<p>Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.</p>

Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lärare har om ledarskap. Ledarstilar är en del av begreppet ledarskap och används också i arbetet. Studien omfattas av två förskollärare och två lärare för skolans tidigare år och har en kvalitativ ansats som är en småskalig studie bestående av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förståelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lärare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under många av observationerna att lärarna använder olika ledarstilar vid ett och samma tillfälle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lärarnas sätt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollärarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lärarna har mer fokus på uppgiften. Slutsatser för denna studie är för det första att det förekommer en blandning av olika ledarstilar i både förskolan och skolans tidigare år och en sådan kombination av ledarstilar kallas för ett situationsanpassat ledarskap. För det andra kan man se att lärarens personliga förhållningssätt utgör en viktig del i dennes ledarskap. </p>

Avsikten med vårt val av ämne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen på förskolan. Vår intention var att ta reda på om lärarnas förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till utveckling och förändring av förskolans arbetssätt.  Vi har använt aktionsforskning som design i vårt tillvägagångssätt. Som metod använde vi oss av såväl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkäter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens inställning var positiv och vi fick bekräftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrån sin egen förmåga. Slutsatsen av vårt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva när de själva fick påverka sin situation.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lärare har om ledarskap. Ledarstilar är en del av begreppet ledarskap och används också i arbetet. Studien omfattas av två förskollärare och två lärare för skolans tidigare år och har en kvalitativ ansats som är en småskalig studie bestående av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förståelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lärare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under många av observationerna att lärarna använder olika ledarstilar vid ett och samma tillfälle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lärarnas sätt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollärarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lärarna har mer fokus på uppgiften. Slutsatser för denna studie är för det första att det förekommer en blandning av olika ledarstilar i både förskolan och skolans tidigare år och en sådan kombination av ledarstilar kallas för ett situationsanpassat ledarskap. För det andra kan man se att lärarens personliga förhållningssätt utgör en viktig del i dennes ledarskap.

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns något i lärarens förhållningssätt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolår 5. Vi valde att använda oss av enkät med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkäterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jämlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frågor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen. Flickorna visade detta bl a genom att de önskade en mer varierad matematikundervisning. / Syftet med denna undersökning var att se om det fanns något i lärarens förhållningssätt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolår 5. Vi valde att använda oss av enkät med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkäterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jämlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frågor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen. Flickorna visade detta bl a genom att de önskade en mer varierad matematikundervisning.

Lärares högläsning är vanligt förekommande i undervisningen på mellanstadiet. Däremot visar forskning att syftet med högläsning varierar, allt från att fungera som ett avslappningsmoment till att vara utvecklande för elevers läsförståelse. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka undervisningsfaktorer som främjar elevers läsförståelse i arbetet med högläsning. Sju artiklar och en avhandling har inkluderats och är de studier som ligger till grund för den här litteraturstudiens resultat. Genom en tematisk analys utifrån studierna har litteraturstudiens resultat mynnat ut i olika huvudteman. De tre huvudteman som har visat sig är följande: lärarens medvetna val, arbetsformer i undervisningen samt lärarens och elevernas roll i undervisningen. Litteraturstudiens resultat pekar på att lärarens syn och förhållningssätt lägger grund för de didaktiska val som läraren gör i undervisningen. Vidare har lärarens planering framträtt som en grundläggande undervisningsfaktor för att i sin tur möjliggöra andra undervisningsfaktorer.

Denna kvalitativa studie med semistrukturerade intervjuer syftade till att redogöra för vuxna informanters reflektioner kring upplevelser av matematikängslan. Informanterna beskriver vad de anser vara tänkbara orsaker till upplevelserna samt vilket stöd som hade kunnat förebygga uppkomsten av matematikängslan. Informanterna beskriver också hur de förklarar orsaker till de egna matematiska prestationerna samt hur det har påverkat synen på den egna förmågan. Den insamlande empirin kommer från åtta vuxna kvinnors upplevelser av matematik-undervisning i Sverige och har analyserats med utgångspunkt från begreppen undervisning, lärmiljö och lärarens påverkan samt med hjälp avAttributionsteorin. Resultatet visar på lärarens betydelse både som en del av orsaken till uppkomsten av matematikängslan men även som ett stöd för elever i svårigheter. Resultatet har också belyst vikten av att eleverna får känna att de lyckas i undervisningen och betydelsen av att skapa förståelse för att lärande och utveckling inom ämnet är kopplade till elevens egna ansträngningar.

<p>As we have been actively involved in various teaching programmes for many years, we wanted to enquire how the students and teachers understood their school and compare it to how we experienced it.  Do the students fully understand the knowledge they are receiving and can they learn from it? Do the teachers believe what they are teaching is understood by the students? What is the underlining knowledge of social practices in the school, which can inspire students in different ways? The aim of the study, as the title suggests, is to convey and describe the various methods practiced in a specific social practice.</p><p>Our project is a quality study.  We have used observation, specific intense individual and group interviews. In the result, arrives a different message through what there is possible for the students to learn about the matter. These messages are visible in the different attitudes the teacher, the school and the organisation have vis-à-vis the matter. In the discussion, we have focussed on what has arrived in the result around the teacher's and the organisation's attitudes. How can these attitudes influence the students' attitude to the matter and how will one work in order to become aware about the messages that are sent.</p>

Att vara flerspråkig idag är inget ovanligt. Vissa elever i den svenska skolan är födda i Sver ige och har svenska som sitt starkaste språk, medan föräldrarna pratar andra språk och därför har även eleverna goda kunskaper inom ett eller flera språk till. Andra elever kommer till Sverige, och ska lära sig prata svenska som ett nytt språk. I denna litteraturöversikt beskrivs vilken forskning som finns om lärarens förhållningssätt kring flerspråkighet och användandet av transspråkande. Hur det påverkar och främjar elevers möjligheter att vara flerspråkiga i svenskundervisningen.   Resultatet av denna forskningsgenomgång visar att lärarens förhållningssätt och vilken norm som finns i skolan påverkar elevernas möjlighet att utveckla flerspråkigheten. En exkludering av de språkliga förmågorna som finns i klassrummet kan skapa negativa konsekvenser för elevernas språk- och kunskapsutveckling, medan ett positivt förhållningssätt där läraren uppmuntrar elevernas flerspråkighet och en flerspråkig norm i skolan kommer bidra till en positiv språk- och kunskapsutveckling.  Resultatet visar också att transspråkande förekommer i undervisningen i vissa studier, men inte i alla. Pedagogiskt transspråkande uttrycks emellertid som en strategi som gynnar flerspråkiga elevers kunskapsutveckling.