Studien syftar till att undersöka hur föräldrar med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sitt föräldraskap och uppfostran av sina barn i Sverige. Föräldraskap är ett omfattande ämne, men att navigera genom uppfostran i en främmande kultur, med andra traditioner och värderingar som främjar beteenden eller vanor som upplevs annorlunda, kan vara en utmaning. Genom att analysera dessa föräldrars perspektiv och erfarenheter strävar denna undersökning efter att belysa hur föräldrarna navigerar och anpassar sig till det svenska samhället, men samtidigt bevarar och förmedlar sin kulturella identitet samt värderingar till sina barn. Studien är uppbyggd genom ett teoretiskt och begreppsligt ramverk utifrån symbolisk interaktionism och identitetsteori. Vidare bygger studien på en hermeneutisk metodansats där vi har genomfört tio intervjuer som tillvägagångssätt för att samla in datamaterial. I resultatet visas en tydlig balansakt mellan kulturellt bevarande och integration, vilket illustrerar det komplexa samspelet som präglar föräldraskapet och uppfostran. Resultatet från studien presenteras i en huvudtolkning som lyfter fram att föräldrarna navigerar genom sitt föräldraskap i det svenska samhället med ett långsiktigt och hållbart perspektiv på barnuppfostran. Alla nyckelkomponenter som framträder från föräldrarnas uttalanden indikerar att föräldraskap, barnuppfostran och den övergripande familjedynamiken är långsiktiga åtaganden för föräldrar med invandrarbakgrund. Deras strävan är att utveckla en livsstil och uppfostringsmetodik som underlättar för deras barn att effektivt integreras i det svenska samhället.

Multiculturalism is a current issue in our globalized society, which also the library field must relate to. In the Swedish Library Act from 2014 it is stressed that users with another linguistic background than Swedish shall be prioritized. However, an undifferentiated comprehension of what multicultural services at the library really means prevails, and the underlying values of the concept are rarely questioned. The purpose of this bachelor thesis is to problematize the concept of multiculturalism in a library context, by the identification of ideological patterns in the research discourse. Nine Library- and Information Science research articles that discuss multiculturalism at the public library have been scrutinized, and we found that the articles are dominated by a palpable Western and colonial perspective. Four discourses were identified in the empirical material, which all can be linked to changes in the macro-sociological context. As a theoretical and methodological framework we have chosen Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) in combination with Homi K. Bhabha's postcolonial theory. CDA focuses on linguistic text analysis, in order to uncover how discourses both influence and are influenced by the social context, while Bhabha's theory questions how Western scholars create an illusion of fixed cultural identities. By combining these theories we wished to problematize the Western knowledge production, and initiate new approaches regarding how to work practically with these issues. Our conclusion is that there are similarities in how Western scholars depict multiculturalism and ethnicity at the library, which might impact the library practice in a negative way.

<p>This study aims to describe the conditions, of which some youths who live in a segregated area in Sweden, see as important for their development of an identity. The study have been conducted in a manner where we put the youths own words in focus. The youths are in charge of deciding what they regard as important for their own development of their own identity. In this study we assume certain contexts, of which we base the study. These contexts include the society, the urban districts, the school, the family, and the language. A central concept in this study’s technical framework is symbolic interaction, and ethnology. The data in this study comes from group discussions with students in a school in an urban district which has been, and is segregated. Theoretical concepts and the youths own concepts serve as tools in this study. The participants in this study describe them self as not being a part of the Swedish society. They are different. Even though almost everyone of the participants in this study are born in Sweden, none of them feel that they are Swedish. Their sense of feeling secure is connected to the urban district of which they live in, school, and family. The youths describes the possibility of social networking as an important part of being secure. They describe the Swedish society as being hostile towards them as a group. They experience that the Swedes defends Sweden against them. They feel that their language is different from the regular Swedish. The participants see both a positive and a negative side of their language. They feel that the Swedes does not accept their Swedish. At the same time they feel proud of their language. They mention it as being alive. Even though they experience the difficulties in the Swedish society, they feel hopeful about their future. They see themselves in a positive way. They have an positive view of their identity.</p>

