I detta examensarbete undersöks fem lärares uppfattningar om elevers svårigheter med innehåll i mekanik, samt vilka strategier lärare uppger att de använder för att lära ut detta innehåll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lärare från samma område i Sverige. Några generella slutsatser från resultatet kan därför inte göras, däremot ges en inblick i vilka svårigheter dessa lärare uppfattar att elever har och vilka strategier de säger sig använda. Resultatet från detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskälla för lärarstudenter och lärare. Det framkommer att lärare inte uppfattar att mekanik är svårt jämfört mot andra områden i fysik. De svårigheter som ändå uppstår i mekanik kopplar lärarna till elevers tidigare erfarenheter, vardagsförståelse, och att fysik är abstrakt med svår matematik och modeller. Strategier som lärare använder, när de uppmärksammat elevers svårigheter i mekanik, är att anknyta exempel till verkligheten. Att använda sig av praktiska exempel, där elever får känna på fysiken. Att ge mer tid och fler exempel. Att revidera lektionsinnehållet och hitta bättre förklaringsmodeller. Att diskutera fysik både mellan lärare – elev, elev-elev och genom diskussionen testa elevers hypoteser om fysikaliska fenomen.

This study aims to examine how teachers in elementary school reason about and effectively implements special needs education. A qualitative study was made by interviewing four elementary teachers about their own role in dealing with pupils in difficulty. The material was then analyzed using content analysis. The result section is presented by the study's issue and then been analyzed against the background research. In the analysis it follows that the teachers believe among other things that there is too little time and resources to meet pupils in difficulty, the time and resources in schools is essential when it comes to meet students' needs. A large part of the difficulties of implementing such work is in the school's structural terms.

Fokuset i denna undersökning har varit att undersöka huruvida kemiundervisningen inom området stökiometri i Sverige skiljer sig med avseende på; geografiskt område, skolstorlek, ålder på de deltagande lärarna samt deras arbetslivserfarenhet. Data samlades in genom användning av internetbaserade enkäter, de distribuerades via e-mail och skapades i Google drive. Svaren från enkäterna presenteras antingen via olika sorters diagram eller i en sammanfattande text beroende på om frågorna var slutna respektive öppna frågor. För att analysera den insamlade datan användes två olika metoder; kvalitativ innehållsanalys, som användes för att analysera de öppna frågorna samt de huvudsakliga böckerna lärarna använder sig av, och bivariat analys, som användes för att analysera de slutna frågorna. Då denna studie är för liten för att kunna dra några riktiga slutsatser presenteras enbart de tendenser författarna kan se utifrån de svar som har getts i enkäten. Utifrån resultaten verkar det geografiska området inte ha lika stor inverkan som resterande faktorer. Skolstorleken påverkar däremot hur lärare väljer att lägga upp sin undervisning. De tendenser som kan ses är att det är åldern samt arbetslivserfarenheten som har störst påverkan ifråga om hur lärarna lägger upp sin undervisning. Alla lärare angav att de använder sin huvudsakliga lärobok till tämligen stor del i sin undervisning. Gällande de fyra områden inom stökiometri - substansmängdsberäkningar, substansmängdsförhållande, begränsande reagens samt koncentrationsberäkningar - som undersöktes med avseende på läroböckerna angav alltid minst hälften av lärarna att de nyttjade sin huvudbok. De böcker lärarna angett som sina huvudböcker har stora skillnader i text- och exempelmängd samt text- och exempelkvalité och det var möjligt att associera vissa av elevernas svårigheter till läroböckernas brister. / The focus of this study has been to examine whether the chemistry education in stoichiometry differs in regard to; geographical area, school size, age of the participating teachers and their professional experience. Data was collected through use of internet-based surveys, because they were distributed via e-mail and were created in Google drive. The answers from the surveys are presented either through diagrams or in a summary depending on if the questions were closed or open respectively. To analyse the collected data two methods were used; qualitative content analysis, which was used to analyse the open questions as well as the main textbooks the teachers used, and bivariate analysis, which was used to analyse the closed questions. Because this study is too small to draw any real conclusions only the tendencies the authors can observe through the answers to the survey are presented. From the results, the influence of the geographic area does not seem as big as the influence from the remaining factors, but the school size seems to have some influence on how teachers choose to set up their teaching. Age and professional experience seem to have the biggest influence on how teachers set up their teaching. All of the teachers indicated that they use their main textbook to a fairly large extent in their teaching. Regarding the four areas of stoichiometry - calculations on amount of substance, mole ratio, limiting reactant and concentration calculations - that were investigated in regard to the textbooks at least half the teachers always indicated that they used their main textbooks. The textbooks the teachers indicated as their main books had major differences in the amount of text and examples as well as the quality of text and examples, and it was possible to associate some of the student’s difficulties to the deficiencies of the textbooks.

