The criteria used to grade college essays have been the subject of research for over three decades. Using quantatative data, this study investigated the differences in essay-grading criteria and essay-grading policy among full-time faculty members who teach English composition in Tennessee's community colleges. This study revealed beliefs about the importance of essay-grading criteria and beliefs about written and unwritten essay-grading policies among those who teach developmental English, college-level English, and those who teach both levels of English. This study hypothesized that there were no differences among the English composition teacher's beliefs about the importance of the twenty essay-grading criteria nor in their beliefs regarding written and unwritten grading policies. Chi-square analysis of the non-parametric data collected during this study indicated statistically significant differences among the English teachers regarding only one of the essay-grading criteria and no statistically significant differences regarding the essay-grading policies.

Att undervisa i teaterämnet på gymnasiet innebär bedömning och betygssättning. Betygssättning är en komplex uppgift särskilt när det gäller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkänsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny läroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krävde att teaterlärare reflekterade över sina bedömnings- och betygssättningsprocesser på ett nytt sätt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt från den tidigare. I kursen Scenisk gestaltning 1 är kunskapskraven långt fler och definierar kunskapsprogressionen på detaljnivå. Det innebar helt nya krav på elevers prestationer och färdigheter vilket låg i linje med en skoldiskurs som främst utbildningsminister Jan Björklund har fört som en konsekvens av Sveriges allt sämre resultat i PISA-undersökningarna. Riskerar denna diskurs genom högre krav, fler prov och noggrann dokumentation av elevers resultat att påverka teaterundervisningens innehåll? Syftet med min undersökning har varit att från ett diskursanalytiskt perspektiv se om Skolverkets riktlinjer och direktiv inför formuleringarna av de nya styrdokumenten var uttryck för skoldiskursens styrande kraft. Med avstamp i en semiotisk läsning av Eugène Ionescos Den skalliga primadonnan, med Michel Foucaults maktbegrepp som teoretisk grund och Norman Faircluoghs kritiska diskursanalys samt Michael Polaniys teori om den tysta dimensionen, har min avsikt varit att problematisera den nya betygsskalans detaljerade kunskapskrav som verktyg för bedömning i kursen Scenisk gestaltning 1. Jag ville därmed kasta ett nytt ljus på betygens roll i teaterämnet och undersöka om detaljerade värdemarkörer som skiljer olika betygssteg från varandra, riskerar att inskränkta på lärarens frirum i bedömning av gestaltande processer.

Abstract The purpose of this study was to investigate students' perception of their grades in relation to the grading criteria in physical education. To investigate this used issues: how values and experience rating criteria? How do students their teachers' planning of lessons? How do students grading assessment in physical education and what they believe is important? The method used was a questionnaire with closed questions. The answers were given on a six-point scale, ranging from 1 = "not true" to 6 = "totally agree". In a qualitative analysis of the quantitative material. It was converted to the response boxes; does not agree, just agree, doubtful, sometimes / part, consistent and nearly unanimous. The subjects were students in grades six to nine at a secondary school. Of the school's approximate 700 students, chose 662 students chose to participate. The results of how students value the experience and planning of lessons in physical education was answered in two questions in the questionnaire. One, if they feel they've got a plan, and the other if they feel that they may be involved in the lessons of the design. These questions showed that 61% of students were in favor of the two statements. When asked if the students received a planning, it showed scattered results where 25.1% said, do not match, and 19.9%  are fully consistent. Students who responded to the survey believe that the most important thing for a good grade in physical education is the student's individual development, to do their best, good attendance and being positive in class. The conclusion is that when our students are graded criteria, it may be important to clarify these for students to understand the various criteria. Students who understand the grading criteria in theory do not always understand them in practice. A teacher can make use of peer assessment, thus increasing understanding in practice. Keywords: physical education and health, planning, grading, grading criteria and assessment / Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattning om sina betyg i förhållande till betygskriterierna i idrott och hälsa. För att undersöka detta användes frågeställningarna; hur värderar och upplever elever betygskriterierna? Hur värderar elever sin lärares planering av lektioner? Hur värderar elever betyg och bedömning i idrott och hälsa och vad anser de är viktigt? Metoden som användes var en enkät med slutna frågor. Svaren gavs på en sexgradig skala, från 1 = ”stämmer ej” till 6 = ”helt överens”. Vid en kvalitativ analysmetod av det kvantitativa materialet omvandlades