Historia blev ett gymnasiegemensamt ämne i och med införandet av 2011 års läroplaner för gymnasieskolan (Gy11). Det innebar att elever på yrkesprogram fick obligatorisk historieundervisning. I studien undersöks hur gymnasielärare i historiekursen för yrkesprogram förhåller sig till kursen och hur de hanterar de eventuella utmaningar och problem som finns med en sådan kurs. Forskningsläget visar att elever på yrkesprogram inte nödvändigtvis efterfrågar en historiekurs och att den komprimerade undervisningstiden inte alltid räcker till för att avhandla kursplanens centrala innehåll. Dessutom visar Skolinspektionens kvalitetsgranskningar att elever inte ser historiekursen som meningsfull och att det sällan finns ett samband mellan undervisningen och examensmålen. Den teoretiska ansatsen tar sin utgångspunkt i Basil Bernsteins klassifikation- och inramningsbegreppet, med huvudfokus på inramningen. Enligt Bernsteins teori är undervisningen på yrkesprogram ofta präglad av stark inramning, vilket innebär att läraren äger stor kontroll över undervisningssituationen. I studien har sju historielärare intervjuats. De resultat som presenteras i studien påvisar tendenser som ligger i linje med forskningsläget. Lärarna i studien anser att det finns problem med elevers bristande motivation och förkunskaper, och att denna ramfaktor präglar undervisningen i stor utsträckning. Hur lärare hanterar de utmaningar och svårigheter som uppstår i klassrummet varierar men det framgår ändå att lärarna har någon sorts beredskap. Merparten av lärarna i studien anser att elever med bristande förkunskaper och motivation gagnas av en undervisning med stark inramning, men att kursplanens centrala innehåll är så pass omfattande att läraren tvingas välja undervisningsmetoder med svagare inramning. De undervisningsmetoder lärarna använder präglas av såväl stark som svag klassifikation. Det framkommer även att lärarna anser att det centrala innehållet i kursen är för omfattande i förhållande till undervisningstiden.

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen. Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav. Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ”det professionella objektet”. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansikten Arbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ”ge” undervisning och eleverna blir således ”mottagare”. Lärarna konstruerade eleverna som en grupp istället för som individer och diskuterade elevers förmågor. I resultatet den största textmassan om hur de konstruerade ämnet eftersom det var detta lärarna valde att tala mest om. Kursen konstruerades b.la. som moraliserande, samhällsvetenskaplig och tidspressad. Slutsatsen av studien är att lärare innehållsmässigt och variationsmässigt mest väljer att tala om kursen och dess innehåll då de får bestämma hur de ska tala om de nya kursplanerna. Kursen konstrueras bl.a. som tidspressad, moraliserande och rättvis. Lärarna konstrueras som givare av undervisning och ställer sig som överordnande och eleverna som underordnande. Eleverna konstrueras i övrigt som oförmögna att ta egna initiativ och som en grupp elever, inte som individer. Nyckelord: naturkunskap, 1a1, kursplan, gy11, socialkonstruktion, diskursanalys, gruppintervju

This essay is a textbook analysis of the economic content in two textbooks designed for the upper secondary school course social studies 1a1. The aim of the study was to investigate the interaction between the content of the textbooks and the requirements outlined in the curriculum for the course social studies 1a1 particularly concerning the subject of personal finance. Through a meticulous analysis of the textbook content, the study explored whether the textbooks reflected these requirements and provided students with opportunities to develop their economic knowledge. The analysis revealed that the textbooks predominantly focused on presenting factual information and explanations within the economic subject. However, opportunities for students to engage in deeper reflections and receive normative guidance were lacking. This suggests that the textbooks might not fully meet the curriculum's demands to offer students the chance to develop their economic knowledge in a more analytical and critical manner. In conclusion, both textbooks were found to have deficiencies in meeting the curriculum's requirements, though in different ways. The study underscores the importance of social studies teachers being highly conscious of their choices in textbooks and teaching materials. Additionally, teachers should draw on their education and life experiences to complement the content in textbooks and ensure that all aspects of the central content for the course are addressed, especially when certain textbooks omit certain points.

No description available.

