Socialt arbete inkluderar ofta individer som på något sätt lever utanför det normativa samhället. Fall som berör perosner med utländsk bakgrund kan ofta missförstås eftersom den Eurocentriska ideologin inte alltid är rådande för alla. Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna födda på 90-talet med två utrikes födda föräldrar skildrar sin identitet smat vilken inverkan miljön har haft på deras identitetskapande. Med denna studie vill vi även få en ökad kunskap om fårgor som rör identitet i förhållande till etnicitet och hur andra generationens invandrare påverkas av benämningen invandrare. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer födda i Sverige med olika kulturell bakgrund. För att få ett bredare perspektiv har vi ställt frågor om hur deras etniska bakgrund har påverkat deras skapande av identitet i det svenska samhället. Vår analys bgger på det empiriska materialet som även vidare kopplas till den tredje identiteten och andra relevanta teoretiska begrepp som; attributionsteorin, människans behov av tillhörighet och kulturell identitet och dess tillhörighet. Resultatet av vår studie har visat att omgivningen spelar en viktig roll i repondenternas identitetsbildning. Respondenternas etnicitet var avgörande i vilken utsträckning de känner tillhörighet till det svenska samhället. Den etniska bakgrunden bidrog således till en känsla av utanförskap då samhället inte tillät dem att identifiera sig som de ville. Sammanfattningsvis visade den insamlade empirin på att intervjupersonerna växt upp med två kulutrella världar som varit betydande för processen av identitetsskapandet. Deras dubbla kulturella band har varit en kärn faktor i hur dem skildrar sin identitet. Respondenterna ansåg deras dubbla kulturella band som en svårighet i deras unga dagar då ett sökande efter tillhörighet aldrig upphörde. Men beskrev den som en tillgång i dagens läge då de funnit sig själva och sin plats i samhället. / Social work often includes individuals who in some way live outside the normative society. Cases involving people with a foreign background can often get misunderstood because the Eurocentric ideology is not always prevalent for everyone. The purpose of this study is to investigate how adults born in the 90s with two foreign-born parents portray their identity and what impact the environment has had on their identity creation. With this study, we also want to gain a increased knowlegde of issues concerning identity in relation to ethnicity and how second-generation immigrants are affected by being referred to as immigrants. We have conducted qualitative semistructured interviews with six people born in Sweden with different cultural backgrounds. To get a broader perspective, we have asked questions about how their ethnic background has affected their identity creation in swedish society. Our analysis is based on the empirical material which is also further linked to the third identity and other relevant theoretical concepts such as; the attribution theory, man's need for belonging and cultural identity and its belonging. The results of our study have shown that the enviroment plays a significant role in the respondents' identity formation. The respondents' ethnicity was decisive in the extent to which they felt a sense of belonging to swedish society. The ethnic background thus contributed to a feeling of exclusion as society did not allow them to identify themselves as they wished. In summary, the collected empirical evindence showed that the interviewees grew up with who cultural worlds that were significant for the process of identity creation. Their dual cultural ties have been a core factor in how they portray their identity. The respondents considered their dual cultural ties to be a difficulty in their young days when a search for belonging never ceased. But described it as an asset in today's situation when they have found themselves and their place in society.

This study aims to examine how identity creation in young women is affected by living in an in-betweenship state. In addition, with the help of our interviewees' stories, we also want to highlight the advantages and disadvantages that the women themselves see in this phenomenon. The purpose of the study is to examine how women who experience in-betweenship and dual cultural affiliation describe that it affects their identity. To investigate this, a qualitative research method with semi-structured interviews is used. The interviewees consist of seven women between twenty and thirty years old with origins from the Middle East, who were all born or raised in Sweden. All interviews were thematized in connection with the transcript and the important themes selected have been limited to what answers the study's purpose and question.The results of the study showed that all interviewees have at some time felt various difficulties in finding and creating their identity between two cultures, which in many cases has led to some form of identity crisis. Several of the interviewees mention that there is a kind of rootlessness and an expressed wonder of "who am I". Another result that this study has shown is that the benefits of living in an intermediate relationship and with dual cultures are a deeper understanding of other people and cultures. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att leva i ett mellanförskap. Utöver det vill vi med hjälp av intervjupersonernas berättelser och erfarenheter också lyfta fram de för- och nackdelar som kvinnorna själva ser med detta fenomen. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med dubbel kulturtillhörighet som upplever ett mellanförskap beskriver att det påverkar deras identitet. För att undersöka detta används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju kvinnor mellan tjugo och trettio år med ursprung från mellanöstern, alla är födda eller har spenderat större delen av sin uppväxt i Sverige. Alla intervjuer transkriberades i samband med intervjuerna och de teman som valts ut relaterar till studiens syfte och frågeställning.Studiens resultat visar att alla intervjupersoner någon gång har känt svårigheter i att hitta och skapa sin identitet mellan två olika kulturer, vilket i många fall har lett till någon form av identitetskris. Flera av intervjupersonerna nämner en känsla av rotlöshet och en uttryckt undran över ”vem är jag”. En av de största fördelarna som gemensamt nämns av intervjupersonerna är att de tack vare en dubbel kulturtillhörighet har fått en djupare förståelse för andra människor och kulturer.

