliggörande faktorerna som lyfts upp till att man kan ha en samverkan är exempelvis engagemang och initiativ. Det som lyfts upp som förhindrande faktorer är tid och pengar bland annat.

Studiens syfte är att utforska en klass uppfattningar om användandet av det digitala verktyget Turf inom idrott och hälsa på gymnasiet samt hur dessa elever anser att det kan användas för inlärning och utvecklande av kroppslig förmåga. Undersökningen bygger på fem genomförda lektioner med elever som studerar på en gymnasieskola i södra Sverige, där totalt 21 elever har gett sin syn på Turf och hur det kan bidra till att utveckla deras kroppsliga förmåga. I studien nyttjades en kvalitativ metod baserat på ett praktikorienterat handlingssätt som kallas för aktionsforskning. Dagboksskrivande, observationer, samtal, frågeformulär och dokumentation utnyttjades som verktyg i undersökning för att samla in data och därmed kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera det insamlade materialet användes ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att de deltagande gymnasieeleverna hade olika uppfattningar kring användandet av verktyget Turf i idrott och hälsa undervisningen. De flesta ansåg att appen kunde utveckla deras kroppsliga förmåga samtidigt som det fanns elever som menade att det inte fungerade. Slutsatsen är att det går att använda sig av verktyget för att utveckla elevers kroppsliga förmåga, men en didaktisk implikation är att deras lärande erfarenheter beror på lärarens kunskaper om hur verktyget kan nyttjas i undervisningen.

This study aims to research how social study teachers have experienced the fast adjustment to distance learning in upper secondary school during spring 2020 through semi-structured interviews. The study has focused on the didactics and sociocultural aspects which have been affected in a negative manner by the forced distance learning. The results from this study are consistent with earlier research regarding what kind of students’ distance learning is more or less suited for. Another example is that social interaction has been inadequate between both students and between students and teachers. A positive finding in both our results and earlier research is that distance learning creates flexibility which increases the overall attendance. A new finding from this study is that it expresses teachers’ opinions on didactic opportunities and failures in the social study classroom. Another finding is that teachers' collaborations have changed during distance learning, and this study finds out in what way. / Denna studie har genom semistrukturerade intervjuer undersökt hur samhällskunskapslärare uppfattat den snabba omställningen till distansundervisningen för gymnasieskolan under våren 2020. Studien har varit inriktad på de didaktiska och sociokulturella aspekter som förändrats när distansundervisningen har blivit påtvingad. Resultatet från denna studie bekräftar tidigare forskning när det gäller exempelvis de elevgrupper som distansundervisning fungerar bättre och sämre för. Ett annat exempel är försämrad social interaktion mellan både lärare och elever samt mellan elever. Något positivt som både vårt resultat och tidigare forskning kunnat visa är att distansundervisning bidrar till mer flexibilitet, vilket medverkar till en högre närvaro. Något nytt denna studie bidrar med är att redovisa didaktiskt vad som fungerat och inte fungerat i undervisningen enligt lärarna. En annan upptäckt är hur lärares samarbete med kollegor förändrats när de arbetat på distans.

Den här studien undersöker hur fritidshemspersonalen upplever att de påverkas av resurserna som de har att tillgå och hur de kompenserar för eventuella brister. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av intervjuer som metod. Tre lärare mot fritidshem intervjuades och berättade om hur de arbetar för att skapa kvalitativ undervisning på fritidshemmet. Resultatet visade att man inte alls ser de materiella resurserna som de viktiga utan ser en större vikt i personalen och kollegorna i verksamheten. Kollegorna på fritidshemmet är även en stor motivationsfaktor. Fritidshemmen lägger enligt personalen som intervjuats stor vikt vid det sociala lärandet och lägger ner mycket tid på det. Utifrån studien som har gjorts får vi uppfattningen att de socioekonomiska skillnaderna mellan de olika områdena också speglar sig i undervisningen på fritidshemmet. Fritidshemmet som har ett välutvecklat utvecklingsarbete har också bättre förutsättningar att genomföra kvalitativ undervisning med kollegialt lärande som stor styrka i det arbetet. Att lärare mot fritidshem samarbetar för att skapa goda förutsättningar på skolan är också en framgångsnyckel för kvalitativ undervisning. / This study investigates how after-school staff feel they are affected by the resources available to them and how they compensate for any deficiencies. The study is qualitative and we have used interviews as a method. Three school-age educare teachers were interviewed and talked about how they work to create quality teaching at the school-age educare. The result showed that the material resources are not seen as important at all but see a greater importance in the staff and colleagues in the business. The colleagues at the leisure center are also a great motivational factor. According to the teachers, school-age educare attach great importance to social learning and spend a lot of time on it. Based on the study that has been conducted, we can see that the socio-economic differences between the different areas are also reflected in the school and the teaching at the school-age educare. The school-age educare that has a well-developed development work also has better conditions to conduct qualitative teaching with collegial learning as a major strength in that work. That teachers at school-age educare cooperate to create good conditions at the school is also a key to success for quality teaching.

En förutsättning för lärande i förskolan är god kommunikation och att skapa trygghet för barnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur man kan minska/undvika språkbarriärer i förskolan genom att ge exempel på hur förskollärare uttrycker att de möter barn med annat modersmål. Studien är kvalitativ och jag har använt semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Studien har analyserats genom ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begrepp som proximal utvecklingszon, scaffolding och socialt lärande samt de språkliga begreppen indikativ-, semiotisk- och retorisk funktion. I resultatet framkommer det att de deltagande förskollärarna uppfattar sig själva ha en viktig roll i barnens lärande och kommunikation. Resultatet delas in i fyra kategorier utifrån deltagarnas svar: förskollärarens syn på språkbarriärer, förskollärarens roll, utmaningar och möjligheter i arbetet med språkbarriärer och förskollärarens stöd och hjälpmedel. Förskollärarna ger exempel på hur de stöttar barnens lärande genom verbal och icke-verbal kommunikation samt vilka utmaningar och möjligheter de ser i arbetet med språkbarriärer i förskolan. Det framkommer i resultatet att förskollärarens kompetenser och erfarenheter är av stor vikt för hur undervisningen bedrivs samt i hur barnens behov tillgodoses i förhållande till språkliga barriärer. / One condition for learning in preschool is good communication and to create security for the children. The purpose of this study is to elucidate how to reduce/avoid the occurrence of language barriers in preschool by giving examples of preschool teacher’s expression on work with them. The study is qualitative, and semi-structured interviews have been used as a method of collecting empirical data. The study has been analyzed through a sociocultural perspective using the concepts of the zone of proximal development, scaffolding, and social learning as well as the linguistic concepts of indicative-, semiotic-, and rhetorical functions. The results show that the participating preschool teachers perceive themselves as having an important role in the children’s learning and communication. The results are divided into four categories from the participants answers: preschool teachers view on language barriers, the role of preschool teachers, challenges and possibilities in working with language barriers and preschool teachers support and aids. The preschool teachers also provide examples of how they support children’s learning through verbal and nonverbal communication as well as which challenges and opportunities they encounter in the work of language barriers in a preschool setting. The results show that preschool teacher’s competence and experiences is of great importance for how the education is conducted and to make sure that children who experience language barriers are accommodated to.