Introduktion Psykisk ohälsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förändring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohälsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i välmående och livskvalitet efter en 6 veckors träningsperiod, och om någon skillnad kunde ses mellan individuell träning eller träning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna män (n=4) och kvinnor (n=8) ålder 36 ± 12,3 år. En enkätundersökning gjordes före och efter en 6 veckors träningsperiod. Deltagarna delades in i en träningsgrupp på 6 personer och en grupp för individuell träning. Träningen bestod av ett 60 minuters cirkelträningspass 2ggr per vecka, samt att försökspersonerna under dessa veckor promenerade minst 30 minuter varje dag. Resultat En tendens till ett ökat välmående och livskvalitet sågs hos både deltagare som tränade i grupp de som tränade individuellt. En ökad fysisk styrka samt ett ökat maximalt syreupptag sågs efter 6 veckors träning. Slutsats Efter 6 veckors träning kan en signifikant ökning ses i välmående och livskvalitet. Goda resultat kan nås vid både individuell träning och träning i en grupp. Ingen skillnad kunde ses mellan de två grupperingarna.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om läraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhållningen, dessutom hur läraren enkelt kan arbeta med detta i klassen. Vi har valt att prova några samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende på att stärka sammanhållningen. Klassen vi valde att använda var inte van att arbeta på detta sätt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhållning är viktigt att börja med tidigt då det är svårt att ändra på elevers invanda mönster. Sedan såg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjälpte eleverna att förstå sin egen möjlighet att förändra och förbättra klassens sammanhållning.

Slöjdämnet är ett av de mest omtyckta ämnena i grundskolan även om nationella utvärderingarvisar att det är ett av de mest individualiserade ämnena. Sprunget ur en praktik starkt prägladav ett kollektiv har jag genom en fallstudie undersökt hur kollektiva estetiska praktikerutanför skolans ramar kan bidra till en ökad förståelse av bild- och slöjdundervisningens kollektivaarbetsmetoder. Huvudfrågeställningen i studien lyder: Hur kan ett möte mellan tvåkulturer- fotbollskulturen och skapandekulturen, skapa pedagogiska vinster och insikter förmig som blivande bild- och slöjdlärare? Studiens empiri består av inspelat material frånworkshopar med unga fotbollsspelare, där deras verbala och visuella kommunikation medvarandra under ett pågående skapande arbete har analyserats. Resultatet visar att spelarnaskommunikation med varandra är avgörande för arbetets utformning och problemlösningarsamt att arbetet med stora material bidrar till lek vilket kommenteras och gestaltas i en 4 x 4meter stor banderoll.

<p>In my study I enter deeply in pedagogical drama. My aim is to investigate how pedagogical drama can facilitate group dynamics on a preschool level. I also aim to receive a deeper understanding about how pedagogical drama affects the individual within the group. To obtain answers to my questions I look at my aims and specified my question at issue.</p><p>I have used quality interview technique as a method of approach in my investigation, which is appropriate when I need to understand the individual reactions and reasoning. I have chosen to interview three pedagogues that all have a connection to drama and who works on a preschool level.</p><p>I came to the conclusion that pedagogical drama can indeed facilitate group dynamics within, due to the fact that many factors work together. The group obtains a high level of solidarity by doing different things together, for instance different kinds of problem solving in a pleasurable way. Pedagogical drama evolves the whole individual in teamwork with others. True pedagogical drama the individual gets a greater confidence better self-esteem and the possibility to explore different parts and roles. Pedagogical drama can contribute to seeing all the individuals within a group.</p><p>Keywords: Pedagogical drama, group solidarity, individual, group</p> / <p>I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet.</p><p>Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans. Gruppen får sammanhållning genom att göra saker tillsammans som t.ex. problemlösningar eller något annat som är lustfyllt. Pedagogiskt drama utvecklar hela individen i samspel med andra. Individen får genom pedagogiskt drama ett stärkt självförtroende, självkänsla, medvetenhet och möjligheten att till utforska olika roller. Pedagogiskt drama kan bidra till att man kan se alla individer.</p>

