No description available.

No description available.

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt. Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta. Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken. Det var omväxlande och gav läraren möjlighet till bedömning av eleverna.

Syftet med studien var att dels skapa ett färdigt och beprövat lektionsmaterial i sannolikhetslära, dels att genom olika matematiska aktiviteter studera elevers inlärning och mottagande av arbetssätt. Jag har genom denna studie tagit reda på om rörelse, lek och laborativt material främjar inlärning i matematik. De datainsamlingsmetoder jag har använt är fyra lektionsplaneringar och genomförandet av dessa, för- och eftertest av elevernas kunskap i sannolikhetslära, skriftlig utvärdering och muntlig utvärdering utförd som gruppintervjuer samt studier av läromedel i matematik.  I min undersökning framgår att rörelse, lek och laborativt material i undervisningen främjar inlärning i matematik.  Jag har bara påträffat studier som talar för att fysisk aktivitet har koppling med och en positiv inverkan på kognition. I undersökningen visades ett märkbart växande intresse för sannolikhetslära hos stora delar av undersökningsgruppen och samtliga elever förbättrade tydligt sina testresultat från för- till eftertest och visade en ökad förståelse för begreppet sannolikhet.

Denna studie undersöker vilka syften lärare har med sin laborativa undervisning i fysik på gymnasiet samt om det finns några faktorer som kan vara till hjälp för att skapa eller utvärdera laborationer utifrån de syften som lärarna har. Fyra gymnasielärare intervjuades och de fick utvärdera sex utvalda laborationer. De faktorer som undersöktes och kvantifieras som parametrar var huruvida laborationen är kvalitativ/kvantitativ, induktiv/deduktiv, praktisk/teoretisk, laborationens frihetsgrad, vardagsrelevans, hanterbarhet, begriplighet, tidseffektivitet, omfattning samt hur laborationen påverkar elevernas motivation.  Resultatet indikerar att lärare har flera olika syften med sin laborativa undervisning i fysik på gymnasiet. Bland dessa syften nämns att eleverna ska lära sig naturvetenskapliga arbetsmetoder, få bättre begreppsförståelse och att verifiera teori. Det visade sig finnas samband mellan tidigare nämnda faktorer såsom att en kvantitativ laboration tenderar att också vara deduktiv och att en kvalitativ laboration tvärtom oftare är induktiv. I analysen av resultatet ges exempel på fall både när lärare är överens och inte överens om såväl laborationers syften som faktorer och i sina argument.

Matematiken är ett skolämne som ofta är förknippat med negativa tankar hos elever. Tidigare studier pekar på att en laborativ undervisning och ett laborativt förhållningssätt hos läraren kan bidra till att elever upplever matematikundervisningen som mer lustfylld och motiverande. Förskoleklass är numera en obligatorisk årskurs som ska främja livslångt lärande. En grundläggande förmåga inom matematiken i tidig ålder är en god taluppfattning. Syftet med detta arbete är att belysa vad forskning säger om laborativ matematikundervisning i förskoleklass och hur denna typ av undervisning påverkar elevernas taluppfattningsförmåga. Genom att samla in relevant forskning från olika databaser kunde vi sedan besvara vår frågeställning som löd enligt följande: Hur kan ett laborativt arbetssätt, enligt tidigare forskning, stödja eleverna i förskoleklass att utveckla sin taluppfattning? Resultatet i denna studie visar vikten av aktivt lärande, diskussion och resonemang för att utveckla en god taluppfattning. En laborativ undervisning bjuder in till att utveckla dessa förmågor och innebär en undervisning som utgår ifrån individens egna nivå. Detta gör att alla elever får möjligheter att utveckla sin matematiska förmåga. Resultatet påvisar även vikten av lärarens roll för elevens möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper.

Resultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Både litteratur och forskning framhäver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lärares reflektion gällande denna undervisningsform. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur arbetet med laborativt material bedrivs samt lärares synsätt gällande denna undervisning. Studien riktas mot grundskolans tidigare åldrar, F-3. Studiens teoretiska ramverk utgår från sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv på lärande. Elevers utvecklande av matematiska kompetenser lyfts, i litteratur och forskning, fram som oerhört betydande. Det teoretiska ramverket samt matematiska kompetenser relateras i diskussionen till denna studies resultat. Detta är ett produktionsarbete utifrån kvalitativ metodansats. Empiri har insamlats utifrån deltagande observation av tre klassers miljö och undervisning samt en fokusgruppsintervju. Insamlad data har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i två studier, studie 1 och studie 2. Resultatet utifrån deltagande observation (studie 1) visar att de tre klassrumsmiljöerna inbegriper brett utbud av laborativt material. Observation av undervisningen påvisar att arbetet med laborativt material kan ske för utvecklandet av elevers förståelse inom skilda matematikområden. De identifierade utvecklingsområdena är vardagsanknuten matematik, geometri samt aritmetik. Inom dessa områden används skilda typer av material samt olika aktiviteter. Resultatet utifrån fokusgruppsintervjun (studie 2) visar att lärarnas synsätt inbegriper både likheter och skillnader i relation till arbetet med laborativt material i matematikundervisningen. Lärarna uppfattar laborativt material som mer vanligt förekommande i lägre årskurser. Lärarna anser dock att detta arbete bör fortlöpa även i högre årskurser. Deltagande lärare framhäver betydelsen av att använda laborativt material, dock förkommer vissa uppfattningar gällande nackdelar med detta arbete.

I dagens skola har det givits större plats till den laborativa matematikundervisningen för att minska den teoretiska tysta räkningen. Det här kommer studien att fördjupa sig igenom frågeställningarna:   ·      Vilka laborativa material använder lärare i grundskolans yngre åldrar i matematikundervisningen inom addition och subtraktion i Gävleområdet? ·      Vilka upplevelser har lärare i Gävleområdet av det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen? Och vad deras upplevelser beror på? ·      På vilket sätt kan en lektion med ett laborativt material inom området addition och subtraktion, skapa a-didaktiska-situationer?   Två metoder kommer att användas för att samla in data för studien: två enkäter och en observation genom ett teoretiskt ramverk. Enkäterna visar vilka laborativa material som lärare använder i Gävleområdet, samt deras upplevelser kring materialet. Observationen är en fallstudie där eleverna får arbeta med laborativt material och resultatet visar att det laborativa materialet ökar elevernas kommunikation kring innehållet. Resultatet från undersökningarna stärks även av tidigare forskning som tyder på att laborativ undervisning har en positiv effekt på elevers kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt. Bland annat visade det sig att NO-ämnena och tekniken inte hade en given plats på schemat, en svårighet i sig medan den laborativa NO/teknikundervisningen pekade på stora möjligheter (lustfylldhet och intresse), likväl som på en del svårigheter (tid, material, gruppstorlekar). Vad gäller gruppuppgifter visade resultatet att värdegrundsförankring var en möjlighet samtidigt som svårigheter (arbetsformen passade inte alla etc.) gav sig till känna. Man måste synliggöra de hinder som finns för att kunna bemästra dem. När hindren är bemästrade kan man blicka framåt och se möjligheterna, förbättringarna och utvecklingen istället, något som denna studie hjälpt mig med.

<p>Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt. Bland annat visade det sig att NO-ämnena och tekniken inte hade en given plats på schemat, en svårighet i sig medan den laborativa NO/teknikundervisningen pekade på stora möjligheter (lustfylldhet och intresse), likväl som på en del svårigheter (tid, material, gruppstorlekar). Vad gäller gruppuppgifter visade resultatet att värdegrundsförankring var en möjlighet samtidigt som svårigheter (arbetsformen passade inte alla etc.) gav sig till känna. Man måste synliggöra de hinder som finns för att kunna bemästra dem. När hindren är bemästrade kan man blicka framåt och se möjligheterna, förbättringarna och utvecklingen istället, något som denna studie hjälpt mig med.</p>