Spelling suggestions: "subject:"bokhistoria 1a1"" "subject:"conhistoria 1a1""
1 |
Historiekursen för yrkesprogram i praktiken : En didaktisk undersökning av hur gymnasielärare förhåller sig till historiekursen för yrkesprogram / The history course for vocational education and training in practice : A didactic study of how teachers in Swedish upper secondary school relate to the history course for vocational education and trainingLarsson, Johan January 2019 (has links)
Historia blev ett gymnasiegemensamt ämne i och med införandet av 2011 års läroplaner för gymnasieskolan (Gy11). Det innebar att elever på yrkesprogram fick obligatorisk historieundervisning. I studien undersöks hur gymnasielärare i historiekursen för yrkesprogram förhåller sig till kursen och hur de hanterar de eventuella utmaningar och problem som finns med en sådan kurs. Forskningsläget visar att elever på yrkesprogram inte nödvändigtvis efterfrågar en historiekurs och att den komprimerade undervisningstiden inte alltid räcker till för att avhandla kursplanens centrala innehåll. Dessutom visar Skolinspektionens kvalitetsgranskningar att elever inte ser historiekursen som meningsfull och att det sällan finns ett samband mellan undervisningen och examensmålen. Den teoretiska ansatsen tar sin utgångspunkt i Basil Bernsteins klassifikation- och inramningsbegreppet, med huvudfokus på inramningen. Enligt Bernsteins teori är undervisningen på yrkesprogram ofta präglad av stark inramning, vilket innebär att läraren äger stor kontroll över undervisningssituationen. I studien har sju historielärare intervjuats. De resultat som presenteras i studien påvisar tendenser som ligger i linje med forskningsläget. Lärarna i studien anser att det finns problem med elevers bristande motivation och förkunskaper, och att denna ramfaktor präglar undervisningen i stor utsträckning. Hur lärare hanterar de utmaningar och svårigheter som uppstår i klassrummet varierar men det framgår ändå att lärarna har någon sorts beredskap. Merparten av lärarna i studien anser att elever med bristande förkunskaper och motivation gagnas av en undervisning med stark inramning, men att kursplanens centrala innehåll är så pass omfattande att läraren tvingas välja undervisningsmetoder med svagare inramning. De undervisningsmetoder lärarna använder präglas av såväl stark som svag klassifikation. Det framkommer även att lärarna anser att det centrala innehållet i kursen är för omfattande i förhållande till undervisningstiden.
|
2 |
Epoker i gymnasiets läroböcker i historia : En studie om begreppet epok och hur väl läroböckerna följer kursplanenDanielsson, Joakim January 2020 (has links)
Den här studien handlar om hur begreppet epok används i historieundervisningen på gymnasiet, i kursplanen och i läroböcker. Mer specifikt fokuseras om och hur undersökningens tio läroböcker följer kursplanens centrala innehåll beträffande epoker. Tidigare forskning visar att begreppet epok är svårtydligt och konsensus över någon allmänt vedertagen periodisering/epokindelning av historien finns inte. Kursplanerna för historia 1a1 och 1b fastställer en epokindelning som enligt Skolverket ska följas. Den komparativa läroboksanalysen visar dock att sju av dem tio läroböckerna brister i kopplingen till kursplanen och därför inte kan sägas följa den. Den vanligaste försummelsen var att läroböckerna hade en egen epokindelning med en eller flera epoker från kursplanen som utelämnats. En annan frekvent förekommande brist var avsaknaden av problematiseringar av epokbegreppet, som också enligt kursplanen, ska behandlas. Däremot uppvisade nio av tio läroböcker exempel på fördjupningar och förändringsprocesser enligt kursplanens beskrivningar. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>
|
3 |
Att begripliggöra det förflutna : En studie av hur åtta historielärare i samtal och planering föreställer sig historieundervisning inriktad mot att motverka fragmentering / Making sense of the past : A study of how eight history teachers in dialogue and planning imagine history teaching in order to prevent fragmentationNordkvist, Rickard January 2017 (has links)
Fragmentation refers to the difficulties that students face when attempting to utilise substantive knowledge to make a useable big picture of the past. What possibilities are there to prevent fragmentation, within the framework of regular history teaching in school? In this thesis I tackle this question with interest in teaching methods proposed by history teachers. The research project is designed with the intention to provide the participating teachers with “reasonably good conditions” to be able to form an opinion about the problem of fragmentation. In the research project the participating teachers take part of litterature from the research field of history teaching, and processing the problem of fragmentation through discussion in focus groups and through planning of a history course. In this study I investigate how eight history teachers, given “reasonably good conditions”, imagine feasible teaching in order to prevent fragmentation within the frames of a History 1a1 course. Three research objects are being investigated. What are the teachers´ views regarding: 1) efficient teaching to prevent fragmentation? 2) the framework of teaching? 3) a History course that is including an action plan in order to prevent fragmentation? The study shows that the teachers experience limited possibilities to conduct efficient teaching to prevent fragmentation within the frames of a History 1a1-course. The teachers still, regardless of these limitations, find it possible to conduct strategically focused teaching to prevent fragmentation. The teaching strategies presented by the teachers can be more or less significant and the teachers are not necessarily prepared to allot time and resources to these strategies. Feasible teaching in order to prevent fragmentation is not necessarily associated with strategically aimed teaching. / Elevers svar på vad som har hänt i det förflutna består många gånger av lösryckt historisk stoffkunskap i form av årtal, anekdoter, händelser och historiska personer. Få elever kan använda historiska kunskaper för att konstruera stora och användbara bilder av det förflutna. I denna explorativa designstudie undersöks historielärares föreställningar om hur fragmentering kan motverkas i historieundervisningen. Studien baseras på empiriskt material från "workshops" med åtta historielärare på gymnasiet. Lärarnas huvuduppgift bestod i att planera och presentera en planering av en Historia 1a1-kurs som innefattar en handlingsplan för att motverka fragmentering. Analysen visar bland annat att de medverkande lärarna upplever möjlighetsrummet att bedriva effektiv undervisning mot fragmentering inom ramarna för Historia 1a1-kursen som begränsat, dock inte obefintligt. Inom detta begränsade möjlighetsrum ser lärarna bland annat vissa möjligheter att bedriva strategiskt inriktad undervisning mot fragmentering.
|
4 |
Implementering av historia som kärnämne i gymnasietWallace, John-Erik January 2013 (has links)
SammanfattningHistoria blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen. Analysen visade att de fyra intervjuade lärarna hade liknande erfarenheter beträffande undervisningen, nämligen att det är extra viktigt att undervisningsmetoderna varieras för att bibehålla intresset hos den nya elevgruppen. Lärarna upplevde också att den bristande läsförståelsen hos flera av elevernas var en utmaning, och hade förhoppningar om att läroböckernas ljudboksversioner skulle kunna bidra till att minska problemet.
|
Page generated in 0.0769 seconds