Denna studie fokuserar bedömningssamtal i ämnet modersmål, i två olika modersmålsenheter. Dessa bedömningssamtal genomfördes med behöriga och obehöriga lärare inför betygssättning för att stödja de icke-behöriga lärarna och öka deras bedömningskompetens, vilket förväntas leda till ökad samstämmighet i tolkningen av elevernas prestationer. Det övergripande syftet i uppsatsen är att utforska lärarnas syn på samtalen och hur sambedömning sker. Studien bygger på kvantitativa och kvalitativa data från samtal, intervjuer och enkät. Med utgångspunkt i Wengers Social Theory ofLearning samt i Sadlers teori om olika typer av kriterier i bedömningspraktiker undersöks studiens frågeställningar: (1) vilka för- och nackdelar finner behöriga och icke-behöriga modersmålslärare avseende bedömningssamtalen: (2) hur deltar behöriga och obehöriga lärare i samtalen; (3) vilka språkfärdigheter ges större vikt vid bedömning. Utifrån Ivaničs (2004) sex diskurser om skrivpedagogiska synsätt undersöks också vilka skriftliga språkfärdigheter som ges större vikt vid bedömning av elevers prestationer. Resultaten visar att sambedömningssamtalen upplevdes positivt och de flesta lärarna som tyckte att samtalen var ett lämpligt tillfälle att stödja en likvärdig bedömning och betygsättning. Majoriteten hänvisade till Skolverkets kunskapskrav vid betygssättning. I grupperna som utgick från skriftligaelevarbeten gavs skriftlig förmåga störst utrymme för bedömning. Andra grupper lade vikt vid såvälskriv-, samtals- som läsförmågor. Resultaten visar vidare att lärare betonar olika skriftliga språkfärdigheter när de bedömer. En del lärare lade större vikt vid den grammatiska aspekten, medanandra istället fokuserade den kommunikativa aspekten, samt textens koherens och genre-egenskaper. Därutöver visade resultaten att olika språk kan vara orsak till olika undervisningsnivåer, beroende på elevers möjligheter att använda språken, vilket kan påverka bedömningens likvärdighet. Kunskapskraven i läroplanen ansågs även för abstrakta, vilket också bedömdes påverka likvärdigheten i bedömningen. Dessa resultat belyser således både styrkor och brister med sambedömning, vilket kan vara en utgångspunkt i förbättringsarbete inom ämnet modersmål. Resultaten bidrar också med ny kunskap om sambedömning av betydelse för andra skolämnen. / Co-assessment sessions are supposed to create the conditions for unqualified teachers to be supported in assessment and grading, and to improve their assessment skills. Specifically, co-assessment is expected to lead to greater coherence in the interpretation of pupils' performance. This essay reports and discusses the results of a quantitative and qualitative study of co-assessment by qualified and unqualified mother-tongue teachers who rate students' performance during co-assessment sessions.The overall aim of this study is to explore teachers' approaches to co-assessment and the practices with which co-assessment is carried out. Based on Wenger's Social Theory of Learning and on Sadler's theory of different types of criteria in assessment practices, the study’s research questions aim to investigate (1) the advantages and disadvantages of qualified and unqualified mother-tongue teachers with regards to the co-assessment sessions; (2) the participation of qualified and unqualified teachersduring co-assessment sessions; (3) how they interpret the grading criteria by the National Agency for Education. Furthermore, Ivanič's (2004) six discourses on pedagogical approaches to writing are used to analyse which aspects of written production are given greater importance when assessing pupils' performance. In order to answer the research questions, a quantitative and qualitative analysis has been conducted on the data collected for the study: video-recorded co-assessment sessions, interviews with the participating teachers, and teacher responses to a questionnaire. The analysis has shown that co-assessment sessions are seen as an appropriate way to support reliability in assessment and grading. It has also been found that the majority of the teachers in the study referred to the knowledge requirements specified by the Swedish National Agency for Education in the curriculum for mother tongue instruction. Furthermore, some groups of teachers focused on writing, speaking, and reading abilities, while other groups focused mostly on writing skills and grounded their co-assessment observations on concrete examples of student work. More specifically, this study shows that different teachers focused on a range of different aspects of the pupils’ texts while assessing their written