I den här uppsatsen har en lärares och tre elevers åsikter kring kulturell och språklig identitet i klassrumssammanhang undersökts och analyserats i form av en enkät och tre intervjuer. Syftet med denna studie är att ta reda på hur elevers kulturella och språkliga identitet beaktas i undervisningen i svenska som andraspråk II. Tidigare forskning inom detta område påstår att identitet är en viktig aspekt i elevers utveckling och undervisning då identitet kan betraktas som kunskapsresurser och bör därför utnyttjas istället för att ignoreras. Tidigare studier tar även upp begreppet identity texts som kan ses som ett verktyg för att göra elever mer medvetna om olika värderingar och olikheter som finns emellan dem. Föreliggande studie utfördes på en komvuxskola där en lärare fick svara på en enkät och tre elever blev intervjuade. Resultatet visade att informanterna och läraren hade delvis olika syn på huruvida elevers identitet integreras i klassrumsundervisningen.

<p>Denna uppsats är en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstå världspolitiken utifrån, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgår från en analys av hans grundläggande begrepp, ”civilization” och ”clash”, och från ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig från andra modeller om världen. Med hjälp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han ställer upp och konsekvenserna som hans förutsägelser och policyrekommendationer får, för att sedan kunna bedöma om hans modell är användbar eller inte. Min slutsats är att den inte är särskilt användbar, främst på grund av den oklara betydelsen av hans begrepp. En modell utifrån fler faktorer skulle istället ge oss en bättre förståelse av världen.</p> / <p>This paper is a critical examining of Samuel P. Huntington’s model for understanding world politics, that he presents in his book The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. The examining is based on an analysis of his basic concepts, “civilization” and “clash”, and on another analysis of how his model differs from other models about the world. With the help of theses analyses I discuss the reasonableness of the these he formulates and the consequences that his predictions and policy recommendations have, to be able to judge if his model is useful or not. My conclusion is that it’s not very useful, mainly because of the unclear meaning of his basic concepts. Instead, a model based on more factors would give a us a better understanding of the world.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen. Lärarna använder sig av flera metoder så som läroboken, att belysa olika kulturer men framförallt lägger ansvaret på lärarna som undervisar i ett annat modersmål. I min undersökning framkom inte någon skillnad i undervisningssätt utifrån många eller få elever med annan kulturell bakgrund och den kulturella identiteten tas för givet. Min undersökning visar att de två senaste århundradena av historien inte hinns med och just de två århundradena anser lärarna viktiga för den kulturella identiteten. / The purpose of this paper was to examine how teaching of history can contribute to an intercultural identity development. My goal was, that on the basis of teachers' concepts and methods, to draw conclusions about how the teacher works with the cultural identity in the subject of history. To answer this, I first look into the theory of cultural identity and the intercultural competence. I also interviewed three teachers working in different municipalities in Sweden with different experiences of students with different cultural backgrounds. The method I have used is a qualitative interview where I interviewed the teachers individually. I asked them both global issues questions and follow-up questions.The answers I have analyzed, resulted in that teachers do not have a conscious strategy of teaching students with different cultural backgrounds in the class. Teachers use different methods such as textbooks, to highlight the different cultures but above all they places the responsibility on the teachers who teach in another mother tongue. In my study it did not revealed any difference in teaching methods from many or few students with different cultural backgrounds and the culture identity is taken for granted. My study shows that teachers belives that the last two centuries of history is most important for the cultural identity but they do not teach in the last two centuries.

This study aims to describe the conditions, of which some youths who live in a segregated area in Sweden, see as important for their development of an identity. The study have been conducted in a manner where we put the youths own words in focus. The youths are in charge of deciding what they regard as important for their own development of their own identity. In this study we assume certain contexts, of which we base the study. These contexts include the society, the urban districts, the school, the family, and the language. A central concept in this study’s technical framework is symbolic interaction, and ethnology. The data in this study comes from group discussions with students in a school in an urban district which has been, and is segregated. Theoretical concepts and the youths own concepts serve as tools in this study. The participants in this study describe them self as not being a part of the Swedish society. They are different. Even though almost everyone of the participants in this study are born in Sweden, none of them feel that they are Swedish. Their sense of feeling secure is connected to the urban district of which they live in, school, and family. The youths describes the possibility of social networking as an important part of being secure. They describe the Swedish society as being hostile towards them as a group. They experience that the Swedes defends Sweden against them. They feel that their language is different from the regular Swedish. The participants see both a positive and a negative side of their language. They feel that the Swedes does not accept their Swedish. At the same time they feel proud of their language. They mention it as being alive. Even though they experience the difficulties in the Swedish society, they feel hopeful about their future. They see themselves in a positive way. They have an positive view of their identity.

Denna uppsats är en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstå världspolitiken utifrån, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgår från en analys av hans grundläggande begrepp, ”civilization” och ”clash”, och från ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig från andra modeller om världen. Med hjälp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han ställer upp och konsekvenserna som hans förutsägelser och policyrekommendationer får, för att sedan kunna bedöma om hans modell är användbar eller inte. Min slutsats är att den inte är särskilt användbar, främst på grund av den oklara betydelsen av hans begrepp. En modell utifrån fler faktorer skulle istället ge oss en bättre förståelse av världen. / This paper is a critical examining of Samuel P. Huntington’s model for understanding world politics, that he presents in his book The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. The examining is based on an analysis of his basic concepts, “civilization” and “clash”, and on another analysis of how his model differs from other models about the world. With the help of theses analyses I discuss the reasonableness of the these he formulates and the consequences that his predictions and policy recommendations have, to be able to judge if his model is useful or not. My conclusion is that it’s not very useful, mainly because of the unclear meaning of his basic concepts. Instead, a model based on more factors would give a us a better understanding of the world.

”A new Estonian-Swedish identity” ­– An ethnological study of the magazine Kustbon as an arena for mediation and negotiation of Estonian-Swedish identity: The purpose of this master’s thesis is to investigate how the magazine Kustbon constitutes an arena for the mediation and negotiation of Estonian-Swedish identity. Kustbon (Coastal inhabitant) is a magazine published by the Estonian-Swedish cultural association Svenska Odlingens Vänner (Friends of Swedish Cultivation). The magazine has since its beginning functioned as a link for the Estonian-Swedes as a group. It has survived for over 100 years despite various setbacks and different regimes that prevented the publication of the magazine. The material for this thesis consists of the magazine's issues between the years 2001 and 2017. I analyzed them using theoretical concepts such as: identity, ethnicity, diaspora, cultural heritage and imagined communities. As methods of analysis, I have used cultural analysis and discourse analysis. Through them I have been able to show how the texts in Kustbon have reproduced various notions of Estonian-Swedes in relation to Swedes in Sweden (or “rikssvenskar”) and thus communicated a community inwards and distancing outward. I have used theoretical concepts such as identity and ethnicity to analyze the foundations on which the imagined community is created. In the analysis I show the importance and role of Estonia in the magazine's various texts, and how the country can function in different identity forming processes. I have used the theoretical concept of diaspora to discuss the group’s relationship to both Estonia and Sweden. Finally, I have analyzed how recurring historical themes and stories are written in Kustbon, and how these stories work to legitimize the Estonian-Swedes' position and group identity. I also discuss identity creation through modern technology and how genealogy and DNA tests are recurring themes in Kustbon. Furthermore, I discuss how Kustbon writes about their and Svenska Odlingens Vänners problems with recruiting new members and the underlying factors that could lie behind these problems.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera en grupp adopterades egna erfarenheter av utanförskap samt att studera deras erfarenhet av stöd i detta utanförskap. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer från sex personer som är internationellt adopterade från Colombia som alla vuxit upp i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys.  Resultatet visar på att samtliga intervjupersoner mer eller mindre har upplevt ett utanförskap under uppväxten. Det har även framkommit att personernas "icke-vita" utseende har haft stor betydelse när det kommit till omgivningens bemötande gentemot dem, vilket dels har bidragit till att den adopterade upplevt en känsla av att inte passa in i samhället. I studien blev det även uppenbart med ett annat typ av utanförskap vilket var känslan av att befinna sig i ett mellanfack. Att befinna sig i ett mellanfack var något som vissa intervjupersoner kände igen då de inte känt någon samhörighet till varken Sverige eller Colombia. Att få stöd har vi sett utifrån vårt resultat är viktigt för intervjupersonerna. Det resultat som framkom gällande kännedomen av stöd som var riktat till adopterade var väldigt begränsad och nästan obefintlig bland intervjupersonerna.