Föreliggande studie har som intresse att bidra till den interkulturella diskussionen i skolan utifrån värdegrunden. Genom att undersöka hur läromedelsböcker synliggör den etniska mångfalden vilken representeras i skönlitterära texter och bilder åskådliggörs hur läromedelsböcker kan fungera som ett verktyg i denna diskussion. I studien har läromedelsböckerna Svenska impulser 1, 2 och 3 granskats. Teorin har utgått från diskursteori där maktperspektiv beaktats på olika etniciteter vilka syns olika mycket. Detta i förhållande till skolans värdegrund är det grundläggande fundamentet för studien. Metoden som använt i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys samt en hermeneutisk analysmetod och i de båda fallen finns kvantitativa element. Innehållsanalysen appliceras på de skönlitterära texterna medan hermeneutiken kopplas till bildmaterialet. Resultatet visar att etnisk mångfald inte synliggörs i tillräcklig utsträckning, som önskas, i förhållande till skolans värdegrund där samtliga etniska tillhörigheter ska värderas lika. Dessutom visar även resultatet att läromedelsböckerna skiljer sig minimalt åt vad gäller att synliggöra den etniska mångfalden. Detta berörs både i bild- och textperspektiv men även i författarrepresentationerna.

The purpose of this study was to investigate electric guitar teacher’s experiences of digital tools in their teaching at the upper secondary school arts programme. In order to achieve this purpose I interviewed four experienced teachers in two different age categories, two in their forties and two in their fifties, to see if their attitude or experiences differed in regards to these digital tools. The study is based on a socio-cultural perspective and the result shows that all of the teachers uses several digital tools within the context of their teaching, and also in their own music practices outside of the classroom. The main conclusions are that the interviewed teachers have a positive attitude toward these digital tools, and think they have made their work easier. They also feel like the music is more easily accessible now to both teachers and students alike.

Denna studie syftar till att studera vad som händer mellan representanter från skolförvaltning och gymnasierektorer när huvudmannens styrning och kvalitetsarbete av gymnasieskolans introduktionsprogram sätts i centrum i ett utvecklingsarbete. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om vad som händer när skolförvaltning och rektors roll och ansvar sätts i fokus i ett utvecklingsarbete med målet att öka kunskapen om det systematiska kvalitetsarbetet. Utgångspunkterna för denna studie har varit tre teorier om skolutvecklingsforskning och den metoden som tillämpats är Kritisk aktionsforskning. Teoretiska perspektiv inom utbildningspolicy, utbildningskvalité och ledarskap har fungerat som förklaringsmodeller av möjliga samband i en skolutvecklingskontext. Den bild som framträder är att genom information, samverkan och återkoppling stärks en lokal strategi och ett samband mellan den lokala styrningen och kvalitetsarbetet konkretiseras. Samstämmigheten mellan en policy i teorin och en policy i praktik kan öka om styrkedjans medaktörer är involverade och om policyn bygger på faktiska behov av utveckling, där syftet är att stödja arbetet mot elevers lärande. / This study aims to study what happens between representatives from school administration and upper secondary school principals when the principal's governance and quality work of the upper secondary school's introductory program is placed at the center of a development work. The purpose of the study is also to contribute with knowledge of what happens when school administration and the principal's role and responsibilities are put in focus in a development work with the goal of increasing knowledge about the systematic quality work. The starting points for this study have been three theories about school development research and the method applied is critical action research. Theoretical perspectives in education policy, education quality and leadership have functioned as explanatory models of possible connections in a school development context. The picture that emerges is that through information, collaboration and feedback, a local strategy is strengthened and a connection between local governance and quality work is concretized. The coherence between a policy in theory and a policy in practice can increase if the power chain's actors are involved and if the policy is based on actual needs for development, where the purpose is to support the work towards students' learning.

This document study aims to facilitate an understanding of the differences between the grading criteria for English 5, 6, and 7 (in Swedish upper secondary school) before 2021 and after. It also aims to facilitate an awareness of reactions to the changes among actors within the educational system. The study investigates Swedish documents published online by The Swedish National Agency for Education as well as Swedish articles including reactions from teachers, a professor, and a chairperson of a teachers’ union. The first part of the studied material contains documents showing the old and the new grading criteria as well as documents containing explanations of why the changes were made, from The Swedish National Agency for Education. The other part of the material consists of four articles from four different journals for educators, with reactions from a total of seven different people. The method of the study was content analysis. The results from the study show that aspects of knowledge and details were removed from the grading criteria. For example, the knowledge criterion of students using different strategies when listening and reading was moved to core content. The major reason for changing the grading criteria was to make them clearer. Opinions from a few of the people in the study were that the changes will not matter because they were not big enough and that the changes have not made the grading criteria clearer. However, several people thought that the grading criteria have become clearer, and one person thinks that they will help teachers to carry out a better overall assessment. / Denna dokumentstudie syftar till att underlätta förståelsen av skillnaderna mellan betygskriterierna för engelska 5, 6, och 7 (i svensk gymnasieskola) före 2021 och därefter. Den syftar också till att underlätta en medvetenhet om reaktioner på förändringar bland aktörer inom utbildningssystemet. Studien undersöker svenska dokument publicerade på nätet av Skolverket samt svenska artiklar inklusive reaktioner från lärare, en professor och en ordförande i ett lärarförbund. Den första delen av det studerade materialet innehåller dokument som visar de gamla och de nya betygskriterierna samt dokument som innehåller förklaringar till varför förändringarna gjordes, från Skolverket. Den andra delen av materialet består av fyra artiklar från fyra olika tidskrifter för pedagoger, med reaktioner från totalt sju olika personer. Metoden för studien var innehållsanalys. Resultaten från studien visar att kunskapsaspekter och detaljer togs bort från betygskriterierna. Till exempel flyttades kunskapskriteriet om att elever ska använda olika strategier för att lyssna och läsa till centralt innehåll. Det främsta skälet till ändringarna av betygskriterierna var att göra dem tydligare. Åsikter från några av personerna i studien var att förändringarna inte kommer att spela någon roll eftersom de inte var tillräckligt stora och att förändringarna inte har gjort betygskriterierna tydligare. Samtidigt tyckte flera att betygskriterierna blivit tydligare och en person tror att de kommer att hjälpa lärare att göra en bättre helhetsbedömning.