In recent years, archaeogenetic studies have been widely discussed in popular media and they have raised many questions, especially regarding cultural identity and ethnicity. This thesis discusses reconstructions based on ancient human remains and how they are related to the current academic hegemony and political circumstances in Europe. People of Britain have reacted particularly strongly to the reconstruction of the Cheddar Man, exhibited in the Natural History Museum in London. Based on this and few other reconstructions of ancient individuals, the ethical issues behind human reconstructions are analyzed and how museums and popular media as the public spaces displaying these pieces of art should deal with such issues as cultural heritage, human origins, and identity. / Under de senaste åren har arkeogenetiska studier diskuterats allmänt i populära media och de har väckta väckts många frågor speciellt kring kulturell identitet och etnicitet. Denna studie diskuterar rekonstruktioner baserat på forntida mänskliga kvarlevor och hur de är relaterade till den nuvarande akademiska hegemonin och den politiska omständigheter i Europa. Människor i Storbritannien har reagerat särskilt starkt på rekonstruktionen av Cheddar-mannen, utställd i ”Natural History Museum” i London. Med utgångspunkt i denna och ytterligare några rekonstruktioner av forntida individer analyseras etiska frågor bakom mänskliga rekonstruktioner och hur museer och populära medier ska hanterar frågor om kulturarv, mänskligt ursprung och identitet.

I vår undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förändring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av två kulturer där deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestäms av ett essentialistiskt synsätt, vilket innebär att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vår studie visar att deras identitet egentligen bygger mer på ett konstruktivistiskt synsätt där den kulturella identiteten inte bestäms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förändras och omskapas hela tiden beroende på den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval där vi har valt aktiva och kvinnor som har ansträngt sig för att integreras i det svenska samhället och inte valt ”den traditionella hemmafrun”. Syftet med vår studie är att få kunskap och att undersöka hur dessa kvinnor uppfattar sig själva och hur samhället uppfattar deras identitet samt i vilket sammanhang deras identitet förändras. Vi har valt att utgå utifrån olika teoretiska utgångspunkter så som integration, identitet, kulturell identitet, dubbla identiteter, fördomar och tillhörighet och utanförskap som kommer att användas i vår analys av intervjuresultatet. Med en kvalitativ metod ville vi besvara forskningsfrågorna: Hur uppfattar kvinnorna själva sin egen identitet? Hur tror de att andra i omgivningen uppfattar deras identitet? Hur förändras identiteten i olika sammanhang? Känner kvinnorna sig integrerade i det svenska samhället eller exkluderade? Vilka fördelar, respektive nackdelar finns det med att ha dubbla identiteter eller en identitet? / Abstract "Welcome home again" – a study of immigrant women’s identity changes in the Swedish society. In our research, we intend to highlight the identity formations and changes of young immigrant women. These young women live under the influence of two cultures where their belonging to their “origin” is often determined by an essentialist approach, which indicates that it is defined by a common origin and a specific cultural belonging. Yet, the women in our study suggest that their identity is shaped according to a constructionist approach, where the cultural identity is not determined by a common belonging; instead, their identity tend to change as it is constantly reconstructed in accordance with their (social) condition. We have made a selection, where we have chosen active women that have worked hard to integrate in the Swedish society, rather than the "traditional housewife". The purpose of our study is to explore, and thus understand, how these women perceive themselves, how the society perceives their identity, and how their identity changes. We have decided to proceed from different theoretical starting-points, such as integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion, that will be applied in our analysis of the interviews. By applying a qualitative method, our intention is to answer the following research questions: How do these women perceive their own identity? How do people in their surroundings perceive their identity, according to the women themselves? How does the identity change in different contexts? Do the women feel integrated in the Swedish society or do they feel excluded? What are the advantages and disadvantages of having dual identities and a single identity? Key words: first-generation immigrants, integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion.