svarsrutorna till; ej överens, knappt överens, tveksamt, ibland/en del, stämmer nästan och helt överens. Försökspersonerna var elever i årskurs sex till nio på en högstadieskola. Av skolans drygt 700 elever valde 662 elever att delta. Resultatet på hur eleverna värderar och upplever planering av lektioner i idrott och hälsa besvarades av två frågor i enkäten. Den ena om de upplever att de fått en planering och den andra om de känner att de får vara delaktiga i lektioners utformning. Dessa frågor visade att 61 % av eleverna var positiva till de två påståendena. På frågan om eleverna fått en planering visade ett spritt resultat där 25,1 % svarade stämmer ej överens och 19,9 % stämmer helt överens. Eleverna som svarade på enkäten anser att det viktigaste för ett bra betyg i idrott och hälsa är elevens individuella utveckling, att göra sitt bästa, bra närvaro och att vara positiva på lektionerna. Slutsatsen är att när våra elever får betygskriterier kan det vara viktigt att tydliggöra dessa för att eleverna ska förstå de olika kriterierna. Eleverna som förstår betygskriterierna i teorin förstår dem inte alltid i praktiken. En lärare kan använda sig av kamratbedömning för att på så sätt öka förståelsen även i praktiken.     Nyckelord: idrott och hälsa, planering, betyg, betygskriterier och bedömning / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Why this thesis is needed. This thesis is motivated by the falling school results of Swedish 15-year-olds, a lack of IT tools in Swedish schools and a call for turning the theory on formative assessment into practice. Previous research that is used in the thesis. This thesis mainly builds on the research done by John Hattie which is presented in his book Visible Learning from 2009, Wiliam &amp; Thompson's research on effective formative assessment from 2007, Pachler et al. research on formative e-assessment from 2010 and Panadero &amp; Jonsson's research on scoring rubrics from 2013. Research question. What key aspects should be taken into consideration when designing and implementing an IT tool based on scoring rubrics which aims to support formative assessment according to the key strategies for effective formative assessment as identified by Wiliam &amp; Thompson (2007)? Method. To answer this question I chose a qualitative approach of parallel paper prototyping where I iteratively exposed the design and my ideas during focus groups to teachers, a headmaster, employees at The Swedish National Agency for Education and high school students, followed by an evaluation of the key topics that surfaced during the focus groups. Results. The results consist of eight key aspects to take into consideration when designing and implementing such a tool. Discussion and future research. Finally I discuss the implications of my findings and present directions for future research which include the construction of the tool, further investigation of the key aspects identified in this study, identification of additional key aspects and more. / Varför denna avhandling behövs. Denna avhandling motiveras av de fallande skolresultaten hos svenska 15-åringar, en brist på IT-verktyg i svenska skolor och ett rop efter att vända forskning inom formativ bedömning till praktik. Tidigare forskning som används. Denna avhandling bygger i huvudsak på forskningen av John Hattie som presenteras i hans bok Visible Learning från 2009, William &amp; Thompsons forskning på effektiv formativ bedömning från 2007, Pachler et al. forskning på formativ e-bedömning från 2010 och Panadero &amp; Jonssons forskning på betygsmatriser från 2013. Forskningsfråga. Vilka nyckelaspekter ska tas i åtanke vid utveckling av ett IT-verktyg baserat på betygsmatriser som stödjer formativ bedömning enligt de fem nyckelstrategierna för effektiv formativ bedömning som formulerats av Wiliam &amp; Thompson (2007)? Metod. För att besvara denna fråga valdes en kvalitativ metod där parallell pappersprototypning användes under ett antal iterationer av fokusgrupper under vilka designen och tidigare diskussionpunkter diskuterades med lärare, en rektor, anställda vid Skolverket samt gymnasiestudenter. Fokusgrupperna följdes upp med en utvärdering av de största diskussionpunkterna som dök upp. Resultat. Resultaten består av åtta nyckelaspekter att ha i åtanke vid utveckling av ett sådant verktyg. Diskussion och framtida forskning. Slutligen diskuteras implikationerna av resultaten och direktioner för framtida forskning framförs. Dessa direktioner inkluderar utveckling av verktyget, vidare utredning av de nyckelaspekter som hittats i denna avhandling, identifikation av ytterligare nyckelaspekter och mer.