Den här studien handlar om hur begreppet epok används i historieundervisningen på gymnasiet, i kursplanen och i läroböcker. Mer specifikt fokuseras om och hur undersökningens tio läroböcker följer kursplanens centrala innehåll beträffande epoker. Tidigare forskning visar att begreppet epok är svårtydligt och konsensus över någon allmänt vedertagen periodisering/epokindelning av historien finns inte. Kursplanerna för historia 1a1 och 1b fastställer en epokindelning som enligt Skolverket ska följas. Den komparativa läroboksanalysen visar dock att sju av dem tio läroböckerna brister i kopplingen till kursplanen och därför inte kan sägas följa den. Den vanligaste försummelsen var att läroböckerna hade en egen epokindelning med en eller flera epoker från kursplanen som utelämnats. En annan frekvent förekommande brist var avsaknaden av problematiseringar av epokbegreppet, som också enligt kursplanen, ska behandlas. Däremot uppvisade nio av tio läroböcker exempel på fördjupningar och förändringsprocesser enligt kursplanens beskrivningar. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>

Fragmentation refers to the difficulties that students face when attempting to utilise substantive knowledge to make a useable big picture of the past. What possibilities are there to prevent fragmentation, within the framework of regular history teaching in school? In this thesis I tackle this question with interest in teaching methods proposed by history teachers. The research project is designed with the intention to provide the participating teachers with “reasonably good conditions” to be able to form an opinion about the problem of fragmentation. In the research project the participating teachers take part of litterature from the research field of history teaching, and processing the problem of fragmentation through discussion in focus groups and through planning of a history course. In this study I investigate how eight history teachers, given “reasonably good conditions”, imagine feasible teaching in order to prevent fragmentation within the frames of a History 1a1 course. Three research objects are being investigated. What are the teachers´ views regarding: 1) efficient teaching to prevent fragmentation? 2) the framework of teaching? 3) a History course that is including an action plan in order to prevent fragmentation? The study shows that the teachers experience limited possibilities to conduct efficient teaching to prevent fragmentation within the frames of a History 1a1-course. The teachers still, regardless of these limitations, find it possible to conduct strategically focused teaching to prevent fragmentation. The teaching strategies presented by the teachers can be more or less significant and the teachers are not necessarily prepared to allot time and resources to these strategies. Feasible teaching in order to prevent fragmentation is not necessarily associated with strategically aimed teaching. / Elevers svar på vad som har hänt i det förflutna består många gånger av lösryckt historisk stoffkunskap i form av årtal, anekdoter, händelser och historiska personer. Få elever kan använda historiska kunskaper för att konstruera stora och användbara bilder av det förflutna. I denna explorativa designstudie undersöks historielärares föreställningar om hur fragmentering kan motverkas i historieundervisningen.   Studien baseras på empiriskt material från "workshops" med åtta historielärare på gymnasiet. Lärarnas huvuduppgift bestod i att planera och presentera en planering av en Historia 1a1-kurs som innefattar en handlingsplan för att motverka fragmentering. Analysen visar bland annat att de medverkande lärarna upplever möjlighetsrummet att bedriva effektiv undervisning mot fragmentering inom ramarna för Historia 1a1-kursen som begränsat, dock inte obefintligt. Inom detta begränsade möjlighetsrum ser lärarna bland annat vissa möjligheter att bedriva strategiskt inriktad undervisning mot fragmentering.