In my study I enter deeply in pedagogical drama. My aim is to investigate how pedagogical drama can facilitate group dynamics on a preschool level. I also aim to receive a deeper understanding about how pedagogical drama affects the individual within the group. To obtain answers to my questions I look at my aims and specified my question at issue. I have used quality interview technique as a method of approach in my investigation, which is appropriate when I need to understand the individual reactions and reasoning. I have chosen to interview three pedagogues that all have a connection to drama and who works on a preschool level. I came to the conclusion that pedagogical drama can indeed facilitate group dynamics within, due to the fact that many factors work together. The group obtains a high level of solidarity by doing different things together, for instance different kinds of problem solving in a pleasurable way. Pedagogical drama evolves the whole individual in teamwork with others. True pedagogical drama the individual gets a greater confidence better self-esteem and the possibility to explore different parts and roles. Pedagogical drama can contribute to seeing all the individuals within a group. Keywords: Pedagogical drama, group solidarity, individual, group / I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet. Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans. Gruppen får sammanhållning genom att göra saker tillsammans som t.ex. problemlösningar eller något annat som är lustfyllt. Pedagogiskt drama utvecklar hela individen i samspel med andra. Individen får genom pedagogiskt drama ett stärkt självförtroende, självkänsla, medvetenhet och möjligheten att till utforska olika roller. Pedagogiskt drama kan bidra till att man kan se alla individer.

