No description available.

The aim of this study is to deepen the understanding of how upper secondary school counselors work with cyber bullying, both proactive and reactive, among upper secondary school students. Cyber bullying became a phenomenon in the early 21st century due to the growth of social medias during the past few years. The growth of social medias have generated an increased number of people being bullied through pictures and videos. Cyber bullying has become a challenge to manage for the school and the school's counselors. This study is based on a qualitative approach, we used semi-structured interviews and made seven interviews with upper secondary school counselors to obtain our empirical material. The material from the interviews is analyzed by using social constructivism, role theory, Goffmans stigma and Cooleys “Looking glass self”. The results showed that the upper secondary school counselors have different opinions about the responsibility regarding cyber bullying. Some counselors think it is the school's problem when the bullying continues in the classroom whilst some think it is their responsibility as soon as they find out about the bullying. To prevent cyber bullying we think upper secondary school counselors should work more proactive. They could also bennefit from initiate a discussions with the students regarding what suitable behaviour is while on the Internet and what cyber bullying can result in.

Denna studies ansats är att undersöka hur svensklärare verksamma inom två skolsystem ser på skönlitteraturens funktion i svenskundervisningen, och om detta kan säga något om vilka svenskämnesuppfattningar som dominerar på respektive skola. Detta kopplas till den rådande skoldebatten, där den svenska skolan ofta jämförs med den finska gällande elevers resultat, kvaliteten på undervisningen och synen på lärarna. Därför är det relevant att studera om skillnaderna mellan lärarnas åsikter och arbetssätt skiljer sig åt i en så pass hög grad som det låter i debatten. Lärarnas uppfattningar om litteraturen i svenskämnet undersöktes genom fyra kvalitativa intervjuer med svensklärare i ett studieförberedande gymnasium i Sverige och ett motsvarande sådant på Åland. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var Malmgrens tre ämnesuppfattningar svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i vilka vi inplacerade lärarnas utsagor, för att utröna den dominerande uppfattningen på respektive skola samt likheter och skillnader skolorna emellan. Resultatet visade att den svenska skolan genomgående hade en erfarenhetspedagogisk svenskämnesuppfattning, medan den litteraturhistoriska bildningsuppfattningen dominerade på den åländska skolan. Dock gick det att skönja vissa litteraturhistoriska bildningsdrag i den svenska skolan, speciellt med tanke på urvalet av litteratur, då främst klassiker valdes, även om majoriteten inte vill ha en lokal kanon. På den åländska skolan syntes även en viss erfarenhetspedagogisk framtoning, speciellt med tanke på urval som delvis baseras på elevernas egna förutsättningar men det syntes också på argumenten om varför eleverna ska läsa litteratur alls. De åländska lärarna uttryckte även en vilja om att arbeta mer enligt det erfarenhetspedagogiska sättet i framtiden, även om systemet inte riktigt tillåter det. Utifrån detta kan slutsatsen dras att både den svenska och åländska skolan allt mer intar en erfarenhetspedagogisk ämnesuppfattning med eleven mer i centrum. Dock är den litteraturhistoriska traditionen stark på Åland.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt är att klargöra forskningsläget när det gäller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid användandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lärare som förväntas använda tavlorna på ett pedagogiskt passande sätt? För att klargöra forskningsläget och få svar på frågorna så används en systematisk forskningsöversiktsmetod där inkluderandet av material består av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar från och med år 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet. De vetenskapliga artiklarna som ingår i forskningsöversikten visar på många positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt några negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förändring i arbetet med lektionsplanering är några effekter som är frekventa i undersökningsmaterialet. Förändringen i planeringsarbetet leder till ett ökat reflekterande över det pedagogiska arbete och mer genomtänkta exempel. Lektionsanteckningar kan sparas och återupptas, de kan även delas med kollegor och elever. För att uppnå positiva effekter vid användandet av interaktiva skrivtavlor behövs det kompetensutvecklingsinsatser, artiklarna visar på ett antal olika former av utvecklande arbetsformer. / The aim of this systematic review is to clarify the state of research in interactive whiteboards. What the research has found for the effects of the use of interactive whiteboards and what are the needs for professional development of teachers who are expected to use the boards in a pedagogically appropriate manner? To clarify the state of research and get answers to questions a systematic review method is used where the inclusion of the material consists of an objective selection process. Only scholarly articles from the year 2007 with empirical investigation and preparation for teaching in secondary schools are included in the analyzed material. The papers included in the research review shows many positive effects with interactive whiteboards, and some negative effects. Increased classroom dialogue, enhanced visualization, and change in the process of lesson planning are some effects that are frequent in this review material. The change in planning leads to an increased reflection of the pedagogical work and more elaborate examples. Lecture notes can be saved and resumed, they can also be shared with colleagues and students. To achieve the positive effects of the use of interactive whiteboards professional development activities are needed, articles reveals a number of different forms of developmental work.

Syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för om och i så fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gällande ämnesintegrering på gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielärares attityder till ämnesintegrering. Att samarbeta mellanämnena är någonting som jag anser förekommer oftare på grundskolan vilket är anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssättet tillämpas på gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta ämnesintegrerat.Undersökningen är baserad två kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lärare från tvåhögskoleförberedande program/arbetslag på en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrån den fenomenografiska forskningstraditionen medutgångspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall ämnesintegrering.Vidare diskuteras också resultatet utifrån Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrån begreppen förstå, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartär möjligt då aktören förstår, kan och vill implementera det nya arbetssättet. Resultatet fastställer att informanterna i grupp A och B har relativt likvärdiga attityder tillämnesintegrering och att majoriteten av dem är positiva till arbetssättet i allmänhet. Denstörsta skillnaden är i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillämpar ett ämnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B där det råder en viss tvetydighet kring tillämpningen av arbetssättet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A både förstår, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera ämnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter någon av detre egenskaperna. Avslutningsvis är det dock viktigt att påpeka att båda arbetslagen arbetarämnesövergripande och att arbetslagen därmed följer Skolverkets (2011) anförande.

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt. Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta. Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken. Det var omväxlande och gav läraren möjlighet till bedömning av eleverna.

No description available.

No description available.

Syftet är att synliggöra erfarenheter av det språk som talas på den arbetsplatsförlagda utbildningen inom två yrkesförberedande program på gymnasieskolan. Studien inriktar sig på att undersöka elevens förberedelse inför kommunikativa situationer i yrket samt att förmedlaen bild av hur språket tillämpas på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Studien har utgått från tre olika urvalsgrupper: praktiksamordnare, yrkeslärare och elever inom två av gymnasieskolans yrkesförberedande program: Bygg- och anläggningsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Datainsamling har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att språket har betydande roll i elevens yrkesutveckling och framtida anställningsbarhet. På utbildningen ställs krav på att eleven genomför en språklig anpassning i mötet med branschen. Detta genom att tillägna sig ett fackspråk samt finna sig i en miljö med hård jargong. Samtliga involverade i elevens yrkesutbildning, såsom praktiksamordnare, yrkeslärare och yrkesutövarna ute i branschen fungerar som språkutvecklare. Av studiens resultat kan konstateras att skolan behöver finna strategier i samarbetet mellan skolans utbildning och den arbetsplatsförlagda utbildningen för att skapa förutsättning att både äga och nyttja sitt språk i syfte att kommunicera med människor i yrket.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda på vilka sätt högläsning används som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda på hur de medverkande lärarna reflekterar kring högläsning, hur lärarna reflekterar kring högläsningsprocessen (före, under och efter högläsning) samt att ta reda på vilka slags texter som högläses och hur dessa väljs ut. Undersökningen baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrån diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter studien vilar på. Resultaten av undersökningen visade att de tillfrågade gymnasielärarna reflekterar kring högläsning som en metod att använda som introduktion till arbetsområden. Lärarna menade också att metoden används om de vill väcka elevers intresse, engagemang och läslust genom att välja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta språkutvecklande, genom att välja litteratur som utmanar eleverna språkligt och innehållsmässigt. Samtliga lärare poängterade lärarens roll vid arbete under och efter högläsning, där de framhöll läraren som språklig förebild. Några av lärarna reflekterade kring förberedelser innan högläsning, men många framhöll tiden som ett hinder. Huruvida högläsning är något som främst läraren bör ägna sig åt, eller något som eleverna bör göra, resonerar lärarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lärarna menar att de högläser för sina elever när innehållet i texter är det väsentliga.