Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur krisgrupper inom gymnasieskolan arbetar med krishantering vad gäller beredskap, organisation samt uppföljning. Undersökningen har genomförts på skolor inom samma kommun i nordöstra Skåne. På Skola 1 intervjuades en skolsköterska, en kurator samt en vaktmästare och på Skola 2 intervjuas en skolsköterska samt en kurator. Skola 1 har inte varit lika utsatt för krissituationer som Skola 2 har. Av intervjusvaren att döma kan vi konstatera att båda skolorna har en god beredskap inför eventuella krissituationer. Krisplaner finns på båda skolorna och dessa revideras efter behov. Vilka insatser som ska sättas in vid krissituationer är i första hand beroende av hur de ser ut, därför finns inga direkta mallar att följa eftersom situationerna kan skilja sig markant åt. De intervjuade poängterade vikten av att samlas och utvärdera utfört arbete, för att veta vad som ska förbättras inför nästkommande situation. Angående frågan om krisgrupperna fått kritik efter avslutat arbete svarade man på Skola 1 att det hade man inte, medan de på Skola 2 sade att det alltid förekommer i någon form.

No description available.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program. De analysmetoder vi använt oss av är meningskategorisering, meningskoncentrering och därefter har vi valt att presentera detta material i tabellform med underkategorier till den första meningskategoriseringen. Resultat: Vår studie visar att det finns en samsyn inom och mellan yrkes- respektive studieförberedande program om att grammatikundervisning behövs för att studera främmande språk. Inom yrkesförberedande program bedrivs en funktionaliserad undervisning, där man använder kunskaperna på individnivå och detta undervisningssätt finns ingen samsyn om mellan yrkesförberedande och studieförberedande program.

No description available.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff. Eleverna konstruerar motivation som något som främst är ett resultat av yttre drivkrafter. Eleverna arbetar för att uppnå höga betyg vilket ger möjligheter till högre studier och ett bra arbete i framtiden. Utan betygen som sporre ses det dagliga arbetet i skolan som meningslöst. Motivationsforskningsdiskursens konstruktioner av fenomenet motivation för diskussioner baserade på skolans organisatoriska former. I diskussionen av studiens resultat tolkas de olika konstruktionerna av fenomenet motivation även med kulturella skillnader i diskurserna avseende syn på ansvar och lydnad.

Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som ändrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala där betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på lärarens inställning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda på vilka förutsättningar som finns för implementering utifrån tre olika områden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har använts i denna studie är en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till lärare verksamma på tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland.  Studiens resultat har utifrån de data som samlats in analyserats utifrån olika teorier kring implementering. Lärarnas inställning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstått i implementeringsprocessen. Resultatet har visat att politikernas beslut om en ny gymnasieskola inte har nått fram till alla lärare i denna studie. Det har visats att det är viktigt att ha med sig lärarna vid en skolreform och det är intressant då resultatet visar att lärarna verkar känna till de bakomliggande orsakerna som politikerna gav angående skolreformen, men att de möjligtvis inte riktigt förstår, eller har en positiv inställning till dem. I samband med detta visar studien även att många lärare inte har känt sig delaktiga i förändringsarbetet på skolan. Det finns en antydan till att det har saknats viss tydlighet vid implementeringen utav Gy2011. Vid betygssättning är lärarna fortfarande påverkade utav de ”gamla” riktlinjerna och de anser att det är för tidigt att se en förbättring på skolan. I allmänhet verkar det finnas en positiv stämning på skolorna verksamma i denna studie.

Gymnasieelevers val till det Estetiska programmet och dess inriktningar.

Kan svenska gymnasieeleverna använda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som måste göras utifrån en given komplex situation där vägen fram till svaret inte alls är uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslära. Här fick de visa ifall de förvärvat sådan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen på ett sätt som är lämpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsåg utröna i vilken utsträckning som elever kan ”översätta” en given form av funktionsbegreppet till någon annan representationsform.    Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har färdigheten att utföra beräkningar i enstegsuppgifter (lösa, på förhand, uppställda ekvationer) sådana som de tränat på under större delen av matematiken i skolan.

Studien undersöker hur två läromedel för religionskunskap A på gymnasiet förhåller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom områdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i läromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner får negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lämnas områdena helt därhän. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i läromedlen snarare än i felaktig fakta. I diskussionen diskuteras vilka diskurser som kan ligga bakom innehållsvalet i läromedlen. Selektiva traditioner är en möjlig bakomliggande faktor till hur innehållet väljs.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn på läxans betydelse i gym-nasieskolan med fokus på läxans hantering och dess värde. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien är intervjuer med åtta elever som går på gymnasienivå. Analysen i studien har gjorts utifrån Denscombes principer. Bland annat används i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om läxans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av läxan. Eleverna beskriver utifrån deras erfarenheter hur de upplever läxans betydelse i deras livsvärld. Resultatet visar att eleverna gör läxan hemma efter skoldagens slut. De använder sig av läxhjälp för att förbereda sig inför skolans olika uppgifter. Eleverna spenderar mellan tre till fyra timmar varje dag efter skolan med läxor när de får alla läxor samtidigt. Det gör att elevernas fritid och hälsa påverkas avsevärt. Läxan tar mycket tid från elevernas fritid då de måste prioritera bort aktiviteter för att hinna med läxorna. Stressen är en annan faktor som påverkar deras hälsa med stressens olika symptom. Resultatet visar också att eleverna har en negativ inställning till läxorna. Denna negativa attityd utvecklas när de måste göra läxan på fritiden och där deras hälsa påverkas av stress. Det blir en fysisk och psykisk trötthet som eleverna upplever när lärarna ger alla läxor på en gång till dem. Eleverna tror att läxorna kommer att finnas kvar i framtiden och det enda de begär är att lärarna samordnar läxorna ut till eleverna. Alla elever är överens om att skolan borde förminska mängden läxor. Avslutningsvis visar resultatet att 50 procent av eleverna svarade att de utvecklas med läxorna och 50 procent svarade att de känner att de inte utvecklas med läxorna. Läxan medför ett dilemma för eleverna i gymnasieskolan.