Bakgrund: Det uttrycks ofta att påföljder för brott inte är tillräckligt hårda. Däremot har tidigare forskning visat att när människor själva får möjligheten att föreslå påföljder förekommer endast små skillnader mot vad som redan tillämpas. Personer med positiva attityder till trafiklagar begår mer sällan trafikbrott. Två grupper som är särskilt intressanta ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är yrkesförare och trafikskoleelever. Syfte: Att undersöka vad yrkesförare och trafikskoleelever ansåg var lämpliga påföljder för fortkörning, rattsurfing och rattfylleri för att jämföra hur deltagarnas åsikter överensstämde med påföljderna som tillämpas för dessa trafikbrott idag. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes hos 31 företag och trafikskolor längs södra Norrlandskusten. I enkäten presenterades fallbeskrivningar inspirerade av verkliga domar där deltagarna (n=216) fick föreslå lämpliga påföljder. Frågor om åsikter till dagens straffnivåer och attributioner för trafikbrotten inkluderades. Resultaten jämfördes med de påföljder som tillämpas och även med Trafiksäkerhetsenkäten 2014. Resultat: Deltagarna angav att fortkörning och rattfylleri bör bestraffas hårdare. Deltagarna ansåg även att vissa aspekter av rattsurfing borde vara förbjudet. Majoriteten av deltagarnas val av påföljder överensstämde inte med det som tillämpas idag. Inom varje brottstyp valde deltagarna hårdare påföljder än vad som tillämpas i en av fallbeskrivningarna och mildare i den andra. Diskussion: Fortkörning straffades mildast medan rattfylleri straffades hårdast. Resultatet diskuteras utifrån attributionsteorin som kan förklara kopplingen mellan människors tankar kring brott och straffande. De brott som straffades hårdast av deltagarna var också de som förklarades genom dispositionella attributioner. Studien påvisade skillnader mellan yrkesförare och trafikskoleelever, mellan könen, samt trendskillnader sett till ålder. / <p>2016-06-01</p>

Denna kvalitativa studie med semistrukturerade intervjuer syftade till att redogöra för vuxna informanters reflektioner kring upplevelser av matematikängslan. Informanterna beskriver vad de anser vara tänkbara orsaker till upplevelserna samt vilket stöd som hade kunnat förebygga uppkomsten av matematikängslan. Informanterna beskriver också hur de förklarar orsaker till de egna matematiska prestationerna samt hur det har påverkat synen på den egna förmågan. Den insamlande empirin kommer från åtta vuxna kvinnors upplevelser av matematik-undervisning i Sverige och har analyserats med utgångspunkt från begreppen undervisning, lärmiljö och lärarens påverkan samt med hjälp avAttributionsteorin. Resultatet visar på lärarens betydelse både som en del av orsaken till uppkomsten av matematikängslan men även som ett stöd för elever i svårigheter. Resultatet har också belyst vikten av att eleverna får känna att de lyckas i undervisningen och betydelsen av att skapa förståelse för att lärande och utveckling inom ämnet är kopplade till elevens egna ansträngningar.

Bakgrund: I Sverige går en majoritet av barn i åldrarna 1–6 i förskolan. Det ligger i förskolans uppdrag enligt rådande styrdokument att lära ut konflikthanteringsstrategier till barnen. Konflikter är en naturlig del i livet och uppstår dagligen när människor samspelar med varandra. Detta inkluderar samspelet mellan förskollärare och barn. Konflikter kan ses som positiva eller negativa och hur förskolläraren ser på konflikter påverkar hur hen agerar när de uppstår.  Syfte: Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikter och konflikthantering i förskolans kontext. Mer specifikt intresserar vi oss för konflikter mellan förskollärare och barn.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med 9 förskollärare från olika förskolor i Sverige.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna beskriver fyra huvudteman som orsakar konflikter mellan barn och förskollärare: barns ouppfyllda behov, barns personliga attribut, barns bristande förmågor och förskollärarens ouppfyllda behov. Majoriteten av förskollärarna är överens om att konflikter med barn påverkar relationen på något sätt. Vikten av att ha en stabil grundrelation innan förskolläraren kan gå in i konflikt med ett barn tas upp av flera informanter. Begrepp som kommer upp i flertal intervjuer är kommunikation, makt och förebyggande arbete. Förskollärarnas barnsyn visar sig påverka deras konflikthanteringsstrategier.

No description available.

Socialt arbete inkluderar ofta individer som på något sätt lever utanför det normativa samhället. Fall som berör perosner med utländsk bakgrund kan ofta missförstås eftersom den Eurocentriska ideologin inte alltid är rådande för alla. Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna födda på 90-talet med två utrikes födda föräldrar skildrar sin identitet smat vilken inverkan miljön har haft på deras identitetskapande. Med denna studie vill vi även få en ökad kunskap om fårgor som rör identitet i förhållande till etnicitet och hur andra generationens invandrare påverkas av benämningen invandrare. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer födda i Sverige med olika kulturell bakgrund. För att få ett bredare perspektiv har vi ställt frågor om hur deras etniska bakgrund har påverkat deras skapande av identitet i det svenska samhället. Vår analys bgger på det empiriska materialet som även vidare kopplas till den tredje identiteten och andra relevanta teoretiska begrepp som; attributionsteorin, människans behov av tillhörighet och kulturell identitet och dess tillhörighet. Resultatet av vår studie har visat att omgivningen spelar en viktig roll i repondenternas identitetsbildning. Respondenternas etnicitet var avgörande i vilken utsträckning de känner tillhörighet till det svenska samhället. Den etniska bakgrunden bidrog således till en känsla av utanförskap då samhället inte tillät dem att identifiera sig som de ville. Sammanfattningsvis visade den insamlade empirin på att intervjupersonerna växt upp med två kulutrella världar som varit betydande för processen av identitetsskapandet. Deras dubbla kulturella band har varit en kärn faktor i hur dem skildrar sin identitet. Respondenterna ansåg deras dubbla kulturella band som en svårighet i deras unga dagar då ett sökande efter tillhörighet aldrig upphörde. Men beskrev den som en tillgång i dagens läge då de funnit sig själva och sin plats i samhället. / Social work often includes individuals who in some way live outside the normative society. Cases involving people with a foreign background can often get misunderstood because the Eurocentric ideology is not always prevalent for everyone. The purpose of this study is to investigate how adults born in the 90s with two foreign-born parents portray their identity and what impact the environment has had on their identity creation. With this study, we also want to gain a increased knowlegde of issues concerning identity in relation to ethnicity and how second-generation immigrants are affected by being referred to as immigrants. We have conducted qualitative semistructured interviews with six people born in Sweden with different cultural backgrounds. To get a broader perspective, we have asked questions about how their ethnic background has affected their identity creation in swedish society. Our analysis is based on the empirical material which is also further linked to the third identity and other relevant theoretical concepts such as; the attribution theory, man's need for belonging and cultural identity and its belonging. The results of our study have shown that the enviroment plays a significant role in the respondents' identity formation. The respondents' ethnicity was decisive in the extent to which they felt a sense of belonging to swedish society. The ethnic background thus contributed to a feeling of exclusion as society did not allow them to identify themselves as they wished. In summary, the collected empirical evindence showed that the interviewees grew up with who cultural worlds that were significant for the process of identity creation. Their dual cultural ties have been a core factor in how they portray their identity. The respondents considered their dual cultural ties to be a difficulty in their young days when a search for belonging never ceased. But described it as an asset in today's situation when they have found themselves and their place in society.