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i Bollnäs kommun? Vi kan se tendenser i vårt samhälle, att ytterlighetsgrupper för främlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska läge förändrats. Den lågkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal år, med ökad arbetslöshet som följd, har förvärrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att många gånger förstärka det främlingsfientliga budskapet. Skolans nya läroplan, Lpo 94, säger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lärare är, att bekämpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för våra invandrarelever. Här bör skolan och lärarna aktivt medverka till att främlingsrädsla inte utvecklas till rasism. Vi har valt att göra en lokal undersökning om svenska Bollnäselevers attityder mot barn från andra länder. Vi har även tittat på om attityderna har förändrats under de tio år vi har haft invandrarbarn här i Bollnäs. Tidigare undersökningar visar ingen klar tendens om och hur attityderna har förändrats. Enligt Lange och Westins' ungdomsundersökning, 1993, kan man generellt säga att ungdomars attityder har blivit något lite mer positiva, men till svensk flyktingpolitik har ungdomarna blivit betydligt mer kritiska än tidigare. Attityder lärs in från föräldrar och närstående. Frågan är då om skolan kan påverka negativa attityder till invandrarbarnen? Jo, genom information och en personlig relation till invandrarna kan de negativa attityderna påverkas åt det positiva hållet. Vår slutsats är att invandrarbarnens situation i Bollnäs är bra och att klimatet har blivit bättre sedan 1985. Invandrareleverna är en del av skolans värld idag. De är med och leker på rasterna, okävdesorden har inte ökat under senare år, trots att det allmänna klimatet har hårdnat. Lärarna är medvetna om kulturskillnader mellan eleverna, men betonar likheter istället för olikheter. I vår undersökning säger Bollnäseleverna: ”Här har vi invandrarbarn!” / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Råsie Sigvardsson har senare bytt efternamn till "Sigvardsson-Berbres".

Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p>

This master's thesis explores the continuity and change of the men's folk costume in Leksand parish, Dalecarlia, between 1770–1870. It also investigates societal changes as a reason for these changes and uses the theory of local cultural identity and tradition as explanatory models for continuity and change. Primary sources include probate inventories, extant garments, depictions and written records from the time. The investigation reveals that the probate inventories show both continuity and change in the men's clothing possessions. New garments and materials appear during the latter period, 1850–1870, but the combined sources suggest a parallel usage with the more traditional garments and materials, for some time. The lack of dating of the extant garments made the use of depictions crucial, to be able to see the small changes the garments have gone through over the years. In general, the extant garments and depictions show continuity as well as small changes. The new garments and materials can be seen as the beginning of a transition into non-local, fashionable costumes. When comparing how this transition manifested in the neighbouring parish, Åhl, differences in time and process can be seen. Further comparisons are also made to other areas of Sweden, to highlight differences and similarities.