production. That is, some teachers paid more attention to grammatical features, with morphological and syntactic errors leading to negative assessments of the students’ performance. Other teachers focused instead on textual coherence and on the students’ ability to communicate in writing and to follow specific genre conventions. Moreover, the analysis has shown that various factors may negatively affect the reliability of assessment, as different languages may be taught at different proficiency levels, due to the pupils’ possibilities to use the language. The knowledge requirements specified in the curriculum were also considered too abstract by the teachers and therefore subject to different interpretations when used to assess students’ actual performance. Overall, this study contributes to research on co-assessment by highlighting both strengths and shortcomings of such practice. At the same time, this kind of work provides practical implications that may lead to the improvement of co-assessment practices in mother tongue instruction. Furthermore, the results contribute new knowledge on co-assessment practices of value also for other school subjects.KeywordsCo-assessement, mother tongue, social moderation, assessment practices, The Queensland syste

The aim of this study is to examine the complexity of teachers’ assessment practice. It is divided into a two part-studies. The first part aims to determine what type of knowledge is tested in teachers’ written tests, and how they relate to the curriculum. To answer this we analyzed two tests from four different teachers. The second part aims to find out how different factors influence the teacher’s in his or hers test construction. To answer this we interviewed the four teachers who provided the test. Together, the two parts helps us to understand how tests work, as well as why they are constructed the way they are. The study uses two different theories as analytical tools. The first part of the study uses Bloom’s revised taxonomy to determine different types of knowledge. The theory is also used to determine the knowledge of the curriculum. The second theory, which relates to the second part of the study, is a frame factor theory, to define different internal and external factors that influence in a teacher’s work. Methods used in the study are text analysis for the teachers’ tests and the curriculum, and interviews for the frame factors. The results of the first part shows a discrepancy between the knowledge tested in the tests and the knowledge expressed in the curriculum. Most notable was the lack of questions requiring evaluating skills in the tests, while the curriculum mentions it 4 times out of 9 different requirements. The results of the second part showed that a number of factors influence teachers in their test construction. The main factor influencing teachers in the test construction, mentioned by all teachers, were lack of ‘social moderation’, i.e. working within assessment as a group and being able to discuss and reflect with colleagues. Other factors mentioned were time and organization, which were partly mentioned along with the responsibility or involvement of the head teacher.

Syftet med litteraturöversikten är att presentera forskning om vilken betydelse sambedömning mellan lärare får på bedömning och betygsättning i den svenska skolan. Följande frågeställningar syftar till att redogöra för syftet med litteraturöversikten: Hur kan sambedömning bidra till en ökad grad av likvärdighet i utbildningen, vad säger forskning om detta? Vilken betydelse får sambedömning på lärares samsyn och samstämmighet? Informationssökningen har skett utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt i framförallt Skolverkets och Skolinspektionens databaser samt i de internationella utbildningsvetenskapliga databaserna ERC och ERIC, sekundära sökningar har också genomförts. Resultatet visar på att sambedömning används som en strategi för att stärka likvärdigheten inom utbildningsväsendet. Detta sker i synnerhet om sambedömning före-kommer kontinuerligt i mötet mellan lärare och ger möjligheten att föra diskussioner kring elevunderlag vilket i sin tur kan främja lärares individuella bedömning. Sambedömning lyfts också fram som ett betydelsefullt verktyg för att öka samsynen mellan lärare, trots den ökade samsynen mellan lärare garanterar det inte att det råder samstämmighet. I diskussionen konstateras att lärarkompetensen stärks i samband med sambedömning detta kan öka likvärdigheten i deras bedömning eftersom det förutsätter diskussion och reflektion kring lärares undervisning och bedömningspraktik.