ANALYSIS OF CYTOCHROME P4501A1 GENETIC POLYMORPHISMS IN PATIENTS WITH ISCHEMIC STROKE Adali, Ayse &Ccedil / inar M.Sc., Department of Biochemistry Supervisor: Prof. Dr. Orhan Adali Co-Supervisor: Dr. Birsen Can Demird&ouml / gen January 2011, 179 pages Stroke is the third leading cause of death worldwide and results in serious disabilities. Cytochrome P450 1A1 gene (CYP1A1) is a highly polymorphic gene encoding its corresponding xenobiotic metabolizing enzyme which is responsible from the metabolism of carcinogenic polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) that are engaged with the formation of free radicals. Atherosclerosis is a major cause of ischemic stroke and this pathology may be associated with the disruption of vascular homeostasis due to the formation of these chemicals. The main objective of this study was to investigate the coding region (A4889G) and non-coding region (T6235C) polymorphisms of the CYP1A1 gene as a risk factor for ischemic stroke. The study group in Turkish population consisted of 226 unrelated ischemic stroke patients and 113 control subjects. There was no statistically significant difference between the groups with respect to age and gender. Total blood samples were obtained from G&uuml / lhane Military Medical Academy Hospital, Neurology Department, Ankara. In stroke patients, hypertension, diabetes mellitus, smoking and obesity were at least 2 times more common and high density lipoprotein cholesterol (HDL-C) was significantly lower than controls. The frequency of mutant allele 4889G was 0.445 in patients and was nearly the same with controls. The frequency of mutant allele 6235C was 0.151 in patients and was significantly higher in controls (0.226, P=0.015). The risk of diabetic, smoker and obese individuals having ischemic stroke was significantly higher in 4889G allele carriers (AG+GG / Odds ratio / OR= 2.1, 2.4 and 3, respectively). The risk of hypertensive and diabetic individuals having ischemic stroke was higher in 6235TT genotypic people (OR= 3 and 2.2, respectively). On the contrary, the risk of smoker and obese individuals having ischemic stroke was significantly higher in 6235 C allele carriers (OR=5.3 and 3.7, respectively). Logistic regression analysis revealed that hypertension, smoking, levels of low density lipoprotein cholesterol (LDL-C) and HDL-C and 6235C allele were significant predictors of stroke. In this analysis, high level of LDL-C was found to be associated with almost 1.5-fold risk of ischemic stroke. On the other hand, HDL-C and having mutant 6235C allele decreased the risk of ischemic stroke 2.5 and 2-fold, respectively. This is the first study investigating the relation between A4889G polymorphism and stroke risk. Additionally, in Turkish population A4889G and T6235C polymorphisms were analyzed for the first time in terms of its relation to ischemic stroke. The present study demonstrated that the frequency of mutant 4889G allele was nearly the same in stroke patients and control subjects / whereas the frequency of mutant 6235 C allele was higher in control subjects than in stroke patients. Consequently, we decided that carrying mutant 4889 G allele does not constitute a risk for ischemic stroke and carrying mutant 6235C allele may have a protective effect against stroke.

SammanfattningHistoria blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen. Analysen visade att de fyra intervjuade lärarna hade liknande erfarenheter beträffande undervisningen, nämligen att det är extra viktigt att undervisningsmetoderna varieras för att bibehålla intresset hos den nya elevgruppen. Lärarna upplevde också att den bristande läsförståelsen hos flera av elevernas var en utmaning, och hade förhoppningar om att läroböckernas ljudboksversioner skulle kunna bidra till att minska problemet.

<p>Gilbert’s syndrome (GS) occurs in approximately 10% of the European population. The most common cause is homozygosity for UGT1A1*28, which is a TA repeat expansion in the promoter of UGT1A1. It is characterised by intermittent hyperbilirubinemia due to reduced hepatic activity of the  enzyme UDP-glucuronosyl-transferase 1A1(UGT1A1). GS also  alteres the pharmacokinetics of some drugs and increases the risk of drug toxicity. Irinotecan (Camptosar®, Campto®) is used in metastatic colorectal cancer and the active metabolite is inactivated by UGT1A1. Studies have shown that GS can be a risk factor for toxicity during irinotecan therapy.</p><p>Three different methods for genotyping of UGT1A1*28 have been tested.</p><p>PCR with electrophoresis used for size separation, melting temperature analysis and fluorescent PCR followed by fragment analysis on a capillary sequencer.</p><p>The last method was found to be superior. This method was used for genotyping of patients with colorectal cancer treated with irinotecan and 5-fluorouracil in the Nordic VI study. A significant association between UGT1A1 genotype and plasma bilirubin level before the start of irinotecan treatment was seen (ANOVA p<0.0001). Patients with GS had an overall increased risk of adverse drug reactions (Fishers Exact test p=0.02).</p><p>Gilbert’s syndrome can be diagnosed by genotyping UGT1A1*28 with a fragment analysis method. Genotyping of UGT1A1*28 can be used to identify patients with an increased risk of adverse reactions to irinotecan.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p> / <p>Gilberts syndrom (GS) drabbar upp till 10% av befolkningen i Västeuropa. GS beror på nedsatt aktivitet av enzymet UDP-glukuronosyltransferas 1A1 (UGT1A1) i levern. Den vanligaste orsaken är att individen är homozygot för en insertion av två baser i promotorn för genen UGT1A1. Denna genvariant kallas (TA)7TAA  eller UGT1A1*28. GS leder till intermittent stegring av bilirubin vid infektioner, men bilirubinstegring kan förekomma även utan utlösande agens. GS kan också leda till bilirubinstegring vid viss läkemedelsbehandling. Irinotekan (Campto®) används vid metastaserande colorektal cancer och dess aktiva metabolit inaktiveras av UGT1A1. Det finns rapporter om att GS ger ökad risk för toxiska biverkningar av irinotekan.</p><p>Tre metoder för att bestämma UGT1A1 har jämförts: PCR med elfores, PCR med smältpunktsanalys och PCR med fragmentanalys på sekvensator. Den sista metoden var bäst och användes för att genotypa UGT1A1 hos patienter med colorektal cancer från Nordic VI-studien. De behandlades med irinotekan i kombination med bolusinjektion eller infusion av 5-fluorouracil. Vi fann att  patienter med GS hade signifikant högre S-bilirubin före behandling jämfört med övriga patienter. De hade även ökad frekvens biverkningar av irinotekan (Fishers exakta test p=0,02).</p><p>Genotypning av UGT1A1 kan således användas för att diagnostisera Gilberts syndrom hos patienter med oförklarad bilirubinstegring. Det kan även användas för att identifiera patienter med ökad risk för biverkningar av irinotekan.</p>

Gilbert’s syndrome (GS) occurs in approximately 10% of the European population. The most common cause is homozygosity for UGT1A1*28, which is a TA repeat expansion in the promoter of UGT1A1. It is characterised by intermittent hyperbilirubinemia due to reduced hepatic activity of the  enzyme UDP-glucuronosyl-transferase 1A1(UGT1A1). GS also  alteres the pharmacokinetics of some drugs and increases the risk of drug toxicity. Irinotecan (Camptosar®, Campto®) is used in metastatic colorectal cancer and the active metabolite is inactivated by UGT1A1. Studies have shown that GS can be a risk factor for toxicity during irinotecan therapy. Three different methods for genotyping of UGT1A1*28 have been tested. PCR with electrophoresis used for size separation, melting temperature analysis and fluorescent PCR followed by fragment analysis on a capillary sequencer. The last method was found to be superior. This method was used for genotyping of patients with colorectal cancer treated with irinotecan and 5-fluorouracil in the Nordic VI study. A significant association between UGT1A1 genotype and plasma bilirubin level before the start of irinotecan treatment was seen (ANOVA p&lt;0.0001). Patients with GS had an overall increased risk of adverse drug reactions (Fishers Exact test p=0.02). Gilbert’s syndrome can be diagnosed by genotyping UGT1A1*28 with a fragment analysis method. Genotyping of UGT1A1*28 can be used to identify patients with an increased risk of adverse reactions to irinotecan. / Gilberts syndrom (GS) drabbar upp till 10% av befolkningen i Västeuropa. GS beror på nedsatt aktivitet av enzymet UDP-glukuronosyltransferas 1A1 (UGT1A1) i levern. Den vanligaste orsaken är att individen är homozygot för en insertion av två baser i promotorn för genen UGT1A1. Denna genvariant kallas (TA)7TAA  eller UGT1A1*28. GS leder till intermittent stegring av bilirubin vid infektioner, men bilirubinstegring kan förekomma även utan utlösande agens. GS kan också leda till bilirubinstegring vid viss läkemedelsbehandling. Irinotekan (Campto®) används vid metastaserande colorektal cancer och dess aktiva metabolit inaktiveras av UGT1A1. Det finns rapporter om att GS ger ökad risk för toxiska biverkningar av irinotekan. Tre metoder för att bestämma UGT1A1 har jämförts: PCR med elfores, PCR med smältpunktsanalys och PCR med fragmentanalys på sekvensator. Den sista metoden var bäst och användes för att genotypa UGT1A1 hos patienter med colorektal cancer från Nordic VI-studien. De behandlades med irinotekan i kombination med bolusinjektion eller infusion av 5-fluorouracil. Vi fann att  patienter med GS hade signifikant högre S-bilirubin före behandling jämfört med övriga patienter. De hade även ökad frekvens biverkningar av irinotekan (Fishers exakta test p=0,02). Genotypning av UGT1A1 kan således användas för att diagnostisera Gilberts syndrom hos patienter med oförklarad bilirubinstegring. Det kan även användas för att identifiera patienter med ökad risk för biverkningar av irinotekan.