På senare tid har de uppmärksammade härjningarna och våldsamma metoderna som används av Islamiska Staten i Irak och Syrien (ISIS) bidragit till en ökad oro och diskussion om vad som får muslimska ungdomar ifrån väst att ansluta sig till sådana hänsynslösa organisationer. Mot bakgrund av detta ville jag undersöka vilka tankar och antaganden som konstruerar en muslimsk ungdoms världsbild avseende identitet och tillhörighet. Denna studie syftar därför till att uppnå ökad förståelse för hur fenomenet radikalisering kan relateras till identitetsskapande hos muslimska ungdomar och vilka processer i identitetsskapandet som kan utgöra en risk för vägen mot radikalisering. För att lyckas med detta har jag utfört semistrukturerade utforskande djupintervjuer med muslimska ungdomar i Malmö. Min avsikt med denna studie har inte varit att utgå från att alla muslimska ungdomar är, eller har potential för att bli radikaliserade. Min avsikt har snarare varit att utforska hur identitet och tillhörighet kan säga något om vägar (pathways) till radikalisering oavsett av religiös tillhörighet. För att analysera informanternas berättelser har begrepp och ramverk från Social identitetsteori använts. Studien påvisar en stabil grund för bi-kulturell identifiering med en svensk och en muslimsk kontext bland ungdomarna som ingått i denna studie. Samtidigt går det att spåra en kluvenhet i att på grund av sin religiösa identitet inte alltid accepteras fullt ut i alla sammanhang och en känsla av medialt utpekande av muslimer som grupp. Informanternas berättelser synliggör också en upplevd intern konflikt bland muslimska samfund då terrorism som utförs i islams namn tvingar medlemmar i gruppen att både internt och externt markera ställningstagande i frågan om religiöst motiverat våld och terrorism. Denna konflikt i kombination med ett upplevt utanförskap som svensk muslim kan i sig vara grunden för att vissa ungdomar vänder sig in i andra delar av den muslimska gruppen för att söka acceptans och bekräftelse. I denna process finner en del av dessa ungdomar radikala och extrema rörelser. Dessa rörelser är isolerade från omvärldens intryck vilket möjliggör för extremism att gro. När medlemmar inom en sådan grupp vill öka sin status kan beteende och handlingar eskalera vilket kan leda till våld och terrorism. Ett sätt att förhindra denna väg mot radikalisering av unga muslimer skulle således kunna vara att skapa förutsättningar för muslimska ungdomar att kunna känna tillhörighet i sina olika sociala identiteter som både svensk och muslim. / As the brutality and violent means of the Islamic state in Iraq and Syria (ISIS) has become evident a general concern and public discussion has emerged about what makes young Muslims from the Western world to join such devious organizations. In light of this I wanted to examine the thoughts and assumptions that constructs the feelings of identity and belonging of young Muslims in the city of Malmo. This study thus aims to create a wider understanding of how the phenomenon of radicalization can be related to identities of Muslim youth and how the processes of forming identity can compose a risk for the individual to find pathways to radicalization. To accomplish this explorative semi-structured interviews with young Muslims in Malmo was conducted. My intention with this study has not been to assume that all Muslim youth is, or has the potential to become radicalized. My intention rather has been to explore how identity and belonging can tell something about routes (pathways) to radicalization regardless of religious affiliation. To analyze the stories of the young Muslims who participated in this study concepts and frameworks from Social Identity Theory has been applied. This study shows that among the young Muslims participating in this study there is a stable basis for a bi-cultural identification with both a Swedish and a Muslim context. It is though possible to trace some ambivalence in the bi-cultural identity of these individuals as their experience as being Muslims e.g. their religious identity are not always compatible or fully accepted in all contexts. Additionally the participants also perceive that Muslims as a group is being publicly singled out and criticized by media. The stories also reveals a perceived internal conflict among Muslim communities as terrorism conducted in the name of Islam compels members of the Muslim group to both internally and externally mark position concerning religiously motived violence and terrorism. This conflict joint with the experience of exclusion among Swedish Muslim can potentially become the reason for some young Muslims to turn into the wide range of Muslim communities in search for acceptance and affirmation. In this process some individuals will find radical and extremist movements. The isolation these movements/groups experience from outside impressions then enables extremism to flourish inside the group. When members of such a group strives to improve individual status the behavior and actions of the group can escalate which in turn can result in violence and terrorism. Thus to avoid this pathway to radicalization the solution lies in creating conditions that allows for young Muslims to feel belonging and inclusion in their bi-cultural identities as being both Swedish and Muslims.

This study was carried out during the spring of 2013 in Cape Town, South Africa with a Minor Field Study (MFS) scholarship funded by the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA). South Africa is a country with a complex society due to the still recent history of Apartheid. South Africa faces great challenges with the gap between rich and poor, high unemployment and deep expertise gaps between the white minority and the historically disadvantaged coloureds and black majority. As a result the contemporary situation is extensive segregation and difficulties for the multicultural population to conduct a common cultural identity. The aim of this study was to find out how four South African issues of international fashion magazines deals with the representation of black, white and coloured people. Furthermore, to find out how South African women from socially diverse areas experience and perceive this representation. Quantitative content analysis, connotative and denotative picture analysis and the conduction of interviews was made in order to reach a result. Consequently, it turned out that the investigated magazines do not present a fair and equal representation of the South African society, hence highly over representing the white minority in each magazine. Additionally, South African women do not describe the fashion magazines as presenting an equal representation of race, neither that a reality based ideal is being conveyed.

This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential ”authentic” self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything ”authentic”, but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European ”white” self in favour of a truer Igbo self. I also come to the conclusion that both novels use themes of alienation related to gender structures and positioned westernness and that this kind of reading could contribute to interesting classroom discussions about a dynamic interpretation on culture and identity.