No description available.

<p>This essay is about integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education in a Swedish Upper secondary school. The purpose of the essay was to examine if integration of the subjects increases the students` motivation for, interest in and knowledge of the subject Swedish. Other purposes were to examine how the teachers organize their teaching of Swedish in order to adjust it to the students’ interests and to examine the students’ attitude towards Swedish as a subject.</p><p>The essay also describes the recent development of the vocational training education of Swedish Upper secondary school and presents theories about learning and other examinations about teaching of theoretical subjects at the vocational training education.</p><p>The examination carried through with a questionnaire which was distributed to the students at three programs at the school and interviews with the headmaster and two teachers. The result of the study showed that a small majority of the students believe that integration increases their motivation in and knowledge of Swedish. A small majority of the students did not believe that integration increase their interest in Swedish. Most students think that Swedish is an important subject and a majority are positive to an adjustment of the subject so that it will integrate more with the education as a whole.</p>

This essay is about integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education in a Swedish Upper secondary school. The purpose of the essay was to examine if integration of the subjects increases the students` motivation for, interest in and knowledge of the subject Swedish. Other purposes were to examine how the teachers organize their teaching of Swedish in order to adjust it to the students’ interests and to examine the students’ attitude towards Swedish as a subject. The essay also describes the recent development of the vocational training education of Swedish Upper secondary school and presents theories about learning and other examinations about teaching of theoretical subjects at the vocational training education. The examination carried through with a questionnaire which was distributed to the students at three programs at the school and interviews with the headmaster and two teachers. The result of the study showed that a small majority of the students believe that integration increases their motivation in and knowledge of Swedish. A small majority of the students did not believe that integration increase their interest in Swedish. Most students think that Swedish is an important subject and a majority are positive to an adjustment of the subject so that it will integrate more with the education as a whole.

This study analyses the Swedish curriculum for upper-secondary school in relation to the three domains of educational purposes identified by Gert Biesta in the book Good Education in an Age of Measurement (2010), the three domains being qualification, socialisation and subjectification. The study analyses how the three domains are expressed within the curriculum and discusses how the results of the study relate to the schools overall purpose as well as its implications on the Swedish upper-secondary school education, in regard to students versatile education and growth. The research-questions are as follows: Which domains of educational purposes are expressed within the Swedish upper-secondary school curriculum, and how are these being conveyed? When answering the research-questions the study utilizes policy analysis. The results of the study show that all three domains of educational purposes are expressed within the curriculum. Different domains are highlighted in different sub-chapters. However, no predominant emphasis on either domain can be distinguished based on the analysis. Some of the educational purposes have been merged together, whilst others are kept apart. Further, guidelines as to ”What should be thought” and ”How we ought to teach and educate” tend to overshadow the purpose of education, ”Why we teach and educate students”. The study thus argues that there is no discord between the content of the curriculum and the schools overall purpose, as it is stated in The Swedish Educational Act. Moreover, the study argues that the results of the study may have a direct impact on the Swedish upper-secondary school education, they may both hinder and support students versatile education and growth.

Syftet är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och motivera elever till en innehållsrik och meningsfull studietid, så de kan ta till sig kunskap för sin framtida yrkesutövning. För att nå syftet har en intervjustudie gjorts där nio personer har intervjuats varav tre har varit skolpersonal och sex elever. Resultatet visar fyra kategorier som är viktiga för att motivera eleverna; 1) Tydliga mål och vara väl förberedd 2) Utgå från varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende 3) Att ha en god studieteknik 4) Att använda olika inlärningsmetoder.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man på bästa sätt kan få en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig.För att nå syftet har jag gjort en intervjustudie där 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som är tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, både pedagogiska och sociala.

<p>Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.</p>

Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.

Grammatikundervisningen har enligt de flesta en given plats inom svenskundervisningen. Dess exakta roll inom ämnet i sig och som komplement till ämnets övriga delar råder det dock inte samma konsensus kring. Syftet med denna uppsats är att vidga förståelsen för hur svensklärare resonerar kring sin egen grammatikundervisning. På så vis ska uppsatsen bidra med kunskap om hur grammatikundervisningen ämnesdidaktiskt skulle kunna förbättras samt generera kunskap om i vilket utsträckning grammatikundervisningen överensstämmer med skolans läroplaner. I undersökningen intervjuas sex lärare där fem huvudsakliga frågor ställs. Resultatet visar att de deltagande lärarna i hög grad arbetar i linje med hur läroplanen anvisar att undervisningen ska gå till, och lärarna finner även liknande sätt att motivera sin undervisning på. De största förbättringsmöjligheterna inom grammatikundervisningen finns i att i större utsträckning låta grammatiken influera svenskämnets övriga delar.

Enligt Läroplanen för den frivilliga skolreformen 1994 (Lpf-94) är gymnasieskolans uppgift att ”fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse inför yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor…”. Dock har jag av egen erfarenhet sett att nya studenter, som kommer direkt från gymnasiet till högskola eller universitet, möter problem som hade kunnat undvikas om de varit tillräckligt förberedda för högre studier. I detta examensarbete har jag undersökt vilka färdigheter nya studenter behöver för att vara förberedda då de påbörjar biologistudier vid högskola eller universitet. Genom forskningsintervjuer med åtta högskole- och universitetslärare vid grundkurser i biologi har ett antal färdigheter som nya studenter har, saknar och behöver, då de påbörjar högre studier i biologi, utkristalliserats. Dessa färdigheter har jag sedan med hjälp av textanalys jämfört med de färdigheter som nämns i ämnes- och kursplanerna för biologi enlig Lpf-94. Jämförelse av färdigheter som nämns i styrdokumenten för biologi och färdigheter som nya studenter behöver vid högre studier i biologi har inte tidigare studierats. Resultatet av studien visar att de färdigheter högskole- och universitetslärare erfar att nya studenter behöver vid högre studier i biologi endast till hälften överensstämmer med de färdigheter som nämns i ämnes- och kursplanerna för biologi enlig Lpf-94. Högskole- och universitetslärarna anser att nya studenter behövde många fler färdigheter än de som nämns i ämnes- och kursplanerna i biologi enlig Lpf-94. Dessutom saknar nya studenter många av de färdigheterna som nämns i ämnes- och kursplanerna för biologi. En förklaring till att många nya studenter saknar flera av de färdigheter som nämns i ämnes- och kursplaner för biologi enlig Lpf-94, kan bero på olika tolkningar av texterna. Texten i ämnes- och kursplanerna i biologi enligt Lpf-94 kan i flera fall öppna upp för olika tolkningsmöjligheter hos gymnasielärarna. Detta bidrar till en heterogenitet bland de färdigheter som nya studenter har då de kommer till högskola och universitet.