Tidigare forskning visar på att mobbning och kränkande behandling påverkar den sociala miljön. Orsaker till mobbning kan finnas i miljön och beskrivs utifrån olika förklaringsmodeller (teorier). Biologisk förklaring kan kortfattat beskrivas som att man blir en hackkyckling i en hönsgård. Socialpsykologisk förklaringsmodell beskrivs kort som en teaterpjäs med olika roller som pluggis och nörd. Det har gjorts studier på fritidslärares upplevelser av mobbning som visat att lärarna upplever att känslomässiga svårigheter och negativa associationer var och är ett stort problem i skolan.Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärarnas uppfattningar av elevernas livsvärld i skola och fritidshem med fokus på mobbning och social miljö. Detta är viktigt att undersöka för att få reda på hur fritidslärare tänker om och förstår sig på elever, hur de förstår vad mobbning är samt vilka samband mellan mobbning och miljö som de uppfattar. Denna förståelse kan i sin tur påverka hur de arbetar i sitt jobb. Denna studie är inspirerad av hermeneutiken som innebär, tolka, översätta och förklara. Det handlar inte om att hitta sanningen utan hitta aspekter på ett fenomen som kan öka förståelsen av den. Sju fritidspedagoger i Norrland, Sverige intervjuades och fick besvara frågor gällande elevernas livsvärld i skola och fritidshem, samt frågor om den sociala miljön och mobbning. Det empiriska materialet analyserades i sex olika steg där den bland annat koncentrerades, kategoriserades och tolkades. Resultatet visar på att lärarna har olika uppfattningar om vad som egentligen är mobbning. De upplevde att eleverna har svårt att hantera motgångar och svårigheter i både det sociala samspelet och konfliktlösning. Fritidslärarna kunde se ett interagerande samband mellan den sociala miljön och mobbning som påverkar och begränsar varandra. Fritidslärarna ansåg att ett värdegrundsarbete, från förskolan till gymnasiet, ska genomsyra undervisningen och skapa en helhet för eleverna. Slutsatserna som kunde dras utifrån detta var att det är viktigt med en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Även att vuxennärvaro, gruppstärkande arbete och fritidslärarnas egna uppfattningar kan påverka deras arbete i fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Den här studien undersöker formuleringar i en skolas åtgärdsprogram och hur skolans anställda som är knutna till programmet uttrycker sig kring innehållet i det samt vilken inverkan synen på elevers svårigheter kan ha på dessa åtgärdsprogram. Syftet är att belysa hur nära åtgärdsprogrammen de anställda står samt beskriva eventuella orsaker till varför dessa är formulerade som de är och hur det kan komma sig att de anställda uttrycker sig som de gör. För att undersöka detta har data samlats in från såväl åtgärdsprogram som de anställda. För insamling av data ifrån skolans personal användes kvalitativa intervjuer. De kategorier som undersökandet av åtgärdsprogram och de anställdas uttryck har mynnat ut i är åtgärdsprogram, elevers svårigheter samt arbetet med elevers svårigheter. Dessa kategorier är således centrala i studiens resultat- och analysdel. Studien mynnar ut i tankar kring hur olika syn på elevers svårigheter och social rättvisa kan påverka en skolverksamhet.

The study has investigated what knowledge Swedish upper secondary school teachers, who teach mathematics in the courses 1a, 1b or 1c, express about the teaching of linear functions. Furthermore, the study investigated what teachers believe students need to learn, which instructional activities teachers believe they use and what difficulties teachers perceives in teaching. To investigate this semi-structured interviews were carried out with nine teachers, which in turn have then been analyzed using the PCK based tool CoRe together with thematic analysis. The results show that the participating teachers both address aspects of their teaching that are common to several teachers and that are unique to one teacher. The conclusion that can be drawn from the results is that the teachers express that students need to learn to: make everyday connections, understand the transition between and the meaning of representation and understand the concept of a function. The instructional activities used include: digital tools, review, assignments and unique practical exercises. The difficulties identified are: lack of prior knowledge, lack of interest in functions, modeling of linear functions, the parameters k and m, the notation f(x) and the difference between f(x)=a and f(a). / I studien undersöks vilken kunskap lärare som undervisar i kurserna matematik 1a, 1b eller 1c ger uttryck för i undervisningen av linjära funktioner. Vidare har studien undersökt vad lärare anser att elever behöver lära sig, vilka undervisningsmoment lärare anger att de använder samt vilka svårigheter lärare upplever kring undervisningen. För att ta reda på detta har semistrukturerade intervjuer med nio verksamma gymnasielärare genomförts, som sedan har analyserats med det PCK-baserade verktyget CoRe tillsammans med tematisk analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna både tar upp aspekter kring sin undervisning som är gemensamma för flera lärare och som är unika för en lärare. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att lärarna anser att elever behöver lära sig: att göra vardagliga kopplingar, förstå övergången mellan och innebörden av representationsformer samt förstå funktionsbegreppet. Vidare använder lärarna undervisningsmoment som: digitala verktyg, genomgångar, självständigt arbete i läromedel samt unika praktiska övningar. De svårigheter som lärarna identifierat är: bristande förkunskaper, bristande intresse av funktioner, modellering av linjära funktioner, parametrarna k och m, notationen f(x) samt skillnaden på f(x)=a och f(a).