I denna studie studeras koloniträdgårdens roll för kolonilottsägare med fokus på sociala aspekter. För studien knyts teorier kring platsskapande, överbryggande socialt kapital och gruppsammanhållning till resultat av 10 kvalitativa intervjuer och en deltagande observation av en utvald koloniträdgård, i enlighet med Grounded Theory. Ett urval av teman som kretsar kring sociala aspekter görs utifrån tolkningar av intervjuerna och diskuteras sedan för att belysa vilka faktorer från litteraturen som återfinns hos den studerade koloniträdgården. Studien visar att koloniträdgårdar är platsskapande samtidigt som de är en kontext för social kontakt med familj, vänner, grannar och medkolonister. För de tre teman vi har undersökt: sammanhållning kring en uppgift, strukturell sammanhållning samt kollektiv sammanhållning, är de faktorer som motsäger en gruppsammanhållning närvarande men av mindre betydelse än de som stödjer. Gruppsammanhållning lyfts sällan som ett motiv till att skaffa en kolonilott men kan ses som ett mervärde utöver att enbart få en plats att odla på. Koloniträdgården är en plats med öppna dörrar och har ett positivt utbyte med sin omgivning vilket gör koloniträdgårdens roll i samhället i högsta grad betydelsefull.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av gruppsammanhållning idialektisk beteendeterapi vid behandling av borderline personlighetssyndrom. Utifrån dettasyfte formulerades frågeställningarna: Hur beskriver BPS-patienter sin upplevelse avgruppsammanhållning vid dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid borderlinepersonlighetssyndrom? Vilka teman uppstår vid beskrivning av upplevelsen? Vilket kärntemakan användas för att förstå gruppsammanhållning utifrån patientperspektivet?Nio deltagare rekryterades och intervjuades angående deras erfarenheter avgruppsammanhållning i DBT-grupper och intervjuerna analyserades med induktiv tematiskanalys. Av analysen kunde fyra huvudteman som beskriver upplevelsen avgruppsammanhållning identifieras: trygghet, socialt samspel, emotionell påverkan och kontextför behandling. Samverkan mellan dessa fyra huvudteman sammanfattades i ett kärntema: Denkomplexa processen att utveckla gemenskap vid emotionell relationell ovisshet och emotionellinstabilitet. Av denna studie framkommer det att detta kärntema utgör d en teori som möjliggörförståelse för och förklarar upplevelsen av gruppsammanhållning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger ser på och arbetar med trygghet, gruppkänsla och gruppstärkande aktiviteter i förskolans vardag. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer på två förskolor i Skåne. Intervjufrågorna har behandlat pedagogernas motiv att arbeta gruppstärkande, om detta kräver extra resurser, samt hur barnens trygghet i gruppen prioriteras i vardagen. Teorierna vi använder för att analysera intervjuerna är relationell pedagogik och omsorgsetik. Den första teorin utgår ifrån att relationen är det som skapar lärandet. Omsorgsetik utgår ifrån att omsorg är beroende av en ömsesidig relation, där båda parter ansvarar för att se, uppmuntra och frambringa varandra bästa sidor. I intervjuerna framkommer det att gruppstärkande arbete sker kontinuerligt i förskolornas vardag, men ofta utan att pedagogerna har gruppkänsla som huvudsyfte. De arbetar med projekt, har reflektionstid tillsammans med barnen och samtalar kring hur man är en bra kompis eller kring utmaningar som dyker upp. Pedagogerna beskriver även ett tätt samarbete mellan avdelningarna, andra förskolor och skola, vilket de menar ökar gruppkänslan även i ett större perspektiv. Sammantaget har pedagogerna gemensamt att de känner sig nöjda med sina gruppstärkande satsningar, dock skiljer sig möjligheten till reflektionstid och utvecklingsarbete mellan de båda förskolorna. Följaktligen visar den ena förskolans pedagoger en större efterfrågan av utökad utbildning och utbyte med kollegor och andra förskolor i ämnet. Vi kan konstatera att dessa två förskolor dagligen arbetar både direkt och indirekt med att stärka gruppkänslan i barngruppen. Ena förskolan utmärker sig genom fokus på projekt och den andra med konceptet nyckelkompisar. Pedagogerna visade stor nyfikenhet kring ämnet, vilket är något som är värt att ta tillvara. Genom litteratur, diskussionsgrupper och därigenom ökad andel arbete specifikt inriktat på att stärka gruppkänsla finns möjligheter att ytterligare utveckla barngruppens gruppdynamik. / This study investigates how preschool educators view and work with children's sense of security, group cohesion and group-strengthening activities in preschool everyday life. The survey was conducted through qualitative interviews at two preschools in Skåne. The interviews concern the teachers’ motives regarding group-strengthening work, whether this requires additional resources, and how the sense of security among the group’s children is prioritised in everyday life. The theories we use to analyse the interviews are relational pedagogy and care ethics. The first theory assumes that the relationship enables learning. Care ethics assumes that care is dependent on a mutual relationship, where both parties are responsible for seeing, encouraging and bringing forward each other's best sides. In the interviews, it appears that group-strengthening work is done continuously in preschool life, but often without group cohesion as the main purpose. They work on projects, set aside time for reflection with the children and talk about how to be a good friend or about challenges that emerge. The teachers also describe a close collaboration between wards, as well as other preschools and schools, which they believe increases group cohesion in an even larger perspective. All in all, the educators have in common that they feel satisfied with their group-strengthening efforts, but the opportunity to reflect and make time for development work between the two preschools differs. Consequently, one of the preschools’ teachers show a greater desire for increased education and exchange with colleagues and other preschools on the subject. We conclude that these two preschools work daily, both directly and indirectly, to strengthen group cohesion among the children. One preschool distinguishes itself by focusing on projects, while the other uses the concept of key friends. The educators show great curiosity about the subject, which is worth making use of. Through literature, discussion groups and an increased amount of work focused on strengthening group cohesion, opportunities to further develop the children’s group dynamics are given.

Som en av fyra kardinaldygder har mod diskuterats i alla tider. Sett ur ett militärt perspektiv, har anledningar till varför soldater strider och vad det är värt att offra sina liv för varit av stort intresse, i syfte att kunna bli farligare för motståndaren. Denna undersökning har studerat huruvida det går att förbereda sig på att bli modig samt hur detta i så fall går till. Som referensram har undersökningen utgått från fem faktorer som enligt Bernd Horn främjar mod, Förtroende, Utbildning &amp; Träning, Erfarenhet, Gruppsammanhållning och Ledarskap. Resultatet visar på att Horns fem faktorer är viktiga för att främja mod. De går in i och påverkar varandra och undersökningen visar att två av dem, Utbildning &amp; Träning samt Förtroende är speciellt viktiga. Utbildning &amp; Träning ger soldaten och den militära enheten en initial bas att utgå från och därmed de färdigheter som krävs för att klara av den militära professionen. Men när det gäller mod är det Förtroendet som är absolut viktigast och som får kraft utav och/eller delar med sig till de övriga faktorerna.

No description available.