Implementeringsproblematik är något man inte sällan stöter på när politiska reformer skall genomföras. Problematiken ligger i att de beslut som fattas inte genomförs på det sätt beslutsfattarna avsett. Flera forskare, både internationella och nationella, har försökt hitta svar på vart i processen problematiken ligger. Således har de också kommit fram till olika svar och lösningar. Syftet med denna uppsats är att ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv studera förutsättningarna för implementeringen av riktlinjerna utbildningsval – arbete och samhällsliv i förordningen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011”. Detta görs med hjälp av Lundquist tre förklarande egenskaper hos tjänstemännen – förstår, kan och vill. Uppsatsen tar utgångspunkt i den tidigare forskningen och har analyserat huruvida det finns goda förutsättningarna för tjänstemännen på Falkenbergs gymnasieskola att implementera riktlinjerna. Resultatet visar att de vill men att de varken kan eller förstår.

Skolan har fått i uppdrag att implementera hållbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hållbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lärande i hållbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lärare på en gymnasieskola. Lärarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslärare, fysiklärare och samhällskunskaps-lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas syn på vad hållbar utveckling i undervisningen innebär varierar. Flertalet av lärarna i undersökningen anser att det är viktigt att arbeta med hållbar utveckling, men att de saknar stöd samt samarbetsformer för hur undervisningen ska bedrivas.

Language is an important indicator of the interdisciplinarity of a certain subject. Therefore this study evaluates the use of central geographical words and concepts, by teachers and students, in seven communal, non-optional subjects in a Swedish upper secondary school. This study provides results after observations of seven subjects on seven occasions, at one upper secondary school. This study shows that by a method of observation, central geographical concepts were used by teachers and students at various extents. Furthermore, the observations provide results of the concept use by over 100 students and 12 teachers. It provides information about statistical evidence that fewer students enroll in Geography studies, it also shows that the decrease in girls are more severe than the decrease in boys. Combined the statistics and observations will show in what way geographical concepts are used in other subjects at a school in upper secondary school in Sweden. Lastly, it provides a base for further studies about the interdisciplinarity of geography as a subject.

This essay is an analysis of how Swedish sixth form students interpret ”a good society”, an expression which is part of the main content of Religion1, the mandatory course in religious studies. It is based on a a survey asking 198 students to define and reflect on what a good society might look like. A hermeneutic method has been used to analyse their answers in relation to regulations and research. The conclusion is that although most students show themselves able to reflect on what a good society might be, their ability to use ethical theory and concepts required by the course’s grading criteria is limited. There is a possibility that students have the required knowledge as specified by the course’s grading criteria, but lack the language to be able to sufficiently communicate their knowledge.

This study aims to examine teachers’ approach to formative assessment. The purpose has materialized to four research questions linked to the theory of formative assessment. It does so by interviewing eight teachers in upper secondary education. The interviews are then interpreted through a method inspired by the phenomenographic method. During the teachers' formative work they describe their feedback as matrices based on the curriculums, verbal, written, and for many of the informants done mostly in connection to the return of examinations. The results of the study also finds that the requirements of summative assessment from, amongst other things, the curriculum makes it difficult for teachers to fully implement formative assessment. In addition, the lack of time makes it difficult for the teachers to work as formative as they want. The interviewed teachers also confirm what other studies have found, and thus the formative ways of working do not achieve their fully potential if it is only used instrumentally, and not implemented as a complete theory. The study also finds that teachers experience difficulties in motivating of the students and making them responsible for their own learning.

Syftet med studien var att undersöka hur screeningtester i gymnasieskolan hanteras av skolorna, hur resultaten används samt på vilka sätt de påverkar verksamheten på individ-, grupp och organisationsnivå. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer och fokusgrupper användes för att samla in data. För att analysera det insamlade materialet valdes tematisk analys. Resultatet visar att många av informanterna har en skeptisk hållning till screeningtesten, men trots det vill ha kvar dem. Det lyfts fram en uttalad önskan att det ska finnas nya och moderna, gärna digitala, test. Att testa elevernas förmågor uppfattas som en problematisk aspekt av screeningen. Potentiellt negativa konsekvenser av detta ansågs vara risken att lärares attityder skulle påverkas negativt av låga screeningresultat. Det finns en uppfattning att testerna är en fråga för svensklärarna, men inte rör andra lärare. Rektorerna upplevs inte vara insatta i screeningtesterna och det fanns en frustration över att resultaten inte påverkade resursfördelningen på ett synligt sätt. Läs- och skrivsvårigheter rör alla skolämnen och måste uppmärksammas som svårigheter att nå kunskapsmålen i alla ämnen som ställer krav på läs- och skrivförmågan. Därför behöver alla lärare ha kunskap om språkutvecklande arbetssätt. Screeningtester kan vara en bra informationskälla om elevernas förutsättningar och behov av stöd. Det förutsätter dock att alla som utifrån testresultaten ska bedöma detta också är insatta i vad testen mäter och hur de bör hanteras. Med tanke på vad vi vet om de negativa effekterna av läs- och skrivsvårigheter och vilken stor del av människors liv som påverkas av förmågan att förstå olika typer av texter, borde det vara alla skolors främsta fokus att se till att eleverna får förutsättningar att utveckla en god läs- och skrivförmåga.

<p>Svenska elevers resultat i matematik blir allt sämre enligt internationella studier och myndigheter söker lösningar i hur matematikundervisningen skall förändras. Utgångspunkten är att eleverna gör det som lärarna och skolan förväntar sig av dem. Tänk om de inte utnyttjar sin tid på ett effektivt sätt? Vad kan vi då förvänta oss av deras kunskapsutveckling? Syftet med studien är dels att undersöka hur stor del av en matematiklektion som gymnasieelever ägnar åt matematik och hur mycket tid de ägnar åt matematik utanför matematikklassrummets väggar, dels att undersöka hur detta skiljer sig mellan elever på olika gymnasieprogram, samt undersöka på vilket sätt matematiklektionerna skiljer sig åt mellan programmen med avseende på tidsutnyttjande och organisation. Metoder som har använts är videoinspelningar av enskilda elever, enkätfrågor och intervjuer. Fyra elever har filmats, fyra hela klasser har genomfört enkäten och åtta elever har intervjuats.</p><p>Undersökningarna visar att utnyttjandet av lektionstiden är i genomsnitt cirka 60 %. Det visar sig att skillnaderna är stora både på klass- och individnivå i avseende hur effektivt eleverna använder sin lektionstid. Hur mycket tid eleverna använder till reflektion, läxor, provförberedelser och hur mycket matematik de använder i andra skolämnen samt utanför skolan ger också stora variationer. Däremot skiljer sig organisationen och tidsutnyttjandet ganska lite mellan programmen.</p>

Många ungdomar i gymnasieskolan saknar någon form av ett skyddsnät i sitt liv, det kan till exempel vara att det saknas en vuxen i familjen som hjälper och stöttar eleven under skolgången. Det är då av stor vikt att ungdomarna möter mentorer i skolan som genom att uppmärksamma eleven snabbt kan se hur måendet är. Det är i kontakten med mentorn och ett nära samarbete med skolans elevhälsa som det kan säkerställas om stödinsatser behöver sättas in, mentorer behöver se, tolka och agera på ett sätt som är gynnsamt för eleven. Genom intervjuer med nio gymnasielever har elevernas syn på mentorskapet visat på att mentorer som tar sig tid, uppmärksammar och visar ett genuint intresse för sina mentorselever når fram till dessa elever och har möjlighet att sätta in eventuella åtgärder. Den teori som använts för resultattolkning är det kommunikativa och relationsinriktade perspektivet, KoRP. Resultatet i studien visar att det finns ett antal ramfaktorer, som till exempel organisationen på skolan, hur mycket tid som ges till mentorskapet och vilken kunskap mentorn har kring mentorskap och specialpedagogik, som kan påverka och försvåra mentorskapet dessa ramfaktorer behöver synliggöras och diskuteras på skolan genom ett samarbete mellan mentor, skolledning och elevhälsan behövs för att få mentorskapet till det mest framgångsrika verktyget till att hjälpa eleverna i sitt lärande.

<p>Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används i</p><p>gymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~</p><p>18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellan</p><p>en lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden.</p><p>Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid som</p><p>eleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inte</p><p>undervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal elever</p><p>klassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid. Överlag förekom inte någon</p><p>effekt på undervisningstiden från störande elever eller då lärare lämnade klassrummet.</p><p>Elevernas engagemang upplevdes som lågt. Utifrån resultatet av observationerna drog vi</p><p>slutsatsen att tiden som kvantitet var tillräcklig. Vi ansåg dock att sättet den organiserades på</p><p>var alltför fragmentariskt och inte förenlig med hur den moderna skolan bör verka.</p>

<p>Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av</p><p>moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning,</p><p>fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i</p><p>två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp</p><p>av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att</p><p>fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser</p><p>läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av</p><p>skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.</p>