Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar lärare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flerspråkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lärares syn på språkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lärarna ser på trygghet i relation till flerspråkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssätt som används av förskolor för att främja arbetet med flerspråkighet i verksamheten är ytterligare områden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i två steg. Enkäter skickades ut till verksamheter vars svar låg som grund för frågorna som användes i intervjuer med lärare. Lärare valdes medvetet utifrån verksamheter i geografiska områden med högre andel mångkulturella barngrupper. Resultatet visar att utmaningarna lärarna möter i det vardagliga arbetet var få men centrala för barns utveckling. Utmaningar som synliggörs i studien kännetecknas av begreppen trygghet, första mötet, samspel, kommunikation, delaktighet, modersmål, meningsfullt lärande, varierande utvecklingsnivåer och konflikhantering. Trygghet visar sig vara ett centralt begrepp både i arbetet med flerspråkighet och för barns identitetsutveckling, vilket samtliga lärare var samständiga vid. Resultatet visar flera olika uppfattningar lärare har kring språkets betydelse för barns möjlighet till samspel, kommunikation och delaktighet. Studien presenterar även metoder och arbetssätt som verksamheter använder för att främja sitt arbete med flerspråkighet.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2008. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Denna studie fokuserar på förskollärares uppfattningar och arbetssätt kring modersmål och kulturell identitet i förskolan. I studien presenteras inledningsvis forskning som visar att barn behöver utveckla sina språkkunskaper i sitt modersmål för att ha större möjlighet att utveckla kunskaper i fler språk. Forskning har även visat att attityder i den sociala omgivning barnet befinner sig i påverkar både barnets språkutveckling och kulturella identitetsutveckling. I Sverige har modersmålsstöd i förskolan inom fler kommuner tidigare skett i form av besökande modersmålspedagoger som har genomfört särskilda aktiviteter med de förskolebarn som har ett annat modersmål än svenska. Numera ska barnens modersmål inkluderas på ett naturligt sätt i förskolans vardagliga verksamhet. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts för att synliggöra fyra förskollärares uppfattningar kring barns modersmål och kulturella identitet samt deras arbetssätt kring detta. Förskollärarna som deltog i intervjuerna upplever modersmål som en viktig del av barns kulturella identitet och beskriver vikten av ett interkulturellt arbetssätt som inkluderar alla barns modersmål i den pedagogiska verksamheten. Även vårdnadshavares delaktighet nämns som en central del i arbetet samt verktyget språksamtal där barnens språkutveckling kartläggs.

Denna uppsats ämnar belysa hur multikulturella ungdomar hanterar skapandet av sin kulturella identitet i förhållande till svenskheten och dess uteslutande natur för att inspirera till framtida forskning om svenskhet, och förhoppningsvis hjälpa till att luckra upp denna dikotomi kring svenskhet mot invandrare. Sju multikulturella ungdomar uppvuxna i Stockholm-Uppsalaområdet intervjuades för att ge sin syn på det svenska samhället samt berätta om de skapat sin kulturella identitet. Ungdomarna är mellan 18 och 25 år, och befinner sig i olika stadier i livet. För att analysera materialet används symbolisk interaktionism i form av Goffmans stigmateori, Cooleys spegeljag och Berger & Luckmanns generaliserade andre samt Beckers stämplingsteori och teorier kring identitetsskapande. Uppsatsen kommer fram till en rad slutsatser; språket fungerar som en uteslutningsfaktor, där förortsslang fungerar som en stigmasymbol. Multikulturella ungdomar blir stämplade på grund av sin identitet och tillskrivs en oförmåga att prestera i skolan och på arbetsplatsen. Svenskheten visas vara en svårkombinerad identitet, att vara svensk måste vara ett aktivt val som kommer genomsyra identiteten för att vara trovärdigt. Detta är en uppoffring som dessa ungdomar inte vill göra, vilket leder till ett sökande av andra strategier för att skapa sin identitet. Dessa ungdomar väljer i de flesta fall att istället betona den andra kulturen i sin identitet, i vissa väljer att helt ta avstånd från en kulturell identitet.

Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen?Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228).Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll.

No description available.

Afrobeats är ett exempel på växande global musikkultur som tillåter människor speciellt unga från den afrikanska diasporan att uppleva känslan av en gemensam kulturell identitet samt erfara en sammanlänkning till sina afrikanska rötter. Syftet med denna studie är att undersöka Afrobeats roll i skapandet av en gemensam kulturell identitet bland unga vuxna från den afrikanska diasporan. Studiens teoretiska perspektiv innefattar social identitets teorin och teorin om transnationalism. Dessa teorier tillämpas för att undersöka formandet av social identitet och belysa hur individer som är bosatta i sina hemländer behåller anknytning till hemländerna. Med hänsyn till bristen på tidigare forskning inom Afrobeats och hur den påverkar den övergripande afrikanska identiteten har denna studie utgått från tidigare forskning om musikens allmänna roll som en identitetsskapande resurs inom olika etniska och diasporiska samhällen. Studiens empiriska material har samlats in genom fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med unga vuxna från den afrikanska diasporan som är bosatta i Sverige. Resultatet visar att Afrobeats agerar som en katalysator för sammanhållning och gemensam kulturell identitet bland unga vuxna från den afrikanska diasporan. Vidare är Afrobeats ett medel för kulturell hemkomst och är ett verktyg som används av unga vuxna till att bibehålla koppling till sina afrikanska hemländer. Slutligen visar studiens resultat att Afrobeats uppfattas vara en global representation av den bredare afrikanska identiteten och motverkar fördomar om vad det innebär att vara afrikan. Vidare bidrar Afrobeats till känslan av stolthet över den afrikanska identiteten. Studien kan bidra med djupare insikt i förståelsen av Afrobeats roll i att forma den gemensamma kulturella identiteten bland individer från den afrikanska diasporan.

<p>Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6. </p><p>Resultatet av undersökningen visade att lärarna såg flera olika syften med arbetet. Dessa har analyserats och kategoriserats i fyra olika kategorier: <i>Förberedelse för vidare studier, Kulturell identitet, Social kompetens </i>och <i>Historisk tillförlitlighet</i>. Även materialet från intervjuerna med elever och lärarutbildare har placerats i dessa kategorier. Jag fann att både lärare, elever och lärarutbildare lade stor vikt vid de isländska sagornas betydelse för utvecklandet av elevernas kulturella identitet och alla ansåg det viktigt att känna till sitt kulturella och historiska arv. Lärarna menade också att de isländska sagorna kan användas i arbetet med att öka elevernas sociala kompetens. I kapitel 6 resonerar jag kring vad kulturell identitet innebär och jämför den isländska skolan med den svenska utifrån denna aspekt. Även begreppet social kompetens diskuteras med utgångspunkt i de båda skolsystemen.</p>

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6. Resultatet av undersökningen visade att lärarna såg flera olika syften med arbetet. Dessa har analyserats och kategoriserats i fyra olika kategorier: Förberedelse för vidare studier, Kulturell identitet, Social kompetens och Historisk tillförlitlighet. Även materialet från intervjuerna med elever och lärarutbildare har placerats i dessa kategorier. Jag fann att både lärare, elever och lärarutbildare lade stor vikt vid de isländska sagornas betydelse för utvecklandet av elevernas kulturella identitet och alla ansåg det viktigt att känna till sitt kulturella och historiska arv. Lärarna menade också att de isländska sagorna kan användas i arbetet med att öka elevernas sociala kompetens. I kapitel 6 resonerar jag kring vad kulturell identitet innebär och jämför den isländska skolan med den svenska utifrån denna aspekt. Även begreppet social kompetens diskuteras med utgångspunkt i de båda skolsystemen.