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och målrelaterat bedömningssystem i skolan där eleverna blir bedömda och betygsatta utifrån ämnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehållet i dessa styrdokument. Studiens syfte är att belysa hur engelsklärare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssättning i förhållande till ämnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lärarnas bedömningsarbete i jämförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola där kvalitativa intervjuer har hållits med fem engelsklärare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lärarna, men att de har olika sätt att bedöma, dokumentera och använda sig av bedömning i lärandet. De fem olika lärarna väljer att använda ämnesplan och kunskapskrav på olika sätt men med konkreta, tydliga och individuella synsätt. Elevdelaktighet är mycket viktigt utifrån motivation och engagemang i ämnet, och lärarens syn på bedömning är central såväl som hur både ämnesplan och kunskapskrav används i undervisning och bedömning. Lärarnas intentioner är att få eleverna motiverade och att känna lusten att lära sig något som de kan använda i praktiken. Slutsatsen är att Gy11, med ny ämnesplan och kunskapskrav i Engelska 5, ger lärarna en utmaning med ett nytt sätt att tänka. Utifrån den formativa bedömningen behövs tydlighet, kommunikation, strategier, återkoppling, elevaktivitet med ett kvalitativt tänkande som en röd tråd. / Since the 1990s, Sweden has a knowledge and goal-related grading system in schools, where students are assessed and graded according to the syllabus and grading criteria. In conjunction with the educational reform in 2011 the contents of these documents was revised. This study aims to show how English teachers reason when choosing which assessment forms for assessment and grading to use in relation to the syllabus and grading criteria of Gy11. It also aims to investigate whether there are differences in teachers’ assessments in comparison with Lpf94. The survey was conducted at an upper secondary school where qualitative interviews were held with five English teachers who teach the course English 5. The study shows that the teachers do assessment continuously, but that they have different ways to assess, document and use assessment in the learning process. The five different teachers choose to use the syllabus and grading criteria in different ways but with concrete, distinct and individual approaches. Student participation is very important as regards motivation and engagement in the subject, and the teacher’s approach to assessment is central as well as how both substance level and knowledge is used in teaching and assessment. The teachers’ intentions are to get the students motivated and feel the urge to learn something they can use in practice. In conclusion, the Gy11 reform, with a new syllabus and grading criteria in English 5, gives teachers a challenge with a new way of thinking. Based on the formative assessment, clarity, communication, strategies, feedback and student activity, with a qualitative approach is needed.

This document study aims to facilitate an understanding of the differences between the grading criteria for English 5, 6, and 7 (in Swedish upper secondary school) before 2021 and after. It also aims to facilitate an awareness of reactions to the changes among actors within the educational system. The study investigates Swedish documents published online by The Swedish National Agency for Education as well as Swedish articles including reactions from teachers, a professor, and a chairperson of a teachers’ union. The first part of the studied material contains documents showing the old and the new grading criteria as well as documents containing explanations of why the changes were made, from The Swedish National Agency for Education. The other part of the material consists of four articles from four different journals for educators, with reactions from a total of seven different people. The method of the study was content analysis. The results from the study show that aspects of knowledge and details were removed from the grading criteria. For example, the knowledge criterion of students using different strategies when listening and reading was moved to core content. The major reason for changing the grading criteria was to make them clearer. Opinions from a few of the people in the study were that the changes will not matter because they were not big enough and that the changes have not made the grading criteria clearer. However, several people thought that the grading criteria have become clearer, and one person thinks that they will help teachers to carry out a better overall assessment. / Denna dokumentstudie syftar till att underlätta förståelsen av skillnaderna mellan betygskriterierna för engelska 5, 6, och 7 (i svensk gymnasieskola) före 2021 och därefter. Den syftar också till att underlätta en medvetenhet om reaktioner på förändringar bland aktörer inom utbildningssystemet. Studien undersöker svenska dokument publicerade på nätet av Skolverket samt svenska artiklar inklusive reaktioner från lärare, en professor och en ordförande i ett lärarförbund. Den första delen av det studerade materialet innehåller dokument som visar de gamla och de nya betygskriterierna samt dokument som innehåller förklaringar till varför förändringarna gjordes, från Skolverket. Den andra delen av materialet består av fyra artiklar från fyra olika tidskrifter för pedagoger, med reaktioner från totalt sju olika personer. Metoden för studien var innehållsanalys. Resultaten från studien visar att kunskapsaspekter och detaljer togs bort från betygskriterierna. Till exempel flyttades kunskapskriteriet om att elever ska använda olika strategier för att lyssna och läsa till centralt innehåll. Det främsta skälet till ändringarna av betygskriterierna var att göra dem tydligare. Åsikter från några av personerna i studien var att förändringarna inte kommer att spela någon roll eftersom de inte var tillräckligt stora och att förändringarna inte har gjort betygskriterierna tydligare. Samtidigt tyckte flera att betygskriterierna blivit tydligare och en person tror att de kommer att hjälpa lärare att göra en bättre